Typ 2 diabetes Flashcards
Diabetes diagnos?
fasteglukos över 7
HbA1c över 48
2 h efter oral glukosbelastning: venöst över 11,1 och kapillärt över 12,2
Icke-fastande P-glukos (kapillärt el venöst) ≥ 11,1 mmol/l och symtom på hyperglykemi
för diagnos krävs 2 upprepade tillfällen av samma parameter eller HBA1c tillsammans med något av de andra
Prediabetes?
= nedsatt glukostolerans eller förhöjt fasteglukos
fasteglukos ≥ 6,1
HbA1c ≥ 42
2 h efter oral glukosbelastning ≥ 7,8 venöst eller ≥ 8,9 kapillärt
ungefär hur lång tid har man nedsatt glukostolerans innan diabetesdiagnos?
ca 4-7 år
kort om etiologi
Kronisk hyperglykemi sekundärt till insulinresistens, eller nedsatt känslighet för insulin i målorganen muskler, lever och fettväv.
hur utförs per oralt glukosbelastningstest?
Peroral glukosbelastning utförs genom att man efter 12 timmars fasta tar ett kapillärt p-glukos på patienten. Därefter får patienten dricka 75 g glukos (beställs från apotek) löst i 250 – 350 ml vatten på högst 5 min. Efter 2 timmar tas ett nytt P-glukos.
LADA?
LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults). Drabbar främst personer > 35 år. Också en autoimmun diabetesform men mer långsam symtom- och sjukdomsutveckling än typ 1-diabetes. Förväxlas ofta med typ 2-diabetes vid debut. Insulinproduktion bevaras längre än vid typ 1-diabetes men försämras snabbare än vid typ 2-diabetes.
Graviditetsdiabetes?
Graviditetsdiabetes (GDM): fP-glukos 5,1 mmol/L
OGTT med P-glukos ≥ 10 mmol/l efter 1h, eller ≥ 8,5 mmol/l efter 2h.
Om blodsockret inte normaliseras efter förlossningen skall GDM omdefinieras som typ 1 eller typ 2.
MODY?
MODY (Maturity Onset Diabetes in Youth). En grupp ovanliga diabetessjukdomar som orsakas av genmutationer och ärvs autosomalt dominant.
Debut vanligen innan 30 års ålder. Liknar typ 2-diabetes med nedsatt insulinproduktion, dock utan insulinresistens.
Vanligen normalviktiga patienter utan metabola riskfaktorer.
Misstanke bör väckas om insulinbehovet är relativt lågt och GAD-antikroppar negativa. Diagnosen verifieras med DNA-diagnostik på medicinklinik.
Sexuell aspekt som är viktig att fråga om i anamnes vid utredning av diabetes?
erektil dysfunktion!
viktigt att inte glömma i status vid utredning, förutom basic status?
nervsystemet!
blodkärl, perifera, ABI
Mikrovaskulära komplikationer?
ögon = diabetesretinopati, katarakt, glaukom –> pga skada på kärlen
Njurar = diabetesnefropati, med proteinuri
Diabetesneuropati = skada på blodförsörjningen till nerver - börjar ofta med polyneuropati perifert i fötterna, rör sig proximalt. Ger nedsatt känsel som ger risk för sår. Kan ge neuropatisk smärta, parestesier osv. Kan tom ge mononeuropati
Makrovaskulära komplikationer?
Hjärna = ökad risk för stroke och cerebrovaskulära händelser inkl TIA, kongnitiv svikt
Hjärta = hypertoni + insulinresistens ökar risk för kranskärlssjukdom
Extremiteter = claudicatio, ischemisk bensjukdom. Sår som inte läker bra
Vilka delar utgörs behandlingen av i stort?
- förändring av levnadsvanor
- Glykemisk kontroll
- lipid-kontroll
- Blodtryckskontroll
Ska man behandla aggressivt eller lite lagom?
i studier har man sett att aggressiv/intensiv behandling ger absolut riskreduktion med 20% för kardiovaskulära händelser
Vad innebär förändring av levnadsvanor?
- rökstopp!!
- regelbunden fysisk aktivitet
- minskat kaloriintag = viktnedgång
Läkemedelsbehandling?
- Metformin - i första hand
- SGLT2 - om kronisk njursvikt, hjärtsvikt
- GLP1-analoger
- DPP IV hämmare
- SU preparat
- Insulin
Beskriv behandling med metformin
Vanlig startdos är 500 mg eller 850 mg metforminhydroklorid 2 till 3 gånger dagligen antingen i samband med eller efter måltid. Efter 10 till 15 dagar bör dosen justeras baserad på mätning av blodsocker. En långsam ökning av dosen kan ge förbättrad gastrointestinal tolerans. Rekommenderad maximal dos av metforminhydroklorid är 3 g dagligen, uppdelat på 3 dagliga doser.
Har goda egeneffekter i form av minskar insulinresistens. Ej risk för hypoglykemi om inte i kombination med annat preparat.
Annat:
Vid högre doser med GI-biverkningar, OBS pat med redan dålig aptit/nutrition
B12 - kontrolleras vartannat år, ev tillskott behepan, betolvex
Kontraströntgen beroende av eGFR 45 - sätt ut efter, sätt in igen efter 3 dagar + ny kontroll av njurfunktion
OBS laktacidos…
Kontraindikationer metformin?
Svår hjärtsvikt
Leversvikt
Estimerat GFR under 30 ml/min. Under 45 ml/min skall dosen anpassas till patientens njurfunktion och reduceras till 0,5 g x 2
Alkoholism
Dåligt AT, katabol patient
SU-preparat?
Sulfunureider / sulfonylurea
- verkar på ATP-kanaler i pankreas B-celler och medierar exocytos av insulin. Påverkar också insulinkänsligheten perifert och leverns produktion av glukos.
Initialdosen är 1 mg glimepirid per dag. Om god kontroll uppnås kan denna dosering användas för underhållsterapi.
OBS risk för hypoglykemier och ger viktuppgång 2-3 kg
Rekommenderas inte i första hand.. samt flack dos-respons-kurva
Inkretiner?
Inkretiner är en grupp metabola hormoner som frisätts efter att ha ätit och ökar utsöndringen av insulin från pankreas betaceller på de Langerhanska öarna genom en blodsockerberoende mekanism.
GLP-1 analog och DPP 4- hämmare
DPP 4 (enzym) medierar nedbrytning av GLP-1
GLP-1 - glukagonlik peptid 1 –> hämmar frisättning av glukagon och stimulerar frisättning av insulin
–> minskar produktion av glukos och ökar upptag av glukos perifert.
GLP-1 analog?
Som tillägg till metformin. läkemedlet kräver viss egen insulinproduktion. Det kan insättas senare i typ 2 diabetes än DP4-hämmare. Läkemedlet kan med fördel ges till yrkesförare då ingen risk för hypoglykemi.
liten risk för hypoglykemier, viktnedgång, illamående initialt
CVD skydd för vissa av dem ex liraglutid, semaglutid osv
DDP-4 hämmare?
Sitagliptin (Januvia) eller linagliptin (Trajenta)
Läkemedelsgruppen har relativt få biverkningar, jämställt med placebo och ökar inte risken för hypoglykemi. Det kan ges till de flesta patienter även vid njursvikt ned till dialys i reducerad dos.
Läkemedlet ges i tillägg till behandling med metformin
kräver egen kvarvarande insulinproduktion. låg risk för hypoglykemi. viktneutralt
INGET CVD skydd dock
SGLT2-hämmare?
hämmar upptag av glukos i njuren i proximala tubuli –> ökar utsöndringen av glukos i urinen
ex synjardy
inga hypoglykemier och ger viktnedgång
biverkan - geniala svampinfektioner och ökad urinproduktion ca 3 -4dl/dygn samt ökad förekomst av diabetesketoacidos…
CVD-skydd oavsett glykemisk kontroll!!
indikation även vid kronisk njursvikt och hjärtsvikt med symtom och sänkt EF
ex 5 mg 1x2
OBS njurfunktion eGFR 30
Insulin?
ges när övrig behandling inte är tillräcklig för glykemisk kontroll, kan kombineras OBS inte SU-preparat
När kan man sätta ut diabetesläkemedel?
hos äldre patienter med typ 2 diabetes om målet inte är kardiovaskulär prevention och om HbA1c är under 52
Målblodtryck?
< 130/80 mmHg för patienter under 65 år och angivandet av ett systoliskt målområde 130–140 mmHg för patienter 65 år eller äldre.
För yngre patienter med kort diabetesduration samt utan samsjuklighet kan sålunda ett lägre behandlingsmål prövas i samråd med patienten, dock inte lägre än 120/70 mmHg.
För njursjuka patienter med makroalbuminuri kan ett mål-BT på < 130/80 mmHg övervägas, men då bör patienten följas noga för att koronarinsufficiens med angina inte skall uppträda.
Målblodglukos?
under 50 HbA1c
53-69 vid längre duration, hypoglykemier och biologisk ålder över 80 år
