Tentafrågor - Juridik Flashcards
Vi talade om tre viktiga grupper av sjukvårdslagar: Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen och Patientsäkerhetslagen. Vilka områden reglerar de? (3 p)
Tidigare tentasvar - 3/3 poäng
1. Hälso och sjukvårdslagen: Hälso- och sjukvårdslagen är en ramlag som synliggör samhällets beteckning på vården. HSL brukar karakteriseras som en skyldighetslag, vilket innebär att lagen redogör för verksamhetens skyldigheter. Därav är det inte möjligt för enskilda att överklaga beslut med hänvisning till HSL. Här framgår exempelvis vårdens främsta mål (vård på lika villkor för hela befolkningen, alla människors lika värde, vård efter behov, lätt tillgänglighet).
- Patientlagen: Patientlagen anger patienternas rättigheter där syftet är att stärka patientens ställning i relation till vården. Lagen är en rättighetslag, vilket innebär att patienter kan överklaga beslut med hänvisning till PL. Här framgår exempelvis vilken information som ska ges till patienten, patientens delaktighet i vården och rätten till fast vårdkontakt.
- Patientsäkerhetslagen: Patientsäkerhetslagens främsta syfte är att främja kontinuitet, säkerhet, trygghet och samordning i vården. Lagen anger hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter gentemot patienterna, där tanken är att främja patientens säkerhet och integritet. Eftersom lagen är en skyldighetslag så finns det inte möjlighet för patienter att överklaga med hänvisning till PSL. Här framgår exempelvis lagar om enskilda verksamheters tystnadsplikt och sekretess.
Vem är skyldig att föra journal? Vem ansvarar för det som förs in i journalen? Kan man låta bli att föra journal om patienten så önskar?
Skyldig att föra journal är;
● De som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården, t.ex. läkare, psykolog m.fl.
● De som, utan legitimation, utför arbetsuppgifter som ligger inom de legitimerades områden, t.ex. AT-läkare och PTP-psykologer.
● Kuratorer inom offentlig hälso- och sjukvård.
● En verksamhetschef har också möjlighet att utse fler i sin verksamhet som skall föra journal.
Den hälso- och sjukvårdspersonal som för journal är själv ansvarig för det han eller hon för in. Om man samverkar inom vården har var och en eget ansvar att se till att journalföringen görs korrekt. Det ska alltid tydligt framgå med namn och befattning vem/vilka som fört in uppgifterna.
Inom vården är man skyldig att föra journal så fort vård bedrivs. Man kan inte låta bli att göra det bara för att patienten ber om det. Om patienten vägrar journalföring kan den avstå vården. I sådana fall bör man förklara konsekvenserna av beslutet och sedan journalföra att patienten avböjt vård.
Inom skolan gör man en distinktion mellan diskriminering och kränkande behandling (som inte utgör diskriminering). Förklara skillnaden mellan dessa två begrepp. Vilken lagstiftning aktualiseras i de olika fallen? Ge ett exempel på kränkande behandling som inte utgör diskriminering. Diskriminering kan enligt lagen förekomma i olika former. Två sådana former är direkt diskriminering och indirekt diskriminering. Konkretisera, med ett eller ett par exempel, skillnaden mellan dessa två begrepp. (4 p)
Tidigare tentasvar - 4/4 poäng
Skillnad mellan diskriminering och kränkande behandling: Har vi en situation där en elev behandlats dåligt så finns två vägar att gå, beroende på vilket sätt eleven blivit illa behandlad. Om eleven behandlats dåligt på grund av något som omfattas i diskrimineringsgrunderna (exempelvis kön, ålder, funktionsnedsättning) så är det att betrakta som diskriminering. Om eleven exempelvis blivit kallad för tjockis, vilket inte framgår i diskrimineringsgrunderna, så är handlingen istället att betrakta som kränkande behandling.
Aktuell lag: I det första fallet där eleven blev dåligt behandlad på grund av något som framgår av diskrimineringsgrunderna, så gäller diskrimineringslagen. I det andra fallet, det vill säga där eleven blev dåligt behandlad av andra skäl än i enlighet med diskrimineringsgrunderna, så gäller istället skollagen 6 kapitlet.
Två former: Direkt diskriminering är en handling som direkt riktas mot en enskild individ. Ett konkretiserande exempel är när en arbetsgivare uttryckligen säger att de inte vill anlita en potentiell arbetstagare på grund av att personen är en kvinna. Det är dock inte vanligt förekommande att diskriminering är så uttalad och explicit, utan oftast sker diskriminering i implicita former. Detta kallas för indirekt diskriminering, det vill säga fall där effekten av en handling föranleder diskriminering. Ett konkretiserande exempel är kravet på att lyfta 100 kg i bänkpress för att bli brandman. Eftersom män på grund av biologiska skillnader enklare kan leva upp till detta krav, och att kvinnor därmed har en mindre chans att bli anställda, så råder indirekt diskriminering.
Av ditt svar på frågorna I och II ska framgå vilken lagparagraf du stödjer dig på samt hur du motiverar din ståndpunkt (men skriv koncist, inga långa utläggningar behövs).
I. a) Robert, 19 år, har mycket allvarliga problem med missbruk av såväl alkohol som narkotika. Vid ett besök på sjukhus finner den läkare som undersöker honom att han är inne i en akut narkotikapsykos. Läkaren bedömer att Robert behöver omedelbar psykiatrisk vård vilket Robert motsätter sig. Läkaren skriver därför ett vårdintyg och dagen efter blir Robert tvångsintagen på psykiatrisk klinik med stöd av LPT. Samtidigt som läkaren skrev vårdintyget gjorde hon en anmälan till socialtjänsten. Roberts missbruk var välkänt för socialnämnden sedan lång tid tillbaka varför nämnden, utifrån tidigare uppgifter i Roberts journal jämte de nya uppgifterna från läkaren, ansöker hos förvaltningsrätten om vård av Robert med stöd av LVM. Vad kommer förvaltningsrättens beslut att bli? (2 p)
Tidigare tentasvar - 3/4 poäng
I. a) Robert Förutsättningar för tvångsvård enligt LPT 3 §: För det första måste den enskilde lida av en “allvarlig psykisk störning”. Exempel på tillstånd som faller in under terminologin är depression med inslag av självmordsbenägenhet, personlighetsstörning med inslag av bristande impulskontroll och psykos. Eftersom det i omständigheterna framgår att Robert har fått en narkotikapsykos, så är det första kriteriet uppfyllt. För det andra ska det vara säkerställt att det är just psykiatrisk vård som behövs, det vill säga att Roberts behov inte kan tillgodoses på andra sätt. Här kan jag tänka mig att förvaltningsrätten kommer vara fundersamma kring huruvida Roberts behov av vård primärt har att göra med psykiatriska inslag, eftersom Roberts problematik främst grundar sig i ett missbruk och att psykosen i sig är en följd av att han missbrukat narkotika. Förutsättningar för tvångsvård enligt LVM 4 § 1 st: För det första måste det föreligga ett fortgående missbruk, det vill säga att personen har haft en långvarig och icke periodisk relation till exempelvis alkohol eller narkotika. Här framgår att Robert har mycket allvarliga problem med missbruk av såväl alkohol som narkotika. För det andra så ska inte vårdbehovet kunna tillgodoses enligt SoL eller på annat sätt. Eftersom Robert motsatte sig läkarens rekommendationer och har en långvarig relation med socialtjänsten, så anser jag att hans vårdbehov inte har kunnat tillgodoses på andra vägar. Sedan konstaterade vi även att vårdbehovet inte kan tillgodoses med stöd av LPT. Gällande det tredje kriteriet måste Robert uppfylla hälsoindikationen, sociala indikation och/eller vålds- och skadeindikationen. Eftersom Robert får narkotikapsykos till följd av sitt missbruk så anser jag att Robert utsätter sig för allvarlig fara och att förvaltningsrätten därmed kommer anse att Robert uppfyller kriterierna för tvångsvård enligt LVM. Korttidsvård med stöd av LPT, LVM 4 § 2 st: Även om vi kommit fram till att Roberts behöver tvångsvård enligt LVM, så verkar det fortfarande finnas ett behov av psykiatrisk vård, eftersom Robert för närvarande lider av en narkotikapsykos. Detta behov kommer troligtvis inte kunna tillgodoses med stöd av LVM. Därmed kommer förvaltningsrätten troligtvis komma fram till att Robert under en kort tid också ska ges vård med stöd av LPT.
I. b) Amanda, 21 år, är anställd vid laboratoriet på ett läkemedelsföretag. På grund av Amandas missbruk av narkotika har företaget meddelat henne att hon kommer att bli uppsagd och mista sin anställning. Med anledning av detta uppsöker Amanda arbetsförmedlingen. Vid besöket på arbetsförmedlingen är Amanda narkotikapåverkad varför arbetsförmedlaren blir orolig. Arbetsförmedlaren anmäler Amanda till socialnämnden. Är arbetsförmedlarens agerande förenligt med lagen? (1 p)
I. b) Amanda LVM 6 §: Eftersom Amanda är 21 år så föreligger ingen anmälningsskyldighet på samma sätt som det gör gällande barn som far illa enligt SoL 14 kap 1 §. Däremot finns det fortfarande en skyldighet för myndigheter som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med missbrukare att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om att någon kan antas vara i behov av tvångsvård för sitt missbruk. Här behöver det således göras en bedömning kring huruvida arbetsförmedlingen anses vara en myndighet som regelbundet kommer i kontakt med missbrukare. I en lagkommentar till LVM 6 § från JUNO anser man att försäkringskassan är en sådan myndighet, vilket sannolikt också talar för att arbetsförmedlingen omfattas av anmälningsskyldigheten. Enskilda som lider av ett missbruk tenderar få svårigheter att behålla ett arbete (vilket är anledningen till varför sociala indikationen ingår som ett rekvisit i LVM), och som därav föranleder att de söker sig till arbetsförmedlingen. Därför anser jag återigen att arbetsförmedlingen bör betraktas som en sådan myndighet.
I. c) Lisa, 24 år, missbrukar både alkohol och narkotika. Hon har under många år haft kontakt med socialnämnden. Inför hot om tvångsvård har Lisa accepterat att delta i behandlingsprogram som socialnämnden föreslagit. Hon har dock ständigt efter en tid hoppat av alla de behandlingsprogram som hon deltagit i. Vid ett besök på vårdcentralen blir det klarlagt att Lisa är gravid. Vårdcentralen informerar socialnämnden om detta som beslutar att Lisa, med hänvisning till hennes graviditet, måste bli föremål för tvångsvård. Socialnämnden inlämnar en LVM-ansökan till förvaltningsrätten. Vad blir förvaltningsrättens beslut? (1 p)
I. c) Lisa Förutsättningar för tvångsvård enligt LVM 4 § 1 st: För att Förvaltningsrätten ska komma fram till att LVM föreligger så måste ett antal kriterier vara uppfyllda. Det första handlar om att det måste vara ett fortgående missbruk, det vill säga att den enskilde har haft en långvarig och inte periodisk relation till exempelvis alkohol eller narkotika. Så är det i Lisas fall, eftersom hon missbrukar både alkohol och narkotika samt under många år haft kontakt med socialnämnden. Det andra kriteriet handlar om att vårdbehovet inte ska kunna tillgodoses enligt SoL eller på annat sätt. Här framgår det förvisso att Lisa accepterat frivilliga behandlingsinsatser. Däremot så har hon efter en tid hoppat av alla program som hon deltagit i. För att samtyckeskravet ska vara uppfyllt så räcker det inte att tacka ja, utan samtycket måste också vara allvarligt menat. Därför anser jag att hon också uppfyller detta kriteriet för tvångsvård. Det tredje kriteriet för tvångsvård förutsätter att Lisa uppfyller hälsoindikationen, sociala indikationen och/eller vålds- och skadeindikationen. Enligt min mening finns det inte tillräckligt med information för att kunna göra en allvarlighetsbedömning kring Lisas missbruk, och jag har inte heller tillräckligt med kunskap kring i vilken utsträckning ett ofött barn tas i beaktande vid bedömningen av om hon utgör fara för sina närstående. Däremot så är hon 24 år gammal, vilket talar för att hon behöver fångas upp så fort som möjligt så att hon inte riskerar att förstöra sin framtid. Därmed finns belägg för den sociala indikationen. Således anser jag att förvaltningsrätten kommer ge bifall på socialnämndens ansökan om tvångsvård enligt LVM.
Nisse, 23 år, står åtalad för mord. Under rättegången beslutas att Nisse ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. Av den rättspsykiatriska undersökningen framgår att Nisse begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Av undersökningen framgår också att Nisse inte insåg vad han gjorde eftersom han var kraftigt alkoholpåverkad vid gärningstillfället. Sammanfattningsvis sägs i utlåtandet att Nisse har ett begränsat behov av psykiatrisk vård. Nisse är mycket upprörd. Han menar att det är ett övergrepp att han blivit föremål för en rättspsykiatrisk undersökning eftersom han hela tiden förnekat att han gjort sig skyldig till det brott som han står åtalad för. Att den rättspsykiatriska undersökningen är ett övergrepp styrks också, menar han, av det faktum att undersökningen utvisar att han har ett begränsat behov av psykiatrisk vård.
a) Har Nisse grund för sin upprördhet, dvs är den rättspsykiatriska undersökningen att se som ett övergrepp? (1 p)
b) Vad är det troligt att Nisse kommer att få för påföljd om han döms för att ha begått mordet? (1 p)
Tidigare tentasvar - 2/2 poäng
II. a) Beslut om rättspsykiatrisk undersökning, Lag om rättspsykiatrisk undersökning 2 §: Beslut om rättspsykiatrisk undersökning får bara meddelas om den misstänkte har erkänt gärningen eller övertygande bevisning finns. I Nisses fall så har han inte erkänt gärningen. Däremot så kan det vara så att domstolen anser att det finns väldigt mycket bevisning från åklagarens sida som talar för att han begått gärningen. Om så är fallet, så har domstolen rätt att meddela rättspsykiatrisk undersökning trots att Nisse inte har erkänt gärningen. Ett ytterligare krav för att besluta om rättspsykiatrisk undersökning är att brottet som Nisse är misstänkt för inte ska stanna vid böter. Eftersom Nisse är misstänkt för mord så är även detta kriterium uppfyllt.
II. b) BrB 6 §: I paragrafen framgår att huvudregeln för den som begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning är att den tilltalade i första hand ska dömas till annan påföljd än fängelse. I utlåtanden från den rättspsykiatriska undersökningen framgår att Nisse faktiskt har begått gärningen under en allvarlig psykisk störning. Däremot så får rätten döma till fängelse om det finns synnerliga skäl. Förutsättningarna för detta är att brottet har ett högt straffvärde, att den tilltalade saknar behov av psykiatrisk vård och att tillståndet är självförvållat. För det första så har mord ett högt straffvärde. För det andra uttrycker utlåtandet även att Nisse i samband med gärningen varit kraftigt alkoholpåverkad, samt att han annars har ett begränsat behov av rättspsykiatrisk vård. Därmed kommer rätten troligtvis att döma Nisse till fängelse, då hans psykiatriska tillstånd vid gärningen var självförvållad och högst tillfällig.
