Starkvin

Question 1

Grundprincipen av starkviner

Answer 1

starksprit av druvor mellan 77-96% har tillsatts i vin

Question 2

Förstärkt under jäsningen/ Avbruten jäsning

Answer 2

ger restsocker i viner, beroende på när tillsatsen är blir det mer eller mindre sött. Antingen tidigt i processen (mute sure grains) eller efter macerering och pressning (som för portvin)
Lämpas bra för druvsorter med mkt egen smak, exv Muscat eller Touriga Nacional

Question 3

Förstärkt efter jäsningen

Answer 3

alkohol tillsätts efter vinet jäst kvar, blir torrt (om inte sötning tillsätts innan buteljering) med hög alkoholhalt
Stabilt, motståndskraftigt och långlivat vin.
Traditionell metod för Sherryproduktion.

Question 4

Reduktiv Lagring

Answer 4

lagras utan syrekontakt i stål eller betong, behåller de primära fruktiga aromerna - viner som ska drickas tidigt ej lagras. ofta på Muscat och fruktiga Grenachebaserade viner.

Question 5

Oxidativ lagring

Answer 5

lagras med syrekontakt
Långlagring på ekfat, Solera, Estufagem
mikroox ger ökad komplexitet, avlägsnar färg och tanniner (för röda) och utvecklar tertiära aromer
ex_ Tawny Port, Oloroso/Amontillado, Madeira, Banyuls Rancio, Rivesaltes Ambré.

Question 6

Estufagem

Answer 6

en form av oxidativ lagring(??) - det tillkommer högre temperatur som karamelliserar vissa aromer och ger vinet en unik karaktär (vinet ‘‘kokas’’ långsamt över tid)

Question 7

Solerasystemet

Answer 7

Solera - Criadera 1a/2a/3a (fattar ej helt)
Det man stoppar i heter SObretabla (fortified white wine last harvest); sedan blabla Saca 25-30% 1-4 gånger per år, fattar ej. Forsell förklara tack o hej.

Question 8

Biologisk lagring

Answer 8

= Lagring under ett skyddande jästtäcke (Flor)
Jästen skyddar vinet mot direkt syrekontakt. Jästen äter upp syre, näring och alkohol i vinet och producerar acetaldehyd = ger den klassiska smaken av Fino Sherry
Solerasystemet blir nödvändigt för att tillföra syre, näring och alkohol till vinet så att jästtäcket hålls vid liv.
ex: Fino och Manzanilla Sherry

Question 9

Muscat de Beaumes de Venise (Rhone)

Answer 9

i Södra Rhone-dalen. Den historiska mest kända och högst prissatta. Görs på 100% Muscat Blanc à Petits Grains
mkt hög kvalitet.

Question 10

VDN

Answer 10

= Vins Doux Naturels.
Languedoc-Roussillon (???)

Question 11

Muscatbaserade VDN i Roussillon

Answer 11

reduktiva, intensivt fruktiga vita viner med 15-16% alk
120-160g socker per liter
drickas inom ett år
druvor: Muscat Blancs a Petit Grains och/eller Muscat d’Alexandrie

Question 12

Roussillon VDN appellationer (5)

Answer 12

Muscat de Frontignan
Muscat de Saint Jean de Minervois
Muscat de Lunel
Muscat de Mireval
Muscat de Rivesaltes

Question 13

Rivesaltes VDN - olika termer, sockerhalt, alkohol

Answer 13

(Roussillon)
Druva: Grenache Noir, Blanc eller Gris (röda och vita)

Blanc = vita druvor
Rosé = Grenache Noir, 3 mån lagring. Fruktig, primär.
Grenat = 75% Grenache Noir, minst 9 mån lagring. Fruktiga primära aromer
Ambré = Grenache Blanc/Gris, Tourbat, Muscat. minst 2 års oxidativ lagring. Tertiär.
Tuilé = 50% Grenache Noir. Minst 2 års oxidativ lagring. Tertiär.
Hors d’âge = särskild kategori för Ambré eller Tuilé-viner som lagrats minst 5 år. Tertiära

För samtliga: minst 100g socker/L och 15-17%alk.

Question 14

Banyuls VDN; druvor, termer, socker och alkohol

Answer 14

Roussillon.
Druor: Grenache Noir, Gris och Blanc. Tourbat, Mourvedre, Carignan, Macabeo.
Röda och vita.
Banyuls = röda minst 50% Grenache Noirs. Minst 12 mån. ekfat. primära aromer.
Banyuls Grand Cru = röda minst 75% Grenache Noir. Minst 30 mån. ekfat. Tertiär
Rancio = oxidativ lagring på ekfat eller glastankar, varianter på solerasystemet hittas också
Rimage = årgångsvin.

Socker: 60-150g/L, alk: 15,5-18%

Question 15

Maury VDN

Answer 15

Roussillon.
Grenache Noir, Gris eller Blanc.
likt Banyul i stil och produktion, röda, rose och vita.
Blanc, Grenat, Ambré, Tuilé, Rancio och Hors d’âge.
Vintage = årgångsvin
socker: 50-125g/L, alk: 15-17%
Mary Sec: appellation för torra vita och röda (ej förstärkta) sedan 2012.

Question 16

Sydafrika Port Style

Answer 16

liknar portvinsproduktion i Portugal.
Shiraz och Pinotage

Cape Vintage = årgångsvin, lagrats på ek
Cape Vintage Reserve = årgångsvin, minst ett år på ek, högre kvalitet (måste säljas i glasflaska)
Cape Late Bottled Vintage = årgångsvin, lagras mellan 3-6 år (minst 2 år på ekfat)
Cape Ruby = blandning av årgångar och viner, varje vin minst 6 mån på ek, blandningen ska sedan stå minst 1 år på ekfat.
Cape Tawny = röda viner, böandade årgångar - lång ekfat ger tappad färg och tanniner; oxidativ och tertiär
Cape Dated Tawny = som ovan men ett årgångsvin
Cape white = vita druvor (Chenin Blanc, Fernao Pires eller Colombard) minst 6 månader på ekfat.

Question 17

Sydafrika Muscadel

Answer 17

Sydafrikansk specialitet gjord med Muscat Blanc a Petits Grains eller Muscat de Frontignan
både röda och vita
kan förstärkas innan jäsningen ‘‘jerepigo’’ eller under jäsningen som en VDN.
minst 160g socker/L och 16-20% alk.

Question 18

Marsala (italien)

Answer 18

Marsala DOC på Sicilien
vita druvor: Inzolia, Grillo, Cattaratto, Damaschino.
Tre nivåer av sötma:
Secco (max 40g restsocker/L)
Semisecco (41-100g rs/L)
Sweet = 100g+ rs/L

Question 19

Marsala produktion

Answer 19

förstärks under jäsningen med neutral druvsprit
Sötas därefter med ‘‘motto(mosto?) cotto’’ - en kokad koncentrerad druvmust ELLER med förstärkt ojäst färsk druvmust ‘‘mistela’’
lagras oxidativt på ekfat under olika lång tid
Mellan 15-20% alk.

Question 20

Marsala temer

Answer 20

Oro= gyllene
Ambra = bärnstensfrägad av Mosto Cotto
Rubino = rubinröd färg, görs på Perricone Nero d’Avola och Nerello Mascalese
Fine = lagras minst ett år
Superiore = lagrad minst 2 år
Superiore RIserva = lagrad misnt 4 år
Vergine / Soleras = lagras minst 5 år. Osötad.
Vergine och eller Soleras Stravecchio och Vergine och/eller Soleras Riserva lagras minst 10 år. osötad.

Question 21

Marsala termer förklarat enkelt

Answer 21

färg: Ambra, Oro eller Rubino.
Secco, semisecco eller dolce.
Lagras olika länge: Fine 1 år, Superiore 2 år, Superiore Riserva 4 år, Vergine 5 år eller Vergine Riserva 10 år

Question 22

Madeira druvor (2 enkla + 4 bättre)

Answer 22

Tina Negra eller Complexa (enklare viner)
eller Sercial, Bual, Verdelho, Malmsey (högre kvalitet)

Question 23

Madeira produktion

Answer 23

Finns söta, produktion som Portvin.
Finns torrare, produktion som Sherry
- Stora skillnaden med Madeira är att värme + tid används för att karamellisera smaker och aromer.
Estufagem = värms i tankar till 40-50c (enklare vin)
Canteiro = värms naturligt i ekfat i varma lokaler

Question 24

Madeira termer sötma (4)

Answer 24

Sercial = torr, max 59g rs/l
Verdelho = medium dry, 54-78g rs/l
Bual/Boal = medium sweet, 78-100g rs/l
Malmsey / Malvasia = sweet, 100 g rs/l

Question 25

Madeira termer lagring

Answer 25

Colheita = årgångsvin
Reserve = minst 5 års lagring
Special Reserve = minst 10 års lagring
Extra Reserve = minst 15 års lagring

• de flesta viner genomgår lagring på ekfat i en variant av solerasystemet.

Question 26

Mistel(a)

Answer 26

ojäst druvjuice + starksprit

Question 27

Förstärkta

Answer 27

delvis/helt jäst + starksprit

Question 28

Övriga att känna till

Answer 28

Australisk Port Style, Kaliforniens Port Style (förstärkt zinfandel bla)
Grekiska förstärkta: Muscat of Samos, Mavrodaphne of Patras