Skola och omsorger samt LSS och assistansersättning Flashcards
I vilken lagstiftning återfinns i huvudsak reglerna om skolans arbetsmiljö?
1) Arbetsmiljölagstiftningen: vilken gäller för alla arbetsplatser, och skollagstiftningen. Arbetsmiljölagstiftningen gäller för såväl de anställda och eleverna och säger att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Ansvaret för arbetsmiljön ligger främst på skolan som ska se till att åtgärder ska tas för att lärare och elever inte utsätts för ohälsa eller skada.
2) Skollagstiftningen: En väldigt omfattande lagstiftning. Här finns det regler som är mer inriktade på just arbetsmiljön i skolan, såsom att utbildningen ska utformas på ett sätt som garanterar trygghet och studiero. En central paragraf är att rektorer och lärare har rätt att vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra elevers trygghet och studiero, eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande beteende (5 kap 6 § SkolL)
I vilken utsträckning har eleverna inflytande över arbetet med skolans arbetsmiljö?
● Elever ska ha möjlighet att påverka skolans arbetsmiljö. Elever i årskurs 7 och uppåt företräds i arbetsmiljöarbetet av elevskyddsombud. Eleverna har rätt att delta i arbetsmiljöarbetet genom att utse ett eget elevskyddsombud. Ombudet utses av eleverna och ska av huvudmannen för utbildningen ges den utbildning och ledighet som krävs
Ge fem exempel på disciplinära åtgärder som får användas i skolan för att återställa arbetsro för eleverna.
- utvisning från klassrummet (5 kap 7 §SkolL) - får högst ske för resten av undervisningsperioden om eleven 1. stör undervisningen eller agerar olämpligt och 2. inte ändrar sitt beteende på uppmaningar.
- kvarsittning (5 kap 8 §) - gäller under samma förutsättningar som för utvisning ur klassrummet. Får högst ske en timme före eller efter den planerade undervisningen.
- skriftlig varning (5 kap 11 §)
- tillfällig omplacering (5 kap 12 §) - kan ske både inom den egna skolenheten till en annan studiegrupp/klass eller till en annan skolenhet.
- avstängning (5 kap 14 och 17 §§) - såväl i de obligatoriska som i de frivilliga skolformerna. I de grövsta fallen kan man bli avstängd 3 terminer från gymnasiet, för grundskolan gäller 1 vecka. Under grundskolan har man vid avstängning rätt till alternativ skolgång men denna rätten finns ej inom gymnasiet. Det gäller då alla skolor inom samma kommun.
Reglerna om diskriminering i skolan finns i diskrimineringslagen och reglerna om kränkande behandling finns i 6 kap Skollagen. Förklara skillnaden mellan diskriminering och kränkande behandling.
● Diskriminering - berör faktorerna: 1. kön, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck, 3. etnisk tillhörighet, 4. religion eller annan trosuppfattning, 5. funktionsnedsättning, 6. sexuell läggning och 7. ålder. Det måste innefatta någon av dessa grunder för att kunna klassas som diskriminering, annars är det en kränkning.
● Kränkning - är uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. T.ex. att kalla någon “tjockis”.
Ge exempel på tre former av diskriminering enligt diskrimineringslagen.
1) Direkt diskriminering = att någon missgynnas jämfört med någon annan i en jämförbar situation, där sambandet har att göra med diskrimineringsgrunderna.
2) Indirekt diskriminering = att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse/ kriterium/ förfaringssätt som framstår som neutralt men kan komma att särskilt missgynna personer som uppfyller diskrimineringsgrunderna. Detta såvida inte det finns ett berättigat syfte och de medel som används är nödvändiga och lämpliga för att uppnå syftet.
3) Bristande tillgänglighet = att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits, så att personen inte kommer i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Kan handla om ekonomiska och praktiska förutsättningar, samt varaktighet och omfattning av förhållande mellan verksamhetsutövare och den enskilde.
4) Trakasserier = ett uppträdande som kränker någons värdighet och har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.
5) Sexuella trakasserier = ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
6) Instruktioner att diskriminera = instruktioner att diskriminera någon på ett av ovanstående sätt, som lämnas åt någon i lydnads-/beroendeförhållande till den som lämnar instruktionen.
Vilka är förutsättningarna för att ha rätt till insats enligt LSS?
1) Att sökanden tillhör någon av de tre personkretsar som nämns i 1 § LSS
1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
2) Att den insats som begärs är någon av de som nämns i 9 § LSS, t.ex. personlig assistent (2p) eller ledsagarservice (3p) - det finns 10 olika insatser
3) Att sökanden har behov av den insats som begärs och att detta behov ligger inom ramen för ”goda levnadsvillkor”, se 7 § 2 st LSS
● Lagen säger att insatserna ska anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lättillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.
. För att ha rätt till personlig assistans enligt LSS krävs att sökanden har behov av hjälp med ”de grundläggande behoven”. Ge fyra exempel på behov som enligt LSS ingår i ”de grundläggande behoven”.
● Till de grundläggande behoven hör (se 9 a §):
1. andning
2. den personliga hygienen
3. måltider
4. att klä av och på sig
5. att kommunicera med andra
6. annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade
Vilka är förutsättningarna för att ha rätt till assistansersättning enligt 51 kap i Socialförsäkringsbalken?
- För rätt till assistansersättning krävs behov av personlig assistans för de grundläggande behoven med i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Se fråga 7.
- Assistansersättning lämnas inte för tid då den enskilde vårdas på en offentlig institution eller institution som drivs med bidrag från det offentliga eller deltar i barnomsorg eller skola. Om det finns särskilda skäl kan assistansersättning ändå lämnas. Detta kan exempelvis gälla vid svårigheter med kommunikation, då individen kan behöva ha med sig assistenten även i skolan.
Tidigare tentasvar - 3/3 poäng
Förutsättningar för assistansersättning:
● Den som ansökan gäller ska ha behov av assistans för de grundläggande behoven med minst 20 timmar/vecka i genomsnitt. Med de grