Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

DoDos 1 del 1 > Neurologi > Flashcards

Neurologi Flashcards

1
Q

Hur indelas nervsystemet?

A

Se bild

  • Nervsystemet indelas i centrala och perifera
  • Centrala nervsystemet indelas i hjärna och ryggmärg.
  • Perifera nervsystemet indelas i motoriska och sensoriska.
  • Motoriska nervsystemet indelas i somatiska och autonoma.
  • Autonoma nervsystemet indelas i parasympatiska och sympatiska.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är ataxi?

A

Okoordinerade muskelrörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad kallas okoordinerade muskelrörelser?

A

Ataxi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är dysmetriska rörelser?

A

Det innebär fel längd/avstånd när rörelser utförs, och kan inte samordnas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är hypermetriska rörelser?

A

Överdrivet stora rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad kallas överdrivet stora rörelser?

A

Hypermetriska rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är hypometriska rörelser?

A

Otillräckligt utförda rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kallas otillräckligt utförda rörelser?

A

Hypometriska rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är tremor?

A

Ofrivilliga darrningar/skakningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kallas ofrivilliga darrningar/skakningar?

A

Tremor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är intensionstremor?

A

Tremor när en viss rörelse utförs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad kallas tremor när en viss rörelse utförs?

A

Intensionstremor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är pares?

A

Nedsatt muskelkraft och ofullständig förlamning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad kallas nedsatt muskelkraft och ofullständig förlamning?

A

Pares

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är paralys?

A

Total höggradig förlamning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad kallas total höggradig förlamning?

A

Paralys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är -plegi?

A

En ändelse som betyder paralys, tex para eller tetra för 2 eller 4 ben.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är ändelsen som betyder paralys?

A

-plegi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är postural kontroll?

A

Förmåga att hålla kroppens orientering och stabilitet med hänsyn till syn, balans och känsel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad kallas förmåga att hålla kroppens orientering och stabilitet med hänsyn till syn, balans och känsel?

A

Postural kontroll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Var sitter;

  • Cerebrum
  • Cerebellum
  • Mesencephalon
  • Pons
  • Medulla oblongata
A

Se bild

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Cerebrum

A

Storhjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Storhjärnan

A

Cerebrum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Lillhjärnan

A

Cerebellum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Cerebellum

A

Lillhjärnan

26
Q

Förlängda märgen

A

Medulla oblongata

27
Q

Medulla oblongata

A

Förlängda märgen

28
Q

Ryggmärgen

A

Medulla spinalis

29
Q

Medulla spinalis

A

Ryggmärgen

30
Q

Vad utgörs CNS av?

A
  • Hjärnan (storhjärnan och lillhjärnan)
  • Förlängda märgen
  • Ryggmärgen
31
Q

Vad gör storhjärnan/cerebrum?

A

Den bearbetar och registrerar information från hela kroppen (tex sinnesorgan, muskler och leder) samt styr kroppens avancerade funktioner (tex tankar, minne, viljestyrda rörelser och inlärning) tillsammans med hjärnstammen (som indelas i 3 delar).

32
Q

Vad kan skada på storhjärnan/cerebrum leda till?

A
  • Ändrat temperament.
  • Ändrat beteende (kramper, nedsatt medvetande, huvudpressning, blindhet, cirkelgång, kompulsiva rörelser).
  • Skada på vänster hjärnhalva ger ofta symtom på höger kroppshalva.
33
Q

Vad gör lillhjärnan/cerebellum?

A

Den samarbetar med vestibulära systemet samt syn- och hörselorgan för att koordinera balans, utjämna, precisera samt samordna rörelser så att de blir mjuka och exakta för ändamålet.

34
Q

Vad kan skada på lillhjärnan/cerebellum leda till?

A

Onormala rörelsemönster som klumpighet, intensionstremor, dysmetriska rörelser och hypermetriska rörelser.

35
Q

Vad gör förlängda märgen/medulla oblongata?

A

Det är det livsviktiga centrumet för kontroll av kroppens inre miljö som styr vakenhet och andning samt reglerar hjärtats funktion, blodtryck och primitiva funktioner (som födointag, flykt och försvar).

36
Q

Vad kan skada på förlängda märgen/medulla oblongata leda till?

A

Allvarliga neurologiska symtom och kan leda till ataxi, pares, kranialnervsbortfall samt påverkan av medvetandet.

