Akut Psykiatri: Psykos, Depression, Mani Flashcards

1
Q

Du har konstaterat att patienten som söker akut på psyk inte är förvirrad eller dement, du frågar dig nu om patienten är psykotisk. Vad är kriterierna för detta?

A
  • Störd verklighetsuppfattning (Psykotiska symtom: hallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar och jagstörningar)
  • Brist på sjukdomsinsikt som visar sig i att patienten saknar distans till symtomen och sällan själv söker vård
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hos en psykotisk patient noterar du plötsliga avbrott i talet. Vad är detta tecken på?

A

Tankestörningar

Tankestopp eller tankedetraktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hypnos och telepati tyder på vad?

A

Jagstörning

  • Telepati bottnar i symtomet tankeutbredning, då man upplever att tankarna förlorat sin privata karaktär och tänks samtidigt av andra människor, och omvänt, att man själv tänker andra människors tankar
  • Hypnos: Upplevelser av ofrihet, styrning och påverkan av känslor, tankar och handlingar tolkas ofta som hypnos.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur ter sig typiska schizofrena hörselhallucinationer?

A
  • Hörbara tankar
  • Fortlöpande, kritiska kommentarer till patientens handlingar och samtalande eller argumenterande röster
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vid schizofreni är även en annan typ av hallucination vanlig utöver hörselhallucination, vilken?

A

Taktila hallucinationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilken typ av vanföreställningar förekommer vanligtvis vid schizofreni?

A

Bisarra vanföreställningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

En patient som ter sig melankolisk söker akut, han påstår sig vilja ta sitt liv pga att hans ekonomiska situation är helt raserad (trots att frun säger att de inte har några lån och båda har fast anställning med bra lön). Du tolkar det som en vanföreställning.

Vilken diagnos tänker du dig?

A

En affektiv psykos, där den sekundära vanföreställningen är syntym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

En alkis kan ha två former av hallucinationer, vilka?

A
  • Abstinenshallucinos
  • Alkoholhallucinos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  1. Vilka sinnen involveras vid alkoholabstinenshallucinos?
  2. Andra symtom som tyder på att det är fråga om en alkoholabstinens?
A

1.

  • Syn
  • Känsel
  • Hörsel

2.
Somatiska symtom:
-Tremor
-Svettning
-Takykardi

Kan övergå till Dille (Delirium Tremens)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka sinnen involveras vid alkoholhallucinos?

A
  • Enbart hörselhallucinationer (av schizofren typ)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

När drabbas en alkis av alkoholhallucinos respektive abstinenshallucinos?

A
  • Alkoholhallucinos: Mest uttalad under intoxikationen för att sedan minska under abstinensfasen
  • Abstinenshallucinos: Kommer under själva abstinensen ju
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka sinnen är vanligtvis involverade vid hallucinationer hos missbrukare av centralstimulantia?

A
  • Hörselhallucinationer
  • Synhallucinationer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur ter sig psykosen hos en missbrukare av centralstimulantia?

A
  • Kommer oftast efter långvarigt bruk men ibland efter en större dos
  • Hörsel och synhallucinationer
  • Hänsyftningsidéer
  • Stormande förlopp med risk för aggressivitet och självmordshandlingar
  • Ibland hypnosupplevelser och tankestörningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  1. Vad kan utlösa en dissociativ episod?
  2. Vad kännetecknas den av?
  3. Disponerande faktorer?
A
  1. Psykiska trauman

2.

  • Självmedvetandet upphör
  • Beteendet blir robotaktigt eller helt desorganiserat
  • Amnesi, flykt, stupor, excitation eller förvirring kan prägla bilden

3.

  • Personlighetsstörningar
  • Stressyndrom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilken är den huvudsakliga akuta behandlingen av psykotiska syndrom?

A

Farmakologisk

  • De flesta svarar på neuroleptika men ge EJ det på akuten
  • Diazepam (Stesolid) upp till 40mg per dygn
  • Z-preparat för sömnen
  • Klometiazol (Heminevrin) om benzo utlöser excitation och aggressivitet
  • Karbamazepiner om aggressiva genombrott
  • Neuroleptika om patienten har en pangpsykos, till priset av minskade observationsmöjligheter senare.

Oavsett bakgrund svarar de oftast på neuroleptika, men EN REGEL BÖR VARA ATT INTE GE NEUROLEPTIKA PÅ AKUTEN

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Du har en patient med stormande psykos och kataton stupor, vad gör du på akuten?

A

Ge Stesolid intramuskulärt i fem dagar, om inte det hjälper så kan du ge ECT. För att häva Benzo inför ECT ges Flumazenil.

Neuroleptika är olämpliga eftersom de kan framkalla excitation

17
Q

Hur behandlas en amfetamin-kokainpsykos?

A

Benzo

Olämpligt med Neuroleptika eftersom det kan utlösa cirkulationsskollaps hos patienterna pga deras sympatikotona tillstånd.

18
Q

Vad betyder “Conation”

A

The area of one’s active mentality that has to do with desire, volition, and striving

19
Q

Hur visar sig Konativ hämning

A

Tröghet och oförmåga att komma igång, igångsättningsmotstånd, energilöshet och obeslutsamhet beskrivs ofta som trötthet.

20
Q

I akutskedet, diagnos av en depressiv episod?

A
  • Sänkt grundstämning
    °
    Hopplöshet, meningslöshet, ringhet, självförebråelser, skuldkänslor och brist på självaktning dominerar.
    º Vid fördjupning av depressionen kan hallucinationer och vanföreställningar med motsvarande innehåll uppträda (syntyma hallucinationer och vanföreställning)
  • Tankar på död eller självmord
    º
    Självmordsrisken ökar i takt med att nedstämdheten fördjupas men suicidala impulser kan bryta igenom under hela förloppet
  • Hämning
    º
    Kognitiv hämning: Svårigheter att tänka, koncentrera, minnas. Långsamt tal, associtationsfattigt, svar med förlängd latens
    ºEmotionell hämning: Minskat engagemeng, omvärlden blir livlös, färglös. Allt känns likgiltigt förutom känslan av likgiltighet (anestesia dolorosa)
    ºKonativ hämning: Tröghet och oförmåga att komma igång, igångsättningsmotstånd, energilöshet och obeslutsamhet beskrivs ofta som trötthet
    ºMotorisk hämning: Visar sig framförallt i minimiken som kan vara så hämmad att patienten ser åldrad ut. Hämningen ses bäst kring ögonen. Går långsamt och sitter stilla med händerna i knäet.
  • Vitalsymtom
    ºAptitlöshet, viktförlust, torrhet i munnen, förstoppning, minskad tårsekretion, minskad libido, oregelbundna menstruationer. Amenorrhe, sömnstörningar. CAVE hos yngre förekommer hypersomni istället för hyposomni och hyperfagi istället för anorexi.
21
Q

Melankolisk form av depression

Viktiga skillnader?

A
  • Hämningsstymtom och vitala symtom är accentuerade.
  • Uppvakningen sker oftast mer än två timmar tidigare än vanligt
  • Ångest kan vara framträdande på förmiddagen för att sedan lätta
  • Så småningom känns det lika eländigt dygnet runt bör man fråga efter dygnsvariation.
  • Påverkas föga av positiv input från omgivningen
  • Depressionen har en distinkt kvalitét
22
Q

Det finns fyra former av depressiva ekvivalenter. Vilka?

A
  • Pseudosomatiska symtom: Bilden domineras av kroppsliga symtom som huvudvärk, trötthet, och smärtor i olika kroppsliga delar
  • Pseudoneurotiska symtom: Ångest, fobier, tvångstankar och tvångshandlingar överväger. Tvångstankarna rör vanligen rädsla för att skada andra.
  • Pseudodemens: Hos äldre kan den kognitiva hämningen vara uttalad, vilket leder till koncentrationssvårigheter, desorientering och dåligt minne. Det är lätt att förledas misstänka en progressiv demens.
  • Beteendestörning: Hos tonåringar kan bilden domineras av passivitet, rastlöshet, olust inför skolarbete, trots, olydnad och aggressionsutbrott. Att det i dessa fall rör sig om en depressiv episod stöds av periodiskt förlopp, tidigare mer typiska episoder, dygnsvariation och förekomst av periodiska affektiva syndrom i släkten.
23
Q

Vad kännetecknar dystymi?

A

Långvariga depressiva symtom utan periodiska växlingar

24
Q

Vilka symtom är dominerande vid Asteniskt syndrom?

A
  • Trötthet
  • Uttröttbarhet
  • Irritabilitet
  • Häftigt humör
  • Gråtmildhet
  • Ljud och ljuskänslighet
  • Minnes-koncentrationssvårigheter
  • Spänningssymtom och sömnstörningar
25
Q

Vad skiljer Asteniskt syndrom från depressiva episoder?

A

Självaktningen är bibehållen vid Astensikt syndrom och vitalsymtom saknas också

26
Q

Vid vilka vanliga tillstånd förekommer asteniskt syndrom?

A
  • Premenstruellt
  • I klimakteriet
  • Efter skallskador
  • Vid intox
  • Infektioner
  • Jetlag
27
Q

Du har en patient som söker med sänkt grundstämning som ingår i endera: En krisreaktion, anpassningsstörning, dystymi eller asteniskt syndrom.
Hur handlägger du om

  1. Låg självmordsrisk
  2. Hög självmordsrisk
A
  1. Remittera till tidsbeställd öppenvård
  2. Lägg in
28
Q

Ett lämpligt bemötande av en patient som söker akut med depressiva ekvivalenter?

A
  • Du kan sällan bryta depressionssymtomen med samtal
  • Trots avsaknad av reaktion på positiva händelser är patienten i regler mottaglig för upplysningar och försäkringar
  • Man bör betona att tillståndet är övergående även om det verkar mottas med misstro
  • Informera om att patienten kommer se på sig själv och sin omgivning annorlunda när behandlingen är verksam
29
Q

Lämplig akut behandling av depression?

A
  • ECT** alt infusion med **Klomipramin (Anafranil)
  • Du kan också sätta in antidepressiva som har fungerat förut och kan följas upp.
30
Q

Mani

Vad kan noteras vid psykiskt status hos en manisk patient?

A
  • Grunstämningen: Förhöjd, upprymd och expansiv, ofta med inslag av dysfori och irritabilitet
  • Vanföreställningar: Den stegreade självkänslan kan övergå i vanföreställningar med grandiöst innehåll
  • Beteendestörningar: Pratsamhet och idéflykt, ofta med uppmärksamhets och koncentrationsproblem
  • Emotionell kontakt: Intensivt emotionellt engagemang, stark vitalitetskänsla är kombinerad med snabba initiativ, allmän gränslöshet, distanslöshet, och impulsivitet.
  • Motorikstörningar: Uppskruvad med rsatlöshet och stort rörelsebehov
  • Medvetandestörning: I svåra fall kan medvetandet grumlas (Deliriös mani)
31
Q

Mani

Vilken är skillnaden mellan Mani och Hypomani i det akuta skedet?

A

En Hypoman har sjukdomsinsikt och bibehållen verklighetsuppfattning i det akuta skedet

32
Q

Mani

Hur kommer oftast patienter med Mani till psykakut?

A

De kommer sällan själva, oftast är det uttröttade närstående, ibland polis, som ser det nödvändigt med psykiatrisk vård.

33
Q

Mani

Vad är viktigt utöver anamnes och psykiskt status av en manisk patient som presenterar sig akut?

A
  • Somatiskt status
  • Labscreening

Viktigt då man riskerar att förbise följdtillstånd och samtidiga problem va

34
Q

Mani

Vilka somatiska respektive psykiska förhållanden kan utlösa mani?

A

1. Somatiska förhållanden

  • Skallskada
  • Misskött medicinsk sjukdom tex diabetes
  • Dehydrering
  • Sömnbrist
  • Malnutrition

2. Psykiska förhållanden

  • Bipolär sjukdom
  • Drog, -alkoholberoende
  • Drog, -alkoholabstinens
  • Personlighetsstörning
  • ADHD

Det kan vara bra att känna till att vissa sociala situationer kan vara involverade i detta, relationsproblem, ekonomiska problem, hot om vräkning, uppsägning osv.

35
Q

Mani

Patienten är hotfullt, oförskämd och manipulernade. Vad är viktigt att tänka på här när det gäller hur du ska bete dig?

A

CHILLA! Låt dig inte provoceras.

36
Q

Mani

Vilken vårdform bör erbjudas om:

  1. Hypoman patient
  2. Manisk patient
  3. Cykliod syndrom
A
  1. Hypoman patient:
    - Ingen omedelbar behandling, kan följas i öppenvården.
    - Kännetecknas av ökat självförtroende och stegrad livskänsla
  2. Manisk patient
    * -Alltid sjukhusvård, pga den bristande insikten är det svårt att motivera patienten till detta. LPT med ev avskiljning.*
    - Om inte kraven för LPT uppfylls så får man försöka behandla i öppenvård
  3. Cykloid syndrom
    * -Sluten vård om psykotisk valör. Extravak, LPT.*
37
Q

Mani

Hur behandlas följande AKUT

  1. Mani
  2. Blandad episod (Mani och depr samtidigt)
  3. Cyklioda syndrom
  4. Schizoaffektivt syndrom
A
  1. Mani
    - Lithiumsulfat (Lithionit), Valproat (Absenor, Ergenyl retard, Orfinil long), och de atypiska neuroleptiska medlen. Som monoterapi är de effektiva i 50% av fallen. Siffran kan höjas om man kombinerar Litiumsulfat eller Valproat med låga doser neuroleptikum.
    - Det kan bli aktuellt med ECT i de svåraste fallen, tex hotande dehydrering eller utmattning.
  2. Blandad episod
    * -Svarar bäst på en komb av Litium eller Valproat och Olanzapin*
  3. Cykloida syndrom
    * -Depressivt färgat: ECT
    - Maniskt färgat: Behandla som Mani.*
  4. Schizoaffektivt syndrom
    * -Behandlas med neuroleptika enligt samma princip som vid Schizofreni*
38
Q
A