Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

DoDos 1 del 1 > Sårbehandling och sårbedömning > Flashcards

Sårbehandling och sårbedömning Flashcards

1
Q

Vad är angiogenes?

A

Nybildning av blod- och lymfkärl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad kallas nybildning av blod- och lymfkärl?

A

Angiogenes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är debridering?

A

Borttagning av dödvävnad och debris.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad kallas borttagande av dödvävnad och debris?

A

Debridering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är debris?

A

”Skräp”, nedbrytnings- och slaggprodukter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad kallas ”skräp”, nedbrytnings- och slaggprodukter?

A

Debris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är degloving injuries?

A

Avslitningsskador där huden eller slemhinnan slits av från underliggande vävnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kallas avslitningsskador där huden eller slemhinnan slits av från underliggande vävnad?

A

Degloving injuries

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är dehydrering?

A

Uttorkning/vattenförlust.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kallas uttorkning/vattenförllust?

A

Dehydrering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är devitaliserad vävnad?

A

Försvagad vävnad (ej fullt livskraftig).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad kallas försvagad vävnad (ej fullt livskraftig)?

A

Devitaliserad vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är hemostas?

A

Blodstillning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad kallas blodstillning?

A

Hemostas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är maceration?

A

Uppmjukning eller uppluckring av vävnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad kallas uppmjukning eller uppluckring av vävnad?

A

Maceration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är nekros?

A

Lokal vävnadsdöd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad kallas lokal vävnadsdöd?

A

Nekros

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är ulcus?

A

Sår uppkomna genom en sjuklig process.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad kallas sår uppkomna genom en sjuklig process?

A

Ulcus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är vasodilatation?

A

Blodkärlsutvidgning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad kallas blodkärlsutvidgning?

A

Vasodilatation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är vulnus?

A

Traumatiska sår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad kallas traumatiska sår?

A

Vulnus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur kan sår uppkomma?

A
  • Via vulnus

- Via ulcus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är sår?

A

Det innebär att hudens eller slemhinnornas naturliga skyddsbarriär är bruten, och uppkommer via yttre påverkan av traumatiska sår (vulnus) eller pga en sjuklig process i vävnaden (ulcus).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilka faser har sårläkning?

A
  • Inflammationsfasen
  • Granulationsfasen
  • Mognadsfasen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Ge exempel på vad som kan påverka tiden för sårläkning.

A
  • Sårets storlek

- Patientens status

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad innebär inflammationsfasen?

A
  • Hemostas.
  • Biologisk rening av såret.
  • Vasokonstriktion följt av vasodilatation.
  • Fibrin bildar en skyddsbarriär.
  • Leukocyter går in och rensar bort debris/nekros/corp al (kardinalsymtom).
  • Tillväxtfaktorer frisläpps och stimulerar epitel- samt kärlbildning.
  • Fibroblaster mfl celler vandrar in.
  • I okomplicerade fall tar detta 3-4 dagar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur lång är inflammationsfasen i okomplicerade fall?

A

3-4 dagar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad innebär granulationsfasen?

A

Den startar efter 2-3 dagar med;

  • Angiogenes
  • Fibroblaster bildar prokollagen utanför cellen vilket bildar kollagen som bidrar till bildning av granulationsvävnad som skyddar mot infektion, men är skör och blöder lätt.
  • Re-epitelisering då epitelceller vandrar in från sårkanterna.
  • Sårkontraktion mha myofibroblaster efter 5 dagar.

Detta pågår i 3-4 veckor tills såret är täckt med granulationsvävnad och epitel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är andra namn för granulationsfasen?

A
  • Nybildningsfasen

- Proliferationsfasen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Hur lång är granulationsfasen?

A

3-4 veckor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad innebär mognadsfasen?

A

Remodellering startar efter 3 veckor med att kollagen mognar, blir starkare och mer elastiskt, hudens hållfasthet återställs samt ärrkontraktion.

Detta pågår i månader till år beroende på sårets storlek och djurets status.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Har unga eller äldre individer mer elastin?

A

Unga individer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Hur lång är mognadsfasen?

A

Månader till år.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vilka delar av kroppen räknas till lokalisation för sårklassificering?

A
  • Huvud
  • Hals
  • Bröst
  • Buk
  • Extremiteter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Varför är sårklassificering med lokalisation så viktigt att beskriva exakt?

A

Eftersom såret kan vara nära vitala organ eller synovila strukturer som kan ha blivit skadade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Ge exempel på skademekanismer.

A
  • Bitsår
  • Skärsår
  • Krossår
  • Punktionssår/Punktsår
  • Skottsår
  • Degloving injuries/Slitsår
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vilka föroreningsgrader finns det?

A
  • Rent
  • Rent-kontaminerat
  • Kontaminerat
  • Smutsigt-infekterat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad innebär föroreningsgraden “rent”?

A

Det är aseptiskt skapade operationssår utan föregående historia med trauma och sår i munhåla, andningsvägar, magtarmkanal eller urinväg som inte är öppnade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad innebär föroreningsgraden “rent-kontaminerat”?

A

Det är lätt kontaminerade sårskador och operationssår där munhåla, andningsvägar, magtarmkanal eller urinväg är öppnade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad innebär föroreningsgraden “kontaminerat”?

A

Det är öppna traumatiska sår och operationssår med otillräcklig aseptik eller anslutna till infekterad vävnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad innebär föroreningsgraden “smutsigt-infekterat”?

A

Det är äldre traumatiska sår (> 6-8 h), perforerade inre organ och kliniskt infekterade sår.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad bör man tänka på vid sårbedömning?

A

Att det ska göras på hela patienten, inte bara såret, och protokollet kan vara bilaga till journalen så att fler kan utföra sårbehandlingen. Dokumentera sårets status och följ sårets utveckling genom att mäta med samma papperslinjal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad är förutsättningarna för optimal sårläkning?

A
  • Rent sår
  • Stark initial inflammation
  • Syresättning
  • Optimal fuktighetsgrad
  • Temperatur
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad innebär förutsättningen “rent sår” för optimal sårläkning?

A

Noggrann sårrengöring med borttagande av debris och optimalt behandlad hud runt såret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vad innebär förutsättningen “stark initial inflammation” för optimal sårläkning?

A

Det ger bättre lokalt försvar, effektiv reduktion av nekrotisk vävnad och kan förhindra kronisk inflammation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad innebär förutsättningen “syresättning” för optimal sårläkning?

A

God kärlförsörjning och lokalt gasutbyte,

då hypoxi fördröjer sårläkning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vad innebär förutsättningen “optimal fuktighetsgrad” för optimal sårläkning?

A

Det ger förkortad inflammationsfas med snabbare övergång till nybildningsfasen.
För torra sår läker långsamt med fördröjd migration av celler och därmed epitelialisering.
För blöta sår orsakar maceration = kronisk inflammation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vad innebär förutsättningen “temperatur” för optimal sårläkning?

A

Det bör vara 35-37°C lokalt i såret för bättre angiogenes och syreavgång.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Ge exempel på patientfaktorer som påverkar sårläkning.

A
  • Djurart
  • Ras
  • Ålder
  • Nutrionell status och sjukdomar
  • Mentalitet
  • Medicinering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Har hund eller katt starkare initial inflammationsfas samt snabbare bildning av granulationsvävnad?

A

Hund

54
Q

Har hund och katt eller häst lösare hud och generellt mindre sårproduktion?

A

Hund och katt.

55
Q

Har ponnyer eller stora hästar starkare inflammationsfas?

A

Ponnyer

56
Q

Har hund och katt eller häst större risk att utveckla svallkött?

A

Häst

57
Q

Läker yngre eller äldre djur snabbare?

A

Yngre djur, men slutresultatet kan ändå bli lika.

58
Q

Ge exempel på endokrina sjukdomar.

A
  • Diabetes
  • PPID
  • Cushings syndrom
59
Q

Hur kan smärta påverka sårläkning?

A
  • Det kan ge minskat näringsintag.

- Det kan ge sämre sårläkning.

60
Q

Hur kan undernäring eller fetma påverka sårläkning?

A

De har ökad risk för fördröjd och försämrad sårläkning.

61
Q

Vad är hypertoni?

A

Högt blodtryck

62
Q

Vad kallas högt blodtryck?

A

Hypertoni

63
Q

Hur kan hypoxi och hypertoni påverka sårläkning?

A
  • Det påverkar blodtillförsel.

- Det påverkar syresättning.

64
Q

Hur kan djurets mentalitet påverka sårläkning?

A
  • Djuret kan vara stressat.
  • Aktiva djur kan ha svårt med koppel och/eller boxvila.
  • Djur kan vara intresserade av såret.
65
Q

Ge exempel på antiinflammatoriska läkemedel.

A
  • NSAID

- Kortison

66
Q

Hur kan antiinflammatoriska läkemedel påverka sårläkning?

A

Det fördröjer sårläkning.

67
Q

Ge exempel på sårfaktorer som påverkar sårläkning.

A
  • Såretiologi
  • Graden av trauma
  • Lokalisering (rörelse/blodförsörjning)
  • Sårets ålder
  • Uppkomst av serom eller hematom
  • Kontaminering
  • Tidigare behandlingar av såret
68
Q

Läker sår på kroppen eller sår på ben snabbare/bättre?

A

Sår på kroppen.

69
Q

Vad är serom?

A

Ansamling av vätska i skadad vävnad.

70
Q

Vad är hematom?

A

Ansamling av blod i skadad vävnad.

71
Q

Vad kallas ansamling av vätska i skadad vävnad?

A

Serom

72
Q

Vad kallas ansamling av blod i skadad vävnad?

A

Hematom

73
Q

Ge exempel på sårkomplikationer.

A
  • Kontamineringsgrad
  • Bakteriell kolonisering/tillväxt
  • Biofilm
  • Systemisk påverkan
  • Kronisk inflammation
  • Sårruptur
  • Sårinfektion
74
Q

Ge exempel på systemisk påverkan av sår.

A
  • Feber
  • Nedsatt AT
  • Endotoxinemi
  • Hälta
75
Q

Vad är anamnes?

A

Sjukdomshistoria

76
Q

Vad kallas sjukdomshistoria?

A

Anamnes

77
Q

Vad ska man tänka på när man frågar om anamnes?

A

Det är viktigt att få det redan via telefonkontakt. Man ska inte glömma själva patienten, men kan fråga om blödning, allmän påverkan, lokalisation, sårets storlek och djup, sårets ålder och ev tidigare behandling/undersökning (infektionstecken).

78
Q

Vad är speciellt för sårinfektion?

A

Det står i direkt relation till mängden bakterier i såret, som ökar med tiden i kontaminerade och från början rena sår. Den skadade vävnadens kondition och motståndskraft har större betydelse för om en infektion utvecklas än antalet och typen av bakterier.

79
Q

Ge exempel på faktorer som ökar infektionsrisken.

A
  • Dålig blodförsörjning till vävnaden.
  • Lång anestestid.
  • Dålig kirurgisk teknik.
  • Främmande föremål.
80
Q

Vad för utrustning kan vara bra att förbereda inför undersökning?

A
  • Sedering ordinerat av veterinär.
  • Brems.
  • Eventuell förberedelse för bilddiagnostik.
81
Q

Vad för utrustning kan vara bra att förbereda inför rengöring?

A
  • Undersökningshandskar (även sterila)
  • Klippmaskin
  • Gasvävskompresser
  • Spolvätska
  • Infusionsaggregat
  • Tryckmanskett
82
Q

Vad för utrustning är bra att förbereda inför sårbehandling?

A
  • Utrustning till lokalbedövning.
  • Sårinstrument.
  • Förband och bandagematerial.
83
Q

Hur görs akut hantering av sår?

A
  • Klippning av pälsen runt såret.
  • Steriltvätt av huden runt såret.
  • Sårrengöring
84
Q

Hur bör päls runt sår klippas?

A

Täck såret med en fuktad kompress som förhindrar ytterligare kontaminering och klipp med ordentlig marginal ut från såret.

85
Q

Hur bör huden runt sår steriltvättas?

A

Skydda såret med en kompress, använd klorhexidintvål för rengöring och klorhexidinsprit för desinfektion, men inte i såret.

86
Q

Hur bör sår rengöras?

A

Använd ringeracetat/NaCl, spola såret med spruta (+ kanyl) eller droppaggregat (+ tryckmanschett), gnugga inte i såret och använd kompress (inte av bomull pga fibrer). Använd inte för kraftigt tryck eller vattenslang (ev om lera).

87
Q

Vilka grupper indelas spolvätskor i?

A
  • Isoton
  • Hypoton
  • Hyperton
88
Q

Vad är isoton spolvätska?

A

Balanserad, kroppslik elektrolytlösning, vilket föredras och är tex ringeracetat eller isoton NaCl.

89
Q

Vad negativt med hypoton spolvätska?

A

Det har eventuellt cytotoxiska effekter som fördröjer sårläkning.

90
Q

När används hyperton spolvätska?

A

Det används sällan på sår, bara om vätska ska dras ur ett sår.

91
Q

Ge exempel på antiseptiska lösningar.

A
  • Jod
  • Väteperoxid
  • Klorhexidin
92
Q

Vad innebär hygieniskt arbete?

A

Det är för att skydda både personal och såret vid sårhantering. Iaktta extra försiktighet vid behandling av djur på infektions-/isoleringsavdelning, djur med multiresistenta bakterier, postoperativa sårinfektioner och sårinfektioner på antibiotikabehandlade djur. Ha alltid basal handhygien och handskar vid sårhantering, samt sterila handskar vid vissa rena operationssår och tex lednära sårskador. Ha plastförkläde/rock vid nära sårkontakt eller risk för stänk.

93
Q

Vad innebär holistiskt arbete?

A

Det handlar om att behandla och utvärdera hela patienten, inte bara såret på patienten. Det kan gälla AT (temp, AF, HF, andning, cirkulation, slmh), näring (foder/vitaminer/mineraler/vätska), rörelse (smärta/immobilisera), stress (klinik/hem), sömn/vila, blöding, hygien/aseptik och sår (god kärlförsörjning, ej infektion, bra sårmiljö, bandagering). Optimala förutsättningar ger snabbare och bättre sårläkning.

94
Q

Vad är speciellt för smärtande sår?

A

De läker sämre pga stresshormoner som påverkar kapillärer i sårets yta och ger vasokonstriktion så att syre- och näringstillförseln minskar vilket ökar risken för sårinfektion och ytterligare smärta. Patienten äter och sover/vilar även sämre vilket ger sämre sårläkning.

95
Q

Vad innebär kirurgisk debridering?

A

Det är skarp dissektion med skalpell/sax/pincett då dålig hud skärs bort lager för lager, medan skadad vävnad med god kärlförsörjning kan lämnas. Eventuella fickor, gångar och kanaler bör kontrolleras och öppnas upp. Allt kan göras på en gång, eller så avvaktar man och gör en ny bedömning nästa dag.

96
Q

Vilka sorters medicinsk debridering finns det?

A
  • Mekanisk (sårspolning)
  • Autolytisk (kroppens enzym främjar sårläkning och förband hjälper till)
  • Biologisk (maggots)
97
Q

Vilka sorters sårläkning finns det?

A
  • Primär
  • Sekundär
  • Tertiär (primär och sekundär)
98
Q

Vad innebär primär sårläkning?

A

Det är i ”rena” sår, ofta kirurgiskt uppkomna eller kontaminerade sår som debriderats och spolats noga. Sårkanterna ska ha kontakt utan vävnadsförlust, försluts med suturer/staples/suturtejp och har relativt snabb läkning med minimal ärrbildning.

99
Q

Vad innebär sekundär sårläkning?

A

Det är i kontaminerade eller infekterade sår som inte kan eller bör förslutas, sårkanterna är utan kontakt och vävnadsförlusten är stor. Det lämnas öppet så att granulationsvävnad bildas i sårhålan (sårkontraktion om mycket hud, epitelialisering om brist hud = skör/tunn/oelastisk vävnad) vilket ger långsam läkning med hållfast men fult ärr.

100
Q

Vad innebär primär tertiär sårläkning?

A

Det är i lindrigt kontaminerade sår som lämnas öppet, täckt med sterilt fuktbevarande bandage som byts 1-3 ggr/d. Om det efter 4-5 dygn inte finns död vävnad, inte är infekterat, har god blodförsörjning och sårkanterna är nära så försluts såret kirurgiskt.

101
Q

Vad innebär sekundär tertiär sårläkning?

A

Det är i ytligt kontaminerat eller infekterat sår med initialt stor vävnadsförlust, och lämnas öppet täckt med bandage tills dränage tas. Såret rengörs, sårkanterna debrideras kirurgiskt, såret förluts och får ett finare ärr.

102
Q

Vad innebär dränering?

A

Det görs med en plastslang som fungerar som en kanal att föra bort exsudat med, och används vid deadspace, stora sår, stora vävnadsskador, lösa sårkanter (fickbildningar) samt djupa sår (fistelbildningar). Så få öppningar som möjligt ska göras/användas, dränets proximala ände fästs i frisk hud, öppningen görs distalt på sårhålans lägsta punkt och dränage sätts inte i sårets öppningar pga fördröjd sårläkning. Dränöppningen tvättas och hålls öppen, skyddande salva appliceras vid dränöppningen, ev kompress/bandage sätts över dränet (ej tvätt) och dränhålan bör inte spolas igenom.

103
Q

Vilka olika sorters dränering finns det?

A
  • Öppen passiv dränering med eller utan drän (ej bandage).
  • Öppen aktiv dränering med drän (pumpa ut vätska).
  • Täckt passiv dränering (bäst, ej tvätt).
104
Q

Hur ofta bör bandage bytas för sår med mycket exsudat eller sår som utsätts för uttorkning?

A

Flera ggr per dag.

105
Q

Hur ofta bör bandage bytas för sår med måttligt exsudat?

A

Varje till var 3:e dag.

106
Q

Hur ofta bör bandage bytas för sår med lite exsudat?

A

Mer sällan, > 3:e dag.

107
Q

Vilka lager har bandagering?

A
  • Primärlagret
  • Sekundärlagret
  • Tertiärlagret
108
Q

Vad innebär ett perfekt sårförband?

A
  • Gasöverföring
  • Mekanisk stabilitet
  • Låg vidhäftning på sår
  • Minska sårnekros
  • Smärtlindring
  • Icketoxiskt
  • Konstnadseffektivt
  • Biologiskt nedbrytbar
  • Biokompatibelt
  • Förhindra infektion
  • Ta bort sårvätska
  • Fuktkontroll
109
Q

Vad är primärlagret av bandage?

A

Det är kontaktlagret som ligger närmast såret, med förband/kompresser och lokal behandling som tex sårgel, antibiotika eller medicinsk honung.

110
Q

Vad gör sårgel?

A

Det är tex hydrogel som används i mjuk sårmiljö eller sår med lite exsudat, har hög fukthalt, analgetisk/smärtstillande och kylande effekt, autolytiskt debridering av nekrotisk vävnad samt absorberar minimal mängd exsudat.

111
Q

Vad gör medicinsk honung?

A

Det kan användas på många olika sorters sår, har antibakteriell och antiseptisk effekt, främjar autolytisk debridering, har lågt pH (ökar makrofag-/fibroblastaktivitet), är verksamt mot multiresistenta bakterier samt kan eliminera biofilm (för mycket MGO är dock cytotoxiskt). Manukahonung är effektivare än antibiotika vid infektionsbekämpning, och utvecklar inte resistens.

112
Q

Vad är analgetisk effekt?

A

Smärtstillande effekt.

113
Q

Vad kallas smärtstillande effekt?

A

Analgetisk effekt.

114
Q

Vad är speciellt för antibiotika?

A

Det har ingen fördel lokalt jämfört med systemiskt (mun/injektion, går till hela kroppen), tar inte bort nekrotisk eller kontaminerad vävnad, ersätter inte dålig hygien eller aseptik och kan öka antalet resistenta bakterier. Antimikrobiell kompress är bättre att använda.

115
Q

Ge exempel på förband/kompresser.

A
  • Adhesivt (klisterkant)
  • Adherent (fäster mot såryta)
  • Ockulerande (tätslutande)
  • Icke-adhesivt (ej klisterkant)
  • Icke-adherent (fäster ej mot såryta)
  • Semi-ockulerande (delvis tätslutande)
116
Q

Vilket slags förband är vanligast?

A

Icke-adherenta semiockulerande förband, ibland med adhesiv kant för att lättare sitta kvar på plats.

117
Q

Vad är alginater som förband/kompress?

A

Fibrer från alger som absorberar 20-30 ggr sin egen vikt, debriderar och används till vätskande sår i inflammationsfasen där granulationsvävnad önskas.

118
Q

Vad är polyuretanskum som förband/kompress?

A

Foam av syntetisk polymer (plast) med varierande form, tjocklek, permeabilitet och absorption. Det kan klippas till och användas på de flesta sår när det är fyllt med granulationsvävnad.

119
Q

Vad är antimikrobiella förband/kompresser?

A

Det innehåller inte antibiotika, utan andra antibakteriella substanser och används på infekterade sår, dock inte längre än 1-2 veckor.

120
Q

Vad är film/folie som förband/kompress?

A

Syntetisk polymer (ev som spray) som är vattentät och används på rena torra operations/sår som kan vara utan bandage och behöver epitelialiseras. Det skapar fuktig miljö men reglerar den inte, är flexibel och används sällan på häst då den är svår att fästa.

121
Q

Vad är hydrokolloidala förband/kompresser?

A

Det är av cellulosa eller pektin och, suger exsudat, omvandlas gel, främjar autolytiskt debridering, begränsar vätska till såret samt används ytliga svårläkta sår, men inte infekterade.

122
Q

Vad är ofta röd vätska i sår?

A

Blödning

123
Q

Vad är ofta tunn, klar och/eller ljusgul vätska i sår?

A

Vävnadsvätska

124
Q

Vad är ofta tjock gul eller brun vätska i sår?

A

Fibrin eller pus (var).

125
Q

Vad är ofta grön vätska i sår?

A

Bakterietillväxt

126
Q

Vad är ofta blågrå vätska i sår?

A

Missfärgningar av silverförband.

127
Q

Vad är sekundärlagret i bandage?

A

Ett polstrande mellanlager för att skydda såret från ytterligare traumatiska skador, förhindra maceration av sårkanterna, absorbera exsudat som primärlagret inte kan ta hand om, förhindra tryck från tertiärlagret samt appliceras runt i en spiral med överlappning (över minst 2 leder på extremiteter).

128
Q

Vad är tertiärlagret i bandage?

A

Det består av gasbinda och klibblinda för att ge stöd, hålla inre lager på plats, skydda mot mekanisk påverkan och nedsmutsning samt immobiliserar (med ev skenor).

129
Q

Hur länge får drän sitta?

A

Så länge suppurationen är måttlig eller riklig, vanligen 3-5 dagar.

130
Q

Hur länge får hudsuturer på hund/katt sitta?

A

9-10 dagar, eventuellt 12 i ryggregionen eller vid spänning.

131
Q

Hur länge får hudsuturer på häst sitta?

A

Vanligen i 10-12 dagar, och 14 dagar på extremiteter.

DoDos 1 del 1 (17 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions