4. Hur studerar man en patients DNA? Flashcards
Vilket år introducerades genetiska laboratorieanalyser och vad används dessa till?
Genetiska laboratorieanalyser introducerades kring år 1960 och används vid allt fler kliniska områden.
Framsteg och utveckling av genteknologiska metoder har ökat kunskapen om genetiska orsaker till sjukdom.
Genetiska analyser kommer användas till att identifiera mutationer, förändringar i vårt genom.
Vad innebär monogena och polygena sjukdomar?
Sjukdomar kan vara monogena vilket innebär att det är en gen som ger upphov till sjukdomen eller så kan de vara polygena, vilket innebär att det är flera gener som ger upphov till sjukdomen.
Vilka 4 saker görs om en mutation kan påvisas hos en patient?
- Man får diagnosmisstanken bekräftad och kan ge en genetisk diagnos
- Man kan få viss indikation på förväntat förlopp av sjukdomen
- Man kan erbjuda anlagstestning av andra familjemedlemmar
- Fosterdiagnostik kan erbjudas vid en graviditet.
Hur många kromosomer och proteinkodande gener består det humana genomet av?
Hur stor andel av genomet är proteinkodande sekvenser?
Genomet lagras som DNA-sekvenser i 23 kromosompar i cellkärnan och i en liten DNA-molekyl i mitokondrien.
Det humana genomet består av cirka 22 000 proteinkodande gener.
Proteinkodande sekvenser kommer utgöra bara runt 1.5% av vårt genom.
Vad består resterande genomet av som inte är proteinkodande gener?
Resten är förknippat med icke-kodande-RNA-molekyler, regulatoriska DNA-sekvenser, introner och sekvenser som vi ännu inte känner till dess funktion.
Hur många SNP (single nucleotide polymorphism) uppskattas vårt genom ha?
I vårt genom har vi uppskattningsvis en SNP (single nucleotide polymorphism) var 1000 baspar.
Trots SNPs så är vi ändå genetiskt lika.
Hur stor andel av patogena varianter som identifieras vid monogena sjukdomar hittas i proteinkodande genomet?
85% av patogena varianter som identifieras vid monogena sjukdomar kommer hittas i de kodande delarna av genomet, d.v.s. exonerna eller i splice-säten.
Detta medför att om man ska studera DNA så kan man undersöka de 1,5% som är proteinkodande sekvenser.
Ge exempel på 7 olika genetiska analyser.
Det finns olika sorters genetiska analyser som man kan använda beroende på vad man vill analysera.
- Karyotypering
- aCGH
- SKY
- NGS
- MLPA
- FISH
- Sanger-sekvensering
Vad innebär heögenoma respektive genspecifika analyser?
I stora drag kan man välja att använda helgenoma analyser.
Detta innebär att man undersöker allt DNA som finns i en cell med en metod.
Man kan också utföra genspecifika analyser.
Där använder man en metod där man undersöker en viss gen, oftast när man har en specifik frågeställning.
Varför kan det vara bättre att göra genspecifika analsyer istället för helgenom?
Båda metoder kan ge samma svar, t.ex. kan en helgenomanalys ge upphov till ett genspecifikt svar, men att studera hela genomet är mer omständigt.
Det finns även en etisk aspekt - sekvenserar man hela genomet så kan man hitta gener som patienten inte frågade efter, t.ex. att man hittar andra gener som kan ge upphov till sjukdom bortsett från de sjukdomar som fanns i frågeställningen.
Metoderna har olika bra upplösning och är mer lämpliga för olika sjukdomstillstånd - vilken metod är bäst vid undersökning av enbasmutationer, trisomi 21 respektive cystisk fibros?
Olika metoders upplösning är hur bra de är på att upptäcka olika sjukdomstillstånd.
Om man enbart ska undersöka en enbasmutation kanske man kan välja en PCR-baserad metod.
Om man istället ska undersöka trisomi 21 är det mer lämpligt att utföra cytogenetik och kolla på hela kromosomer.
Vid cystisk fibros så undersöker man mutationer av enstaka nukleotider i CFTR-genen och då kör man en PCR (Polymerase Chain Reaction).
Kontentan är att man använder olika metoder beroende på vilken sjukdom man letar efter eller undersöker.
Vilka 3 helgenomsanalyser används?
Karyotypering
Gendos-arrayer: CGH eller SNP
NGS
Hur utförs cytogenetik analys och varifrån tas cellmaterialet?
Vilka 2 tekniker används för diagnostisering och vilka sjukdomar kan det röra sig om?
Cytogenetik utförs genom att man tar prover för analys av större kromosomavvikelser och även för en analys av numeriska avvikelser i kromosomerna.
Cellmaterial från olika typer av vävnader som fostervatten, moderkaka, blod, benmärg och hud kommer odlas upp och sprids på objektglas för vidare analys i mikroskop.
För cytogenetik använder man tekniker som G-bandning och karyotypering av kromosomer från detta cellmaterial för att kunna diagnostisera misstanke av kromosomavvikelser vid fosterdiagnostik, leukemiutredningar samt syndromutredningar
När används karyotypering och hur går det till?
Karyotypering används för att man ska få en bild över kromosomernas antal och dess utseende för att hitta genetiska avvikelser som kan förklaras av ett visst sjukdomstillstånd, exempelvis Downs syndrom (Trisomi 21).
Vid karyotypering arresteras kromosomerna i mitosens metafas. Det är en helgenomanalys.
Hur används karyotypering för diagnos av kronisk myeloisk?
Ett exempel där karyotypering är relevant för diagnostik är vid kronisk myeloisk leukemi (KML) där en fusionsgen skapas mellan kromosom 22 och kromosom 9.
Den fusionsgen som skapas kallas BCR-ABL och kommer ge ett fusionstranskript med andra egenskaper som t.ex. att genen hamnar under starkare promotor som genererar mer transkript.
Vilka två former av Gendos-arrayer finns det?
Gendos-arrayer finns i form av CGH-arrayer (Comparative Genomic Hybridization) och SNP-arrayer (Single Nucletoide Polymorfism array).
Vad kan ses vid analys med CGH-arrayer?
Antalet kopior av en gen/kromosom:
trisomi = 3 kopior
disomy = 2 kopior
monosomi = 1 kopia
Ligger en deletion i någon av de 98,5% icke-kodande regionerna behöver det dock inte innebära sjukdom.