1. Vad kan vi lära oss från familjehistoria? Flashcards
Hur symboleras följande i släktträd: kvinna, man, sjuk, frisk, avliden, avkomma, enäggstvillingar, tvåäggstvillingar, frisk bärare och gifta?
Vad är indexfallet och hur symboliseras det i släktträd?
Indexfallet är en symbol (en pil) för att markera vem i familjen som har sökt sig till sjukvården.
Vad innebär obligat bärare och vad kan det orsakas av?
Obligat bärare är en person som har genotypen för en viss sjukdom men individen uppvisar inte sjukdomens fenotyp.
Det finns flera orsaker till detta, t.ex. kan personer ha dött innan sjukdomen har tagit sig uttryck men desto vanligare är det att personen bär på en autosomal eller X-bunden recessiv sjukdom.
Vad innebär att en sjukdom har ofullständig penetrans och hur kan detta ses på släktträd?
En sällsynt autosomalt dominant sjukdom med ofullständig penetrans (definitionen på penetrans är hur stor sannolikheten att en individ med en genotyp för en sjukdom ska utveckla fenotypen) kommer innebära att individen som får anlaget inte nödvändigtvis blir sjuk.
När man är väldigt säker på att en person har mutationen sätter man en prick i individens könsantydande symbol.
Denna person är alltså en obligat bärare.
Hur kan mer komplicerade släktträd sättas samman där släkten har fler män en åkomma?
Fler än en åkomma i en familj är inte ovanligt och man kan då behöva använda ytterligare symboler.
Exempelvis kan man använda sig av symboler för skelettmissbildningar och levercancer som är utformade på så sätt att de kan sättas ihop om bägge förekommer i en familj.
Med hjälp av dessa symboler kan man sätta samman mer komplicerade släktträd.
Hur betecknad de olika generationerna och personerna i ett släktträd?
Första generationen i ett släktträd kommer betecknas med en romersk etta, I, och sedan fortsätter det så till följande generationer. I sidled har man istället arabiska siffror.
En person kan således betecknas exempelvis II:3.
Risken med konsangvinitet/konsanguinitet, inavel, är att det finns en ökad risk för att två recessiva “sjuka” anlag kommer att föras till en individ så att denna blir drabbad.
Vad innebär autosomalt dominant och hur hög är risken att bli sjuk?
Ge exempel på en sådan sjukdom.
Det som kännetecknar en autosomalt dominant arvsgång är att en sjuk person vanligtvis har en sjuk förälder.
Dessa sjukdomar kommer drabba båda könen lika och kan nedärvas från båda kön till båda kön.
Sjukdomarna sitter på kromosom 1-22. Då föräldrarna bär friska anlag kommer ett barn till en sjuk ha 50% risk att ärva en sjuk allel.
En typisk autosomalt dominant sjukdom är Huntingtons sjukdom (kromosom 4).
Vad innebär autosomalt recessiv och hur hög risk är det att barnen blir sjuka?
Ge exempel på en sådan sjukdom.
Det som kännetecknar en autosomalt recessiv arvsgång är att sjuka individer vanligen har friska föräldrar som oftast är asymptotiska bärare - dessa sjukdomar drabbar båda kön lika.
Vanligen är det så att föräldrarna inte känner till att de är bärare och det är 25% risk för deras barn att bli drabbade av sjukdomen.
Det finns en viss ökad risk för sjukdom vid konsanguinitet, inavel.
En typisk sjukdom som är autosomalt recessiv är cystisk fibros (kromosom 7) - det är ungefär 1/50 i befolkningen som är bärare för cystisk fibros.
Många autosomalt recessiva sjukdomar är emellertid ovanliga.
Autosomalt recessiva sjukdomar kan se ut som om de uppstår plötsligt i ett släktträd på grund av recessiviteten.
Vad innebär X-bundet recessiv och hur drabbar detta män och kvinnor olika?
Vilka kan vara bärare?
X-bundna recessiva sjukdomar sitter på
X-kromosomen och denna arvsgång kommer därför vanligen drabba män/pojkar.
Drabbade män har vanligen friska föräldrar där mamman är asymptotisk bärare och ibland har dessutom mamman manliga släktingar som är drabbade av samma sjukdom.
Söner till en mamma som är bärare löper 50% risk att bli drabbade och döttrar till en mamma som är bärare löper 50% risk att bli bärare.
Kvinnor kan dock drabbas om både pappan och mamman är drabbade eller ibland som resultat av “non-random” X-inactivation där endast en av X-kromosomerna kommer stängas av.
Det finns ingen far-son transmission i släktträdet - pappan kommer “lämna” sitt Y till sonen medan hans X-kromosom går till dottern.
Ge exempel på en X-bunden recessiv sjukdom och vilka effekter fås?
Hur ser prognosen ut för denna sjukdom?
Duchennes muskeldystrofi är en X-bunden recessiv sjukdom och det kan ske ganska mycket nymutationer i denna gen då det är en väldigt stor gen - är ofta deletioner som har uppstått.
Duchennes muskeldystrofi kommer upptäckas då barnet är något år gammalt och kommer ta sig uttryck som att barnet kommer att ha gångsvårigheter.
Sjukdomen beror på avsaknad av dystrofin, ett protein som finns i skelettmuskulatur, hjärtat och till viss del i CNS, vilket innebär muskelförtvining främst i lår och bäcken.
Den vanligaste orsaken till döden är komplikationer i andningsmuskulaturen eller hjärtsvikt.
Vad innebär X-bundet dominant och vilka kan det nedärvas till?
X-bundna dominanta sjukdomar är sällsynta och kommer drabba båda kön men fler kvinnor än män är drabbade.
Kvinnor har oftare mildare symtom än män.
Barn, oavsett kön, till en sjuk kvinna kommer löpa 50% risk att få sjukdom.
För en drabbad man gäller att alla döttrar men inga söner drabbas.
Ge exempel på en X-bunden dominant sjukdom och hur hög prevalens är det?
Vilken sjukdom liknar den?
Ett exempel på en X-bunden dominant sjukdom är X-linked hypophosphatemia (X-bunden hypofosfatemi).
Denna sjukdom har en prevalens på 1:20000 och kommer att likna rakit men kommer inte kunna botas med D-vitamintillskott.
Hur kan en ärftlig åkomma uppvisa skillnad mellan kön men vara autosomal?
Bara för att en ärftlig åkomma uppvisar skillnad mellan kön, betyder det inte nödvändigtvis att den är X- eller Y-bunden.
Exempelvis kommer en mutation i en autosomal gen, BRCA2 på kromosom 13, att kunna ge upphov till ärftlig ovarialcancer.
Män har ju inte ovarier och drabbas därför inte.
I detta fallet beror det alltså på avsaknaden av målorganet.
Vad innebär Y-bundet och hur nedärvs det?
Det finns ett litet antal gener på Y-kromosomer och det är därför mycket ovanligt med Y-bundna mutationer.
Sjuka män har alltid en sjuk far eftersom Y-kromosomen nedärvs till sönerna.
Alla söner till en sjuk man drabbas.
Vilka anledningar finns det till att vissa sjukdomar “hoppar över” en generation?
Ibland kan det vara svårt att faställa arvsgång.
Att en sjukdom “hoppar över” en generation vet man inte alltid vad som ligger bakom men kan bero på att sjukdomen inte är en fullt penetrant sjukdom.
Det kan även vara ett virus eller andra miljöfaktorer som är den utlösande faktorn vilket medför att inte alla generationer drabbas.
Åldersberoende penetrans är en ofullständig penetrans och kommer alltså bryta ut senare i livet.
Vilken vanlig recessiv egenskap har O i ABO-systemet?
För ABO-systemet kommer denna ha en vanlig recessiv egenskap i form av 0 som kan ge intryck av dominant arv då, som vi ser på stamträdet, många av allelerna är 0 om den bärs på bägge alleler hos ena förälderna och en av allelerna hos den andra föräldern.
Vad innebär genomic imprinting och vad orsakas det av?
Vid vissa sjukdomar kommer sjukdomen bara uttryckas om den nedärvs från en kvinna.
Det gäller exempelvis det autosomalt dominanta Beckwith-Wiedemann-syndromet. Motsatta scenarion finns också.
Detta orsakas av genomic imprinting, gener som kommer stängas av som följd av metylering av C.
Det kan även röra sig om en nymutation vilket man bör ha i åtanke.
Vad innebär ascertainment bias och hur uppstod denna komplikationen vid undersökning av CDG1A-sjukdomen?
En komplikation är ascertainment bias - att data för en studie samlas in från en population som inte innehåller målgruppen som exempelvis CDG1A vilket är en ärftlig sjukdom som påverkar glykoproteiner.
Vid en undersökning av en viss population såg sjukdomen ut att vara recessiv men där var 39 av 63 barn drabbade vilket är långt fler än de 25% som borde vara drabbade om det vore en recessiv sjukdom.
Det beror på att de alleler som innebär ett icke-sjukt barn inte kommer kunna inkluderas eftersom de inte har sjukdomen i familjen då barnen inte bär anlag eller uppvisar sjukdom så de kommer inte veta om anlaget.
För att undgå detta kan man räkna bort ett sjukt barn hos varje familj och kommer då få 36% drabbade som närmar sig hur det bör förhålla sig vid en recessiv sjukdom.
En annan faktor som bidrar till detta är att det kommer ske en överrapportering av mer komplexa familjestrukturer där flera av barnen är drabbade medan ensjuke-familjer kan undgå att inräknas.
Sammanfattningsvis kommer alltså det kunna vara en miss av de som har fått frisk avkomma och dessutom en mindre inkludering av de som bara har fått ett sjukt barn.
Vad är skillnaden mellan medeliska och multifaktoriella sjukdomar?
Mendeliska sjukdomar är när en gen kan ge upphov till sjukdom.
Multifaktoriella sjukdomar är istället när det finns många olika faktorer som är inblandade och som tillsammans ger upphov till sjukdomen.
Det kan vara faktorer som flera olika gener men kan även innebära virusinblandning eller andra miljöfaktorer.
Är MS en mendelisk eller multifaktoriell sjukdom?
MS (multipel skleros) är en multifaktoriell sjukdom som kommer ha tiotals gener som inverkar på sjukdomsförloppet.
Vad innebär ofullständig penetrans och nämn en sådan sjukdom där 10% är obligata bärare som inte får sjukdomen?
Ofullständig penetrans är då man har genotypen men inte utvecklar sjukdomen (fenotypen).
Individen har alltså fått en sjukdomsorsakande gen men har inte sjukdomen.
Ett exempel på detta är retinoblastoma där 10% av de som är obligata bärare inte utvecklar ögontumörer.
Vad innebär variabelt uttryck och ge exempel på en sådan sjukdom?
Ett variabelt uttryck (expressivitet) innebär att det finns en variation i hur mycket den genetiska sjukdomen uttrycks.
Ett exempel på detta är neurofibromatos typ 1 (som har 100% penetrans) där vissa individer har få neurofibrom och cafe-au-lait-fläckar medan andra har hundratals neurofibrom och maligniteter, optiska gliom och feokromocytom etc.
Med andra ord kommer alla att utveckla sjukdomen men alla drabbas inte lika hårt.
Hur stor andel av spontanaborter under första trimetern har kromosomavvikelser?
Över 50% av spontanaborter under första trimestern har kromosomavvikelser.
Hur hög prevalens är kongenitala avvikelser hos nyfödda?
1/200 av nyfödda har kongenitala avvikelser som är orsakade av kromosomskador.
De flesta kromosomalt avvikande nyfödda har kromosomalt normala föräldrar men ungefär 1% av friska föräldrar har mindre avvikelser som kan ge sjukdom hos barn eller en ökad risk för missfall.
Kromosomer studeras i celler i delning - var använder man oftast celler från (5)?
Perifert blod - lymfocyter
Amnionvätska
Chorionvilli
Hudbiopsier
Tumörceller
Vad innebär akrocentriska, metacentriska, supmetacentriska respektive telocentriska kromosomer?
Akrocentriska kromosomer har centromeren nära änden.
Metacentriska har centromeren på mitten.
De flesta mänskliga kromosomer är dock submetacentriska - centromeren ligger nära mitten.
Telocentriska kromosomer har centromerer längst ut i änden vilket alla muskromosomer är, dock är inga mänskliga kromosomer telocentriska kromosomer.
Vad kollar man efter när man fixerat kromosomerna?
Man kommer ha homologa kromosomer och kromosomerna i sig består av två systerkromatider.
Man kan med denna fixering enkelt se bortfall av kromosomer, trisomier eller större förändringar hos kromosomer.
Man kan genom att undersöka olika ljusa och mörka regioner på kromosomerna se om det funnits några bortfall.
Generellt kallas den kortare armen på en kromosom för p och den längre för q.
Hur namnges kromosomer och gener - kromosom 7 som exempel?
Var utgår nomenklaturen från och hur benämns den långa respektive korta armen av kromosomen?
Nomenklaturen utgår från centromeren.
Den lilla armen heter p från franskans petit(e).
Den långa armen heter q som en följd till p.
Generna ligger på specifika platser, till exempel ligger CFTR-genen på 7q31.2.
I allmänhet är de ljusa banden mer genrika och de mörka mer genfattiga.
Vad beror den ljusa och mörka färgningen av kromosomerna på?
En del av kromatinet (DNA + protein) kan vara lättare att komma åt för färgning medan andra regioner är mer tätpackade.
De regioner som är ljusa kommer sakna protein och enbart vara DNA medan de mörka kommer vara proteininnehållande.
De ljusa banden är mer GC-rika utöver att vara mer genrika.
Vad sker vid obalanserad translokation och vilka effekter fås?
Var kan dessa uppkomma?
Vid en obalanserad translokation kommer vi ha ett bortfall av gener.
Den obalanserade translokationen kommer så gott som alltid vara väldigt skadlig om den uppkommer hos celler i germline, oftast är den till och med dödlig.
Obalanserad translokation förekommer somatiskt men aldrig i germline hos vuxna individer.
Vid cancer kan det dock förekomma en obalanserad translokation och det kan medverka till cancerns uppkomst.
