Uveit och sklerit Flashcards
hur delar man upp uveiter?
Uvea består av iris, corpus cilare och choroidea. Man delar upp inflammation här i:
- Främre uveit (vanligast) - Engagerar den främre kammaren, innefattar irit och iridocyklit
- Intermediär uveit - Engagerar glaskroppen och i många fall även perifera retina. Inflammationen har ofta sitt ursprung i ciliarkroppen.1
- Bakre uveit - Engagerar retina och/eller choroidea (choriodit/chorioretinit)
vad är irit?
orska+
Definition
Irit - Inflammation av iris (regnbågshinnan). Tillståndet orsakas oftast inte av bakterier eller virus – utan är en inflammatorisk process!
Vanligt?
Främst hos unga vuxna
Orsaker
Har en autoimmun koppling och ofta samsjukliget med RA, IDB och sarkoidos.
– Cirka 50 % av iritpatienter är positiva (i västvärlden är 8-10 % HLA-B27 positiva). En frisk person med HLA-B27 har 1-2 % iritrisk.
Även herpes som ligger latenet
symtom irit?
Rött öga som nästan alltid är ensidig – Ofta ciliär injektion, dvs. ökad rodnad runt kornea
Värk – mios och fotofobi där infammation retar och ger smärta
Nedsatt syn, samt beläggningar på korneas insida.
Synekier – Iris fastnar mot linsen bakom pga fibrin som uppstår av inflammationen
Precipitat – Beläggning på korneas insida. En ljusväg. (är belägning på korneas insida
Irisatrofi – Ses framförallt vid herpesirit
Hypopyon – var i främre kammare
vad är tyst irit
Där de finns två typer:
- Barn med atrit – som inte ger symtom men kan ge glaukom och katarkt senare. Bör screnna. Koppling till artrit-juvenil
- Fuchs - Ensidig kronisk irit, oftast utan symptom. Ger irisatrofi och halvgenomskinliga precipitat. Barnen får ibland olika ögonfärg. Komplikationer i form av katarakt och glaukom
anamnes irit
- Synnedsättning
- Ensida/båda
- Smärta
- Ljuskänslig
- Liknande besvär
- Andra systemsjukdomar (ra, sarkoiods mm)
undersökningar och diff irit
Undersökning
- Syn
- Inspektion
- Injektion
- Pupillstorlek
- Flourens för diff
- Ljusväg och precipitat (”dagg” på korneas bakre yta) i spaltlampa
- Ljusväg - När man kan se strålens väg genom främre kammaren. Beror på proteiner i främre kammaren och kan ses vid irit.
- Tryck för diff
Vid upprepade irit görs:
- HLA-B27 mätning
- SLE-utredning
Diff
- Konjuktivit
- Keratit (men då infiltrat på hornhinna)
- Akut glaukom
behadnling riit
è alltid remis till ögon. Syfte att förhindra komplikationer.
Vad ger man?
- Lokala steroider så som dexamtason ögondropp
- Mydriatikum (cyclopentolat, atropin) – Pupillvidgande droppar förebygger synekier samt minskar smärta
Sedan - uppföljning med kontroll av ögontryck
komplikationer irit
Glaukom - Sekundärt glaukom drabbar ca 20% av patienterna
Permanenta synekier - Sammanväxningar mellan pupillen och linsen. Motverkas av pupillvidgande droppar (mydriatikum)
Katarakt – både av infammaiton och LM
vad är intermiedirär uvit?
symtom?
Vad är det?
Inflammation i perifera retina och glaskroppen.
Orsak – idiopatiskt, men vis system-sjukdoms-koppling.
Symtom
- Rörliga prickar i glaskroppen
- Synnedsättning
- Ej värk
diangostik intermediär irit?
behadnling intermediär uvit
Steroider, ofta i kombination med annan immunmodulerande behandling (t.ex cyklosporin eller azathioprin)
vad är toxopalsmos?
vanlgit?
orska?
symtom?
Vad är det?
En bakre uveit
Vanligt?
Vanligaste orsaken till bakre uveit. Ses runt 30 år.
Orsak - Intracellulär protozo. Katt är obligat värddjur, kattfaeces innehåller oocyter
Symtom
- Nytillkomna rörliga prickar eller fläckvist synfält
- Synnedsättning
- Ev smärta
toxosplasmos
undersökning
behadnling
kompliaktioern
ögon sarkoidos
vanligt
symtom
Vad är det?
En sarkoidos som kan drabba främre (irit), intermediär och/eller bakre uveit.
Vanligt?
Ögonengagemang är vanligt vid sarkoidos och finns hos ca 25 % av patienterna
Symtom
Kan ge symtom av främre, baktre och intermediär uvit.
Finns inga patognomona symptom för just ögonsarkoidos. Episoder av rött öga, dimsyn eller debut av svarta prickar i synfältet kan leda till misstanke om ögonpåverkan.
diangositk och behadnling ögonskaroidos
Diagnostik
Ögonundersökning regelbundet
Behandling
Mydriatikum och glukokortikoidterapi lokalt med droppar är förstahandsval. Terapi med kortikosteroider administrerade lokalt alternativt peroralt (prednisolon) i individualiserad dos kan också bli aktuell.