Vätska Flashcards

1
Q

Vilka moment har DSS formell kompetens att utföra på hund, katt och häst?

A
  • Administrera läkemedel peroralt, rektalt, subkutant, kutant, intramuskulärt och intravenöst.
  • Placera intravenös kateter.
  • Ge vätsketerapi enligt veterinärs ordination.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är speciellt med vätsketerapi?

A

Det används som behandling i en rad olika sjukdomstillstånd och är ett kraftigt verktyg som kan få negativa följder vid feladministrering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur stor del av en vuxen frisk kropp är vätska?

A

60 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad kan göra att mängden kroppsvätska varierar?

A
  • Art
  • Kön
  • Kroppskonstitution
  • Ålder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Har äldre eller yngre individer mer kroppsvätska?

A

Yngre individer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är det som utgör större delen av kroppsvätskan?

A

Vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad betyder vätskebalans?

A

Att kroppens innehåll och fördelning av vätska är i balans, vilket även ofta inbegriper balans i syra-bas och balans i elektrolyter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är speciellt med kroppsvätskans förflyttning?

A

Vätska skiljs åt mellan utrymmen av semipermeabla membran, vilket innebär att det är genomsläppligt för vissa substanser medan andra kräver aktiv transport över membranet. Tex vatten kan passera obehindrat, vilket större molekyler och joner inte kan. Vätskans förflyttning över membran är centralt för att uppehålla homeostas, välkontrollerad i friska individer och sker via osmos, vilket innebär att vatten vandrar till membransidan där konc av lösta ämnen är störst för att jämna ut skillnad.
Vattentrycket på membranen skapar även ett hydrostatiskt tryck, och dess relation med det osmotiska trycket styr vattnets fördelning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är elektrolyter?

A

Joner i kombination med lösningssubstans.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kallas joner i kombination med lösningssubstans?

A

Elektrolyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur är elektrolyter viktiga?

A
  • De bevarar syra-bas balans.

- De drar vatten till sig via osmos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är elektrolysbalansen beroende av?

A
  • Normal vätskemängd

- Normal vätskebalans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Är elektrolytbalansen central för att bibehålla homeostas?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Finns olika joner i olika koncentrationer intra- respektive extracellulärt?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilket pH krävs för att kroppen ska fungera?

A

7,35-7,45

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad kan hända om pH i kroppen går utanför intervallet 7,35-7,45?

A

Kroppens protein påverkas vilket i sin tur påverkar enzymer och cellfunktioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad står ICV för?

A

Intracellulärvätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad står ECV för?

A

Extracellulärvätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Var finns ICV?

A

Inuti cellerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur stor del av kroppsvätskan är ICV?

A

2/3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur stor del av kroppsvätskan är ECV?

A

1/3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Var finns ECV?

A

Utanför cellerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur indelas ECV?

A
  • Interstitial vätska (ISV)
  • Intravaskulär vätska (PV)
  • Transcellulär vätska (TCF)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad står ISV för?

A

Interstitial vätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad står PV för?

A

Intravaskulär vätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad står TCF för?

A

Transcellulär vätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Var finns ISV/interstitial vätska?

A

Mellan cellerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Var finns PV?

A

I plasma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är oftast vätskebehandlingsmål?

A
  • Ersätta vätskeunderskott.
  • Tillhandahålla underhållsvätska.
  • Matcha pågående förluster.
  • Öka syreleverans till celler.
  • Tillföra vätska med joner för att återställa vätske-och elektrolysbalans i blodkärl/interstitiet/celler.
  • Tillföra vätska med röda blodkroppar och proteiner för att återställa homeostas i blodkärl.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vilka är de 4 frågorna som är viktiga att ställa när man formulerar en vätskebehandlingsplan?

A
  • Vilken typ av vätska behöver djuret?
  • Hur mycket vätska behöver djuret?
  • Vilken administreringsväg ska användas?
  • I vilken hastighet ska vätskan ges?
31
Q

Vad är kristalloida infusionsvätskor?

A

Lösningar med små partiklar (ofta elektrolyter) som används initialt vid all typ av chock och dehydrering med syftet uppvätskning av extracellulära vätskan.

32
Q

Hur kan kristalloida infusionsvätskor indelas?

A
  • Hypertona
  • Isotona
  • Hypotona
33
Q

Vad är speciellt med hypertona kristalloida infusionsvätskor?

A

De har högre osmolaritet än plasma, och vid administrering tenderar de att dra ut ytterligare vatten från intracellulära samt interstitiella utrymmet in i det intravaskulära utrymmet. De drar alltså till sig vatten från omgivande utrymmen med lägre koncentration av lösta ämnen.

(för snabb volymexpansion, måste återföljas av isontonlösning, ffa till nöt/häst vid akut hypovolemi)

34
Q

Ge exempel på en hyperton kristalloid infusionsvätska.

A

Hyperton NaCl 3-7 %

35
Q

Vad är hypovolemi?

A

Låg blodvolym

36
Q

Vad är speciellt med isotona kristalloida infusionsvätskor?

A

De har osmolaritet lik extracellulärvätska, vid administrering fördelas de till det intravaskulära och interstitiella utrymmet men ändrar inte intracellulära volymen. De är oftast elektrolyslösningar, billiga, finns med eller utan buffert (som neutraliserar syror/H+ och korrigerar acidos), för basalt vätske-/elektrolytbehov, ersätter vätskeförlust, förbättrar blodflöde/tryck, passerar lätt kärlväggen (risk ödem vid normovolemi).

37
Q

Ge exempel på isotona kristalloida infusionsvätskor.

A
  • Ringeracetat

- NaCl

38
Q

Vad kallas fysiologiskt koksalt med ett annat namn?

A

NaCl

39
Q

Vad är speciellt med hypotona kristalloida infusionsvätskor?

A

De har mindre osmolaritet än plasma, och vid administrering kommer en stor volym vätska att röra sig i interstitiella samt intracellulära utrymmet, alltså dras vatten till omgivande utrymmen med högre koncentration av lösta ämnen.

40
Q

Ge exempel på en hypoton kristalloid infusionsvätska.

A

Glukos 5 % i vatten.

41
Q

Hur förändras röda blodkroppar av isoton kristalloid infusionsvätska?

A

De förändras inte.

42
Q

Hur förändras röda blodkroppar av hyperton kristalloid infusionsvätska?

A

De de krymper.

43
Q

Hur förändras röda blodkroppar av hypoton kristalloid infusionsvätska?

A

De sväller.

44
Q

Vad är kolloidala infusionsvätskor?

A

Lösningar med samma elektrolytsammanfattning som ”rena” kristalloider med stora tillsatta molekyler över 30 000 Dalton. Kolloider ska enbart expandera plasmavolymen, och i vilken grad de stannar i plasmavolymen beror på allergen effekt, att de är dyra samt associerade med försämrad koagulationsförmåga. De ökar kolloidalosmotiska trycket i plasma, håller vätska i det intravaskulära utrymmet och ökar volymen. Eftersom de förblir i intravaskulära utrymmet och inte jämviktar interstitialvätskan (som kristalloider) är de effektivare för att upprätthålla volymen.

45
Q

Vad är speciellt med kolloidala infusionsvätskor i form av makromolekyler?

A

De passerar inte den normala kärlväggen utan är kvar i blodbanan längre (dygn) och måste metaboliseras före utsöndring.

46
Q

Vad gör ökat kolloidosmotiskt tryck i blodet?

A

Det behåller och/eller drar in vätska i blodbanan så att blodvolymen ökar och plasma expanderar.

47
Q

Vad är speciellt med syntetiska kolloidala infusionsvätskor?

A

De används vid hypoproteinemi och hypovolemi (om kristalloider har dålig effekt, men är inte nödvändigtvis bättre), men inte vid ökad kärlpermeabilitet. De är dyrare än elektrolyter (ej förstahandsvalsval), maxdos/dygn är olika för olika produkter (pga att de måste metaboliseras) och de förbättrar blodets flödesegenskaper genom att påverka mikrocirkulation.

48
Q

Ge exempel på syntetiska kolloidala infusionsvätskor.

A
  • Dextraner (RescueFlow)

- Gelatin (Gelaspan)

49
Q

Vad är speciellt med naturliga kolloidala infusionsvätskor?

A

De är dyrare än syntestiska, tex;

  • Helblod, som används vid stor blödning och grav anemi där syrebärande kapacitet behöver förbättras.
  • Plasma, som används vid grav proteinbrist när koagulationsfaktorer och immunoglobuliner behövs.
50
Q

Vad är speciellt med koncentrerade lösningar?

A

De tillsätts ibland i infusionslösningarna vid specifika behov, men kan ge upphov till en rad komplikationer. Det är därför viktigt med noggranna beräkningar och att ha koll på blandbarheten.

51
Q

Ge exempel på koncentrerade lösningar som tillsats.

A
  • Ren glukos, som 10-50 % i vatten används för behandling av hypoglykemi.
  • Specifika elektrolyter, som Ca/K/Mg/Na används vid brist eller längre vätsketerapi.
  • Rena buffertlösningar, som Tribonat eller Natriumbikarbonat används främst i samband med intensivvård och kan ges parallellt med isoton lösning istället för att blandas.
52
Q

Vad innebär chockbehandling som behandlingsplan för vätsketerapi?

A

Att fylla det intravaskulära vätskerummet.

53
Q

Vad innebär rehydrering som behandlingsplan för vätsketerapi?

A

Att fylla det interstitiella eller intracellulära vätskerummet.

54
Q

Vad innebär underhåll som behandlingsplan för vätsketerapi?

A

Att underhålla det intracellulära vätskerummet.

55
Q

Vad väljs vid dehydrering och täckande av behov?

A

Isoton elektrolytlösning

56
Q

Vad väljs vid acidos?

A

Isoton elektrolytlösning, med ev tillsats av koncentrerad buffert.

57
Q

Vad väljs vid svår kräkning med alkalos och förlust av magsaft?

A

NaCl

58
Q

Vad innebär dehydrering?

A

Hydratiseringsunderskott där vatten går förlorat från hela kroppen, men främst intracellulära och interstitiella vätskor.

59
Q

Vad innebär hypovolemi?

A

Minskning av intravaskulär volym vilket förminskar vävnadsperfetion och leder till perfetionsunderskott. För låg blodvolym är ofta resultat av blödning eller vätskebrist och kan orsaka cirkulationssvikt.

60
Q

Vad är speciellt vid hypovolemi/cirkulatorisk chock?

A

Det ges varierande råd beroende på övrig status (endotoxinemi/blödning/proteinbrist) och först brukar man sätta in isotona elektrolyter +/- syntetiska kolloider, med annan tillförselstrategi än när basbehov/dehydrering täcks.

61
Q

Vad kan vara administrationsvägar för vätska?

A
  • Per oralt/enteralt PO
  • Intravenöst IV
  • Subkutant SC
  • Intraosseöst
  • Intraperitonealt IP
62
Q

Vilka administreringsvägar är parenterala?

A
  • Intravenöst IV
  • Subkutant SC
  • Intraosseöst
  • Intraperitonealt IP
63
Q

Vad innebär det om en administreringsväg är parenteral?

A

Att den är utanför tarmen.

64
Q

Vad för material kan behövas vid administrering av vätska?

A
  • Kanyl eller IV-kateter efter djurslag.
  • Förlängningsslang, gärna med trevägskran.
  • Infusionaggregat
  • Vid långsamma hastigeter, små volymer och smådjur används droppräknare eller sprutpump, och gravitation kan påverka flöde beroende på höjd mellan påse och patient.
  • Infusionspump använder peristaltik, kräver speciellt aggregat, och droppslangen leds ner via maskinen.
  • Spruta kan användas vid bolusdos, tillförsel iv och ibland sc bolusgiva (+ flush vid omkoppling av infusion).
65
Q

Hur många drp/mL har spiral-aggregat?

A

10-20

66
Q

Hur många drp/ml har pedatriskt/micro?

A

60

67
Q

Hur många drp/mL har vanligt/macro?

A

20

68
Q

Vad innebär dosering?

A

Att den intravenösa vätskeinfusionen beräknas efter varje patients individuella behov, och resultatet av vätsketerapin ska regelbundet samt noggrant monitoreras för att vid behov kunna modifieras. Individens dehydreringsgrad bedöms vid början av behandling och följs regelbundet upp under behandlingens gång.

69
Q

Vad är risker med feldosering av vätsketerapi?

A
  • Undervätskning vilket ger takykardi, hypotension, cirkulationssvikt, chock och organsvikt.
  • Övervätskning vilket ger hemodilution, ödem, hypertension, respirationssvikt, nedsatt sårläkning och koagulationsrubbning.
70
Q

Vad är förberedelser vid infusion?

A
  • Beräkna dos
  • Bestäm hastighet
  • Kolla att infart finns (permanentkateter)
  • Varm infusionlösning (37°C, värmeskåp/droppvärmare/termopåse, förkortad livslängd)
  • Personliga infusionpåsar
  • Märkt aggregat
71
Q

Vad bör man tänka på vid uppkoppling på djuret?

A

Det ska vara aseptisk/steril anläggning av kanyl/infart (risk tromboflebiter) och aseptisk hantering av droppaggregat (anslutning till påsen/kanylen, kork). Fyll kammaren 1/3 och droppslangen med vätska, kontrollera fungerande infart, anslut till djuret och justera dropphastighet.

72
Q

Vad innebär omvårdnad av patient med dropp?

A
  • Kontrollera kanylområdet (ej reaktion i vävnad/stas).
  • Kontrollera ofta att rätt mängd/hastighet tillförs.
  • Underhållsdropp ges ofta mha gravitation (hastighet varierar med djurets position).
  • När droppet kopplas av stängs genomflödet via slangen (häng upp).
73
Q

Vad är speciellt med hundar och katter på dropp?

A

De har omsorgsfull anslutning/tejpning av slang och ev krage (om risk för gnagande på kanyl/slang). Det är viktigt att rasta hundar på dropp så att blåsan inte blir för full (risk blåsatoniom, stress, ofta/aldrig kissnödig dropphastighet hög/låg). Man ska även kontrollera blåsa på katt och att den kissar i lådan.

74
Q

Vad är speciellt med häst på dropp?

A

De har fastsydd kanyl, förlängning, risk att hästen lägger sig och rullar (spiralaggregat, bind upp) samt föl (räkna noga, kan ej vara lös med mamma, egen box eller person sitter med och håller i påsen).