Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

19/1 > Mousserande Vin > Flashcards

Mousserande Vin Flashcards

1
Q

5 metoder för att göra bubbelvin

A

Carbonation
Methode Ancestrale / PetNAt
Tank Method / Charmant / Cuvée clos
Traditional Method
Transfer Method

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Carbonation

A

kolsyra (som en sodastream).
Större bubbloar som inte är särskilt integrerade i drycken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Methode Ancetrale / PetNat

A

härstammar från Limoux (?) i södra frankrike.
butelejrnas innan det har jäst helt klart (alltså ett vanligt stillla vin), så det är jäst och socker kvar, så när det är i flaska blir det lite sprudlande sen då när det efterjäses. jästfällnignen är också kvar i flaskan nästan alltid. (så ingen tillsats, utan manbuteljerar helt enkelt innan det är färdigjäst). populärt för naturviner. ofta stor flaskvariation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad står pet nat för

A

Pétillant Naturel (naturligt pärlande)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Tank method / Cuvee Clos / Charmant

A

skapa ett vanligt vitt vin som är jäst (ofta blend av druvor och år), till ca 8-10% alkohol. tillsätter då socker och jäst i den stora tanken, och sätter lock på. (superstora tankar). börjar då co2 att kolsyras. Jästfällningen som är kvar vänds runt ibland, sen efter ngr månader kyler jag ner till 0c - co2 blir flytande vid 4c. trycket har då minskats eftersom co2 är flytande, och man kan då filtrera det lätt och sedan buteljererar dem då så att det ej e ngt tryck, å sen när de e i flaska och blir varmare så återkommer trycket och bubblorna. Exv Prosecco görs såhär. Naturliga bubblor, men mkt billigare.
Så det är 2 jäsninga; en för stillt vin, och sen en för att göra det mousserande.
inte så mkt jästsmak pga kort tid som man har jästfällningen i. jästen kommer igång efter 7 dagar, men sen brukar man låta det ligga ngn månad ihop. (o hur mkt man vänder runt påverkar också smaken)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Kolla på PP för att se siffror för torrhet för Prosecco

A

do et

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Traditional method

A

man börjar med ett stilla vin, man gör en cuvee = en blend (druvor, årgångar, områden eller olika beroende på vart). tirage är när man buteljerear det, och så tillsätter man generellt 22g socker / L. REsulterar i 1,5% alkohol och 7 bar tryck (o jäst?)
stnger till, skakar runt lite, sen börjar det jäsa i flaskan och kolsyran kolsyrar vinet. Då lägger man flaskan för lagring på jästfällning (olika regler på olika ställen) ju längre jästfällning desto mer autolytiska aromer/karaktär (bröd, jäst, osv).
Sen när klart, vänder flaskorna uppåner å skakaer ner jästfällningen till toppen (tar rätt lång tid å göra detta), disgorgement doppar halsen i en kallt vätska som fryser fast jästfällningen i korken o sen skjuter av den och plopp ut. LIte av vätskan försvinner dock då, så man fyller upp med mer av ursprungliga drycken.
Drycken r nu snurstorr, så här tillsätter man lilla biten socker här för att bestämma restsocker-halten för klar produkt. sen korka, grimma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Transfer method

A

man gör som traditionell fram till jäsningen är klar, tömmen man flaskorna i en tank, kyler ner filtrerar och sen buteljerar.
Anledningar?:
om man ska sälja det i en annan storlek typ (exv 1,5 liters champagne), : svårt att förutse hur många falskor man säljer av varje storlek, så därför gör man såhär så man kan tappa upp det man vill ha sen. kan ju även ändra dosagen innan buteljering då.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Italien bubbel, antal DOCer

A

mer än 100 bara för mousserande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

2 versioner av tankmetoder

A

Asti Spumante >2,5 bar, 7-9,5% alk
Moscato di Asti (frizzante <1,7 bar, 4,5-6,5%)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Franciacorta DOCG hur vad

A

taditionell metod, Ch + PN och <50% PB
Har olika indelningar, se nästa slide

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

(är en version av franciacorta???) Satén = blanc de blancs med lägre tryck max 5bar

A

NV >18 mån, Satén > 24 mån, millesimato >30 mån, Riserva >60 mån (jästfällning)

Klassiska producenter: Berlucchi 1961, Ca’Bosco, Bellavista

gött med lägre kolsyra om man ska dricka massa. lit emidnre skarp syra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Trento DOC viktig region, Trento Talento från Trentino

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Prosecco

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

viktigaste mousserande i italien enl. marcel

A

Franciacorta, Trento, Veneto (prosecco) , Asti i Piemonte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Lambrusco var

A

??

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Prosecco

A

Veneto, Friuli-Venezia Giulia och Veneto. SKyddat område. (har 2 docger i sig också, kolla PP)
görs på >85% Glera
28,454ha

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Prosecco olika versioner

A

Frizzante = mindre är 3 bar
och Spumante är det mousserande >3bar). de delas även in efter söthetsgrad.

19
Q

Cremant är en term för mousserande viner i Fr men ej från chamapgne

A

måste va flaskjäsning, minst 9 måander jästfällning max 100L prt 150 kg druvor.

20
Q

oliak cremant (dela upp dessa i slides sen)

A

D’ Alsace – Pinot Blanc, PN, PG, Aux, Ri, Ch. Rosé =100% PN

De Bordeaux –ingen definierad stil

De Bourgogne – de för regionen tillåtna

De Die >55% clairette, <10% muscat, resterande Aligoté

Du Jura - de för regionen tillåtna druvorna, >50 % ch och >50% poulsard/PN för rosé

De Limoux >50 % ch, 20-40 CB, PN, Mauzac

Loire – de för regionen tillåtna, inte SB

De Savoie >40% Jaquere + Altesse =60%, Chasselas, Aligote, Chardonnay

21
Q

Cremant d’Alsace

A
22
Q

Cremant de Bordeaux

A

ingen generell stil, inte så många som gör det

23
Q

Cremant de Bourgogne

A

de för regionen tillåtna druvor; kolla upp ehhhh 4 druvor
PInot, CHard, Aligote och Gamay (????)

24
Q

Cremant de die

A

> 55% clairette, <10% muscat, resterande Aligoté

25
Q

Cremant du Jura

A

de för regionen tillåtna druvorna, >50 % chardonnay, andra druvor: savagnin (?)
och >50% poulsard/PN för rosé

26
Q

Cremant de Limoux

A

> 50 % ch, 20-40 CB, PN, Mauzac

27
Q

Cremant Loire (?)

A

alla tillåtna i området, förutom SB

28
Q

Cremant de Savoie

A

> 40% Jaquere + Altesse =60%, Chasselas, Aligote, Chardonnay

29
Q

Viktigaste att kunna områden mtp produktion

A

Cremant de Bourgogne, Loire, Alsace (Jura är upandcoming)

30
Q

Cremant komma ihåg områden, de viktigaste även druvorna men ej procent, 9 mo jästfällning, och att det är flaskjäsning

A

japp

31
Q

Cava var

A

95 % Katalonien, men det behöver ej kommer ej från ett speciellt distrikt. Cava är traditionell metod-mousserande i Spanien.
met Penedes i katalonien

32
Q

Cava druvor

A

Macabeo, Parellada, Xarel-lo, Chardonnay och Pinot Noir (oftast mest på de 3 första) (viktigt att kunna)

Rosé/Rosado: Pinot Noir, Monastrell (samma som mourvedre), Grenache, Malvasia och Trepat

Macabeo utgör normalt halva blenden, smakar neutralt men tålig i vingården. Den jordiga smaken
som gör cava unik kommer oftast från Xarel-lo och syran från Parellada. (så för att veta att ngt e cava, så e det det om det är lite gummi-doft (badboll) och en liten liten beska)

33
Q

Cava: hur och månader o namn

A

Traditionel metod

> 9 månader

> 15 mån Cava Reserva

> 30 mån Gran Reserva

> 36 mån Cava de Paraje

34
Q

Cava de Paraje

A

Cava de Paraje

Nytt för 2018
Man vill göra detta för att göra Cava till sin egna, ej champagnewannabe, kvalitetsprodukt - , och för att motverka de stora produktionerna och göra så att enskilda producenter får en chans elle rnågot sånt.

Enskild vingård

Handskörd från mins 10-åriga rankor

Maximalt skördeuttag 48hl/ha

Tillverkning på egendomen

> 36 månader på jästfällningen

Endast brut

35
Q

VIssa tyckte cava de paraje grejen inte var tillräcklgit, så då har man senaste åren startat upp ‘‘Corpinnat’’

A

allting årgångsbetecknad, alltid trad område druvor, alltid trad metod och så vidare. ca 18 producenter som gör det nu. samma kvalle som champagne, men försöker inte vara som dem - det är en egen stil.

36
Q

Tyskland bubbel namn

A

Sekt, kan komma vart ifrån som helst, göras hur som helst på vad som helst

Deutscher Sekt (sen 1986) 100% tyskt ursprung, ursprung definieras inte

Deutscher Sekt bA, 85%-regeln ursprung

Deutscher Winzersekt: odlarsekt, traditionell metod, druva och ursprung, årgång
anges

37
Q

Längre jästfällning gör vad med bubblorna

A

mindre, mer välintegrerade - mousserande snarare än bubblande

38
Q

Tyskland

A

VDP: lagenwein, erste lage

Oftast Tankmetod men även Traditionelle Flaschengärung (flaskan-vriden: så trad metod)

Aromatiska druvor tar inte samma smak av autolys. Mycket Riesling, Ch,
PN, PM, PG och PB

Noteringar om mousserande redan 1791

Första Sektkelleri 1826, Georg Kessler, Esslingen i Würtemberg (jobbat för
Clicquot) och det finns många champagnekopplingar: Heidsiek, Krug,
Bollinger, Lanson, Mumm, Taittinger, Roederer….

39
Q

Engelskt bubbel

A

65% av vinet som produceras är bubbel med traditionell metod.

40
Q

Engelsk bubbel druva

A

deras ‘‘egen’’ druva: Bacchus, (eg fr Tyskland). Är den mest planterade druvan.
men de planterar även trad. champagne-druvor. eller vet ej om de använder mest av de till champagne, je ne sais pas

41
Q

Andra viktiga ursprung för muosserndeekj

A

Chile

Brasilien

USA

Ryssland

Ukraina

Australien – Tasmanien

Argentina

Nya Zeeland

China

42
Q

Viktiga områden i engaladn för mousserande

A

Kent, Surrey, Sussex

43
Q

Sydafrika

A

Méthode Cap Classique

Första tankmetod 1945 Nederburg

Första traditionell metod 1971, Simonsig

1997 Kaapse Vonkel, PN+Ch+PM (är ett simonsig bubbel, vet ej vad fan 1997 är)

Termen Cap Classique antogs 1992, förkortas MCC

Traditionell metod, minst 12 månader på jästfällning.

Alla druvor tillåtna, men PN+Ch+PM definitivt mest populära.

MCCs produceras i flera regioner, svala områden som
Constantia och Elgin är premierade idag men det odlas flitigt
även i varmare lägen i Franschhoek och Robertson.

19/1 (12 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions