Vinkemi med Nils. 9/1

Question 1

Kolsyrejäsning (Carbonic maceration)

Answer 1

Hela druvklsaar med stjälkar läggs i en tank som sedan fylls med koldioxid utifrån. Tanken stängs och enzymer i druvan påbörjar intracellulär jäsning. När alkoholen nått ca 2% exploderar druvorna och musten pressas ur skalen. Musten jäses sedan färdigt separat.

Question 2

Exempel på ställen där man använder kolsyrejäsning

Answer 2

Beaujolais, shiraz i australien och basic cote d rhone blabklsbkndng

Question 3

Kolsyrejäsning ger vad?

Answer 3

Extra fruktigt vin, låga tanniner. Lättdrucket, ej för lagring. Fräsch.

Question 4

Kolsyrejäsning specifika smaker?

Answer 4

bubbelgum, banan, kanel?

Question 5

Semi-kolsyrejäsning

Answer 5

samma som vanlig, men tankarna fylls inte med koldioxid innan; tanken fylls istället sakta men säkert av koldioxid från druvorna när de gör sin grej (när de exploderar så avges koldioxid).
Druvorna nere först, sen går det uppåt, typ. Lite mindre fruktigt än helkolsyrejäsnin.

Question 6

Är kolsyrejösning eller semi vanligast?

Answer 6

semi

Question 7

kolsyrejäsning tempereatur?

Answer 7

lågt spann, ca 22-24 kasnke

Question 8

3 rosévinstekniker

Answer 8

BLanda
Saignée
Pressrosé

Question 9

Rosevin blandning

Answer 9

Blandar färdiga vitt och rött vin.
Ej tillåtet förutom för basvin i champagne och mousserande.

Question 10

En ytterligare metod som inte riktigt räknas men ändå gör rose är när man co-fermenterar röda och vita druvor, men eh det var inte så öh aktuellt elelr något säger nils.

Answer 10

frågor på det??FIHdjkfasljasföasf

Question 11

Saignée

Answer 11

teknik för rosé. Short maceration, traditionell teknik för mer intensiva mörkfärgiga roséer.
Man tappar ut en del juice först, som blir rose, och det kvarvarande blir mkt mörkt rött vin. Men ej så nu generellt.
Dessa viner kan ha lite mer strävhet än pressroséer, pga skalkontakten du’h)
Så kort skalkontakt, men längre än pressrosé. ca 12-36h (upp till 72)

Question 12

Pressrosé (direct pressing)

Answer 12

Ger lättare färg, är som ett vitt vin; hela klasar eller krossade druvor pressas snabbt, juicen jäses därefter som ett vitt vin. Ger lätta roseerm ed lite smak och färg. Bara ett par timmars skalkontakt.
ca 2-10h
Den här är vanligast.

Question 13

97% kasnke av världens roséer ska drickas inom ett år.

Answer 13

Därför är årgången viktig, så generellt alltid köpa förra årets årgång ej äldre. (med några få högkvalitativa undantag)

Question 16

Skalmacererat / orange / amber

Answer 16

vita druvor som legat i skalkontakt från 2-3 daar till flera månader, alternativt ‘‘vitt vin som görs som ett rött’’

Question 17

Orangevin

Answer 17

görs ibland precis som ett rött vin, med skal som flyter upp o batonnage osv osv.

Question 18

Vad blir det av skalmacererat orange vin?

Answer 18

vitt vin med mkt tanniner och en djupare färg, samt vanligen längre hållbarhet

Question 19

Orangevin vanligast i:

Answer 19

Georgien (druvorna rkatsieli, mtsvane, saperavi), nord-östra Italien och Slovenien (ramato druvan)
(men många i massa andra länder nu också, gör exv på riesling, gequrztraminer - aromatiska druvor man ofta göra kort vanligt vitt vin med kort skalmacerering)

Question 20

Är orangevin oxidativa eller reduktiva?

Answer 20

Både och. Vissa lerkrukor är endast lera = oxidativa. Vissa är med en lining i, exv vax, och då blir de reduktiva.

Question 21

Kan orange vin bara göras i krukor?

Answer 21

nej, alla olika

Question 22

kosher vin.

Answer 22

För och av religiösa judar, finns över hela världen. Gjorts enligt religiösa föreskrifter

Question 23

Kosher vin

Answer 23

produceras enbart med material och ingredienser som är kosher; ska tillverkar, buteljeras, öppnas och hällas upp av troende judar

Question 24

kosher alternativ:

Answer 24

pastöriserad druvjuive som sedan kan tillverkas och hanteras av icke-judar (mevushal eller MEV)

Question 25

Kosher, suitable for Passover

Answer 25

som kosher men inga spannmålsprodukter fårfinnas i processen.

Question 26

Dessa tre grejer, kosher, kontrolleras av?

Answer 26

en judisk kosherspecialist

Question 27

Vad få rman inte använda i kosher

Answer 27

INga animaliska prpdukter fårfinnas i processen, förutom äggvita.

Question 28

'’vanliga land för kosher vin’’

Answer 28

Usa har en del, frankrike en del, och såklart israel och massa andra.

Question 29

Vegan-vin

Answer 29

vin gjort utan kontakt med animaliska produkter. exv bentonitlera eller protein från örtor o potatis ist för äggvite vid klarningen, etc.

Question 30

LANA - low alc/no alc

Answer 30

stark trend, antingen alkoholhalt som är lägre än normalt eller alkoholfritt.

Question 31

EU och USA alkoholfri gräns

Answer 31

under 0,5%

Question 32

UK alkoholfritt

Answer 32

0,05%

Question 33

'’reduced alcohol (i vissa länder)’’

Answer 33

under 5,5%

Question 34

'’Low alcohol’’ i vissa länder

Answer 34

under 1,2% alkohol

Question 35

Hur gör man alkoholfritt?

Answer 35

-SKrda tidigare = mindre socker = mindre alkohol
- späda druvmusten med vatten går men är förbjudet i de flesta länder
- använda äldre lokala druvsorter som ger naturligt lägre sockerhalt men mogna rbra ändå
- vissa experimenterar med avlövning av vinrankor för att få ner fotosyntesen och därigenom naturligt få mindre socker till druvorna

• annars olika sätt att avalkholisera vinerna efteråt., exv omvänd osmmor / membranfiltrering. tryck ssom tvingar alkoholmolekylerna att vandra genom membranet och kvar blir den alkoholfri vätskan.
  El spinning cone column.
  el. vakuumdestillering

Question 36

Aromatised wine

Answer 36

ej riktigt vin, men saker som sangria, glögg, sav blanc lemonade, spritzer på burk, etc. Stor variation, finns typ inga regler för produktion osv.

Question 37

Jordbruksfilosofier

Answer 37

styr vad som får göras i vinodlingen och under vinifiringen (exv bio, eko, konventonellt, osv, det där) , kan innebär akonstander å fan å hans moster kolla pp, men vi kan detta rätt bra redan tänker jag.

Question 38

KOnventionell odling

Answer 38

fyll i

Question 39

IPM

Answer 39

Integrated Pest Management
vitivulture raisonnée
från 60-talet och framåt i FR.
Prinvipen sammas om den konventionella, men bara bespruta/använda kemikalier om det är nödvändigt.
Man accepterar en viss nivå av sjukdomar för att inte rutinmässigt bespruta vingården.
‘‘Sustainable, HVE, Terra Vitis’’ - certificeringar på flaskorna; många kallar det dock sustainable fastän de asnke inte gör så himla bra, fbara för att det är en enkel sak att sätta på flaskan eftersom man fortfarande fårj u använda besprutning i den utstärcknign an själv känner för.

Question 39

Ekolgoiskt.

Answer 39

fyll i. är trött.

Question 40

Biodynamisk

Answer 40

BYgger på rudolph steiners idéer om hållbart jordbruk - skapa en vingård som kan försvara sig själv mot sjukdomar och akdeangrepp. Avänding av plantor, örter, teer, insekter, biodiversitet + m¨nkalendern. Mycket höga produktionskostnader. Varje land har egna regler för biodynami.
‘‘Demeter International, Biodyvin’’ certifiering. finns de som jobbar med det utan att vara certifierade. dyrt krävande låång tid mycke tbegräsningar med bio-cert.

Question 41

Naturvin

Answer 41

INgen klar definiton än så länge, dock skapade en frivillig oranisation i FR Vin Méthode Nature. Generell defintion är ‘‘low ntervention’’ eller ‘‘minimum intervention’’. DE flesta är i praktiken IPM, eko, biody eller någon kombination av dessa.
Ofta inga tillsatser soms coker, syra, färg, osv. ingen proceshäjloemedel som enzymer, jäst, klarning. Endast eko produkter ofta. osv. SE PP för mer.