37
Q

Vad gör ryggmärgen/medulla spinalis?

A

Det är en förlängning av hjärnstammen som förmedlar information i form av nervimpulser och reflexer mellan hjärnan och kroppens alla olika delar.

38
Q

Vad kan skada på ryggmärgen/medulla spinalis leda till?

A
  • Signaler kommer inte fram så att posturala reaktioner och reflexer kan påverkas.
  • Ataxi eller pares i extremiteterna som är belägna efter skadan.
39
Q

Vad står CNS för?

A

Centrala nervsystemet

40
Q

Vad står PNS för?

A

Perifera nervsystemet

41
Q

Vad gör PNS?

A

Det leder impulser från hjärnan till kroppens viljestyrda muskler, förmedlar impulser från hud och muskler till hjärnan samt leder impulser som styr kroppens organ.

42
Q

Vad kan skada på PNS leda till?

A

Varierande symtom beroende på skadans lokalisation och typ, tex;

  • Domningar
  • Stickningar
  • Nedsatt känsel
  • Muskelsvaghet
  • Smärta
43
Q

Hur görs generellt diagnostik av neurologiska sjukdomar?

A
  • Signalement (art, ras, kön, ålder)
  • Anamnes
  • Klinisk undersökning
  • Neurologisk undersökning
  • Bilddiagnostik
  • Ev blod-/urinprov
44
Q

Ge exempel på metoder för bilddiagnostik.

A
  • MR
  • CT/DT
  • Röntgen
  • CSF
  • Myeolografi
  • Biopsi
45
Q

Var är MR?

A

Magnet resonans tomografi, vilket ger information om förändringar i mjukdelar och är bäst för att undersöka CNS.

46
Q

Vad är CT/DT?

A

Computer tomography, eller dator tomografi, som ger information om förändringar i skelettet.

47
Q

Vad är speciellt med röntgen och neurologiska sjukdomar?

A

Det ger en allmän översikt, men vanligtvis inte tillräckligt med information.

48
Q

Vad är CSF?

A

Cerbo spinal vätskeprov av ryggmärgsvätska som görs vid misstanke om inflammatorisk eller infektiös process.

49
Q

Vad är myeolografi?

A

Det innebär kontrastmedel i cerebrospinalvätskan (invasivt) så att ryggmärg och nervrötter ses, men strukturer i ryggmärgen kan inte urskiljas.

50
Q

Vad är biopsi?

A

Det innebär att vävnadsprov undersöks i mikroskop för att få information om förändringar i PNS.

51
Q

Ge exempel på neurologiska sjukdomar i ryggmärgen.

A
  • Diskbråck
  • CSM/Wobbler syndrom
  • DLSS/Degenerativ Lumbosakral Stenos
  • FCE/Fibrocartilaginös emboli
52
Q

Ge exempel på neurologiska sjukdomar utanför ryggmärgen.

A
  • Epilepsi
  • SRMA/Idiopatisk meningoencephalit, Steroidresponsiv meningoarterit
  • Geriatriskt vestibulärt syndrom
  • Gräsbetessjuka
53
Q

Vad är diskbråck?

A
  • Orsak är deformerad eller brusten disk (mellan ryggkotor som stötdämpare) som trycker på ryggmärgen och ger protursion (hel, buktar in i kotkanalen) eller extursion (trasig, innehållet tränger in i kotkanalen). Indelning är i typerna I smärta (första gången djuret drabbas), II återkommande smärta och ev rörelsestörningar, III smärta och rörelsestörningar samt IV förlamning och avsaknad av djup smärtkänslighet. Det är vanligt hos hund (alla raser kan drabbas) men mindre vanligt hos katt och häst.
    Kondrodystrofa hundraser (dvärgväxt) drabbas oftast mellan 2-7 år med akut förlopp (några h) av Hansen typ I diskbråck och extrusion i kraftiga symtom.
    Övriga hundraser drabbas oftast mellan 8-10 år med långsamt förlopp av Hansen typ II diskbråck och protursion i mildare symtom.
  • Symtom beror på skadans omfattning och lokalisation men är generellt smärta, krum rygg, ovilja att röra nacke, hälta (stel gång), ovilja att hoppa, förlamning (ej-total), nedsatt/bortall av känsel och hämmad blåsfunktion (ej styrd urinering). Djur som ska komma till kliniken direkt är de som har förlamningssymtom, ont så de skriker eller inte äter pga smärta. På polikliniken ska manipulering av hals/rygg undvikas, djuret placeras i undersökningsrum i stillhet samt avancerad undersökning och bilddiagnostik utföras i anslutning till operation.
  • Diagnos görs via myelografi, MR och CT (röntgen räcker ej, ser ej disk om ej förkalkad).
  • Behandling kan vara medicinsk/omvårdnad (I & II) med strikt burvila (håll djur i stillhet), antiinflammatoriskt/smärtlindring (NSAID), mjukt burunderlag (halkfritt), vändschema (4e h), försiktig sjukgymnastik, ev upphöjd mat-/vattenskål samt kontroll av förmåga att defekera och urinera (katet). Kirurgi (III & IV) kan ske inom 8-48 h efter skadan om djur inte svarar på medicinsk behandling, det finns neurologiskt bortfall eller tecken på ryggmärgskompression. Då avlägsnas diskmassor kring disken och diskmaterial från kotkanalen.
54
Q

Vad är CSM?

A

Wobblers syndrom;
- Orsak är förändringar i halsryggen, tex onormal kotform som ger förträngning i kotkanalen vilket leder till kompression av ryggmärg. Det är en multifaktoriell sjukdom som kan bero på diskbråck, felutfodring och genetik. Det drabbar ffa häst och hund, vanligen snabbväxande, storvuxna, 6 mån - 3 år unga individer och fler hingstar än ston.
- Symtom ses vanligen först på bakbenen (tillslut tetrapares) med ev nedsatt prestationsförmåga, ataxi, vinglig gång (hantera säkert, sår från självtramp, sliter/repar klo), oproportionerligt tunna nackmuskler och ev smärta.
- Diagnos ställs mha MR, CT och myelografi.
- Behandling är kirurgisk med stabilisering av kotorna mha en titankorg ventralt, dorsal laminektomi (övre kotdelen borttas, ev ostabilt) och avlägsnande av lösa benbitar.
Omvårdnad är sedan bur-/boxvila, NSAID vid akuta symtom, fysioterapi, varsam hantering (iaktta försiktighet häst), rastningssele, sårbehandling och klovård.
- Prognos är lite bättre hos hund än häst och beror på om neurologisk status är förbättrad efter 90 dagar.

55
Q

Vad är DLSS?

A

Degenerativ Lumbosakral Stenos;
- Orsak är kompression av cauda equina och dess kärlförsörjning pga diskbråck typ II, ventral subluxation av första korskotan, hypertrofi av ligament och ledkapsel vid L7-S1 eller osteochondros. Det är ett multifaktoriellt tillstånd vanligt hos hårt arbetande djur (ofta storvuxna hundar, symtomdebut 7 år, fler hanar än tikar).
- Symtom är smärta, hälta/vinglighet, ovilja att röra sig/hoppa/krypa/gå i trappor,
pares i bakben, svanspares och inkontenens (urin/avföring).
- Diagnos görs via MR och CT.
- Behandling är individanpassad och kan vara medicinsk (vila/smärtlindring) eller kirurgisk (dorsal laminoektomi, avlägsna skadad disk/ar, fixera 1:a korskotan).

56
Q

Vad är FCE?

A

Fibrocartilaginös emboli;
- Orsak är infarkt (syrebrist i vävnad, dör) i ett ryggmärgsavsnitt då en broskbit från en disk ger obstruktion i blodkärl som försörjer avsnittet.
Det har akut förlopp och det är vanligt att symtom uppkommer under aktivitet. Det är vanligt hos hund (ofta storvuxna, 20 % mindre storlek, unga-medelålders, ovanligt kondrodystrofa) och mindre vanligt hos katt.
- Symtom beror på var infarkt skett (brukar ej spridas) och ses först efter skadan tex ataxi, pares/paralys (fram- och/eller bakben), nedsatt känsel, kraftig lateralisering och initial smärta (ofta övergående).
- Diagnos görs mha MR (påvisa infarkt som svullnad och förändrad ljusintensitet), myelografi (ev i akuta skedet) och CSF (ev visa specifika avvikelser).
- Behandling är vila, fysioterapi, rastning med stöd och ev kateter.
- Prognos är god om djuret kan känna smärta.

57
Q

Vad är epilepsi?

A

Som anfall innebär det störning i hjärnans signalsystem vilket gör att närliggande neuron laddar ur samtidigt och ger muskelkramp samt vanligtvis påverkat medvetande. Detta är övergående, men status elepticus är livshotande utan återhämtning mellan anfall. Anfallstyper indelas som A generaliserade, B fokala och C okända (kan vara A/B).
- Orsak kan vara I genetisk (primär), II strukturell/metabolisk (tex neoplasi, trauma, inflammation/hypoglykemi, toxiner i blodet) eller III idiopatisk (okänd).
Häst har oftast I, hund har oftast I eller III och katt har oftast II eller III.
- Behandling är generellt att minska frekvensen av samt mildra anfall. Medicinskt kan detta göras mha fenobarbital, men biverkningar är trötthet och ostadighet. Vid telefonkontakt är djurägare ofta oroliga vilket kräver professionellt, lugnt och sakligt bemötande. Råd är att inte stoppa något i djurets mun, ha det tyst/lugnt/mörkt, se till att djuret inte skadas (flytta möbler, polstra), flytta andra djur i huset, var varksam (förvirrat/aggressivt djur) och djuret blir ofta trött efter anfall.
Djur som ska komma in akut till kliniken är de som har krampat länge (> 5 min), har klusteranfall (återfår medvetande mellan anfall) och som i övrigt inte är/verkar friska. Icke akuta patienter kan bokas in till klinken efter att anfallet är över. Om djur får anfall på kliniken bör man direkt ta in det på rum, sätta PVK och ta blodprov.

58
Q

Vad är SRMA?

A

Idiopatisk meningoencephalit, Steroidresponsiv meningoarterit;
- Orsak är oklar men ev immunmedierad, och det är vanligt hos hund (ofta unga/stora). Former är akut (feber, nedsat AT, kraftig nacksmärta, stel gång/sänkt huvud, ovilja att röra sig, nedstämdhet) och kronisk (ataxi, tetrapares).
- Diagnos görs via klinisk undersökning, blodprov (förhöjt CRP, ofta leukocyter) och
CSF-prov (höga celltal, förhöjd proteinhalt).
- Behandling är medicinskt (kortikosteroider över lång tid, vätskeinfusion, smärtlindring), varsam hantering, rastning i sele och upphöjd mat-/vattenskål.
- Prognos är god vid tidig behandling, men det finns ändå risk för återfall.

59
Q

Vad är geriatriskt vestibulärt syndrom?

A
  • Orsak är oklar men ev förändringar i innerörat pga ålder, och drabbar främst äldre hundar med snabbt sjukdomsförlopp.
  • Symtom är vinglig, försämrad balans, cirkelgång, lutar huvudet, ramlar omkull, nystagmus, illamående och kräkningar (läker vanligtvis själv eller bestående symtom).
  • Behandling kan vara medicinsk (vätska om kräkning, antiemetika, ev psykofarmaka) och omvårdnad (varsam hantering, mjukt underlag, stöd vid rastning, mata, hjälp att dricka).
60
Q

Vad är gräsbetessjuka?

A
  • Orsak är troligtvis toxin från Clostridieum spp via tarmen (bryter ner delar av nervsystemet, dysautonomi) som drabbar ffa 3-5 år gamla betande hästar inom vissa geografiska områden. Riskfaktorer är stress samt betesbyte, och insjuknande är snabbt.
  • Symtom är gastrointestinal påverkan (svårt att svälja, inappetens, kramp i sfinktermuskler, nedsatt/upphörd tarmmotorik, förstoppning, lindrig diarré), nedsatt AT, ökad HF, muskeltremor, helkroppssvettning, aspirationspneumoni och uppdragen buk.
  • Diagnos ställs via symtom, blodprov (ökad mängd RBC och totalprotein) samt uteslutande av andra sjukdomar. Obduktion ger slutgiltig diagnos.
  • Behandling är inte specifik utan understödjande (dropp/smärtstillande),
  • Prognos i lindriga fall kan djuret överleva men kräver intensivvård över lång tid och blir aldrig normalt igen utan smalt samt med nedsatt prestationsförmåga, så det vanligaste är avlivning inom några dygn.

DoDos 1 del 1 (17 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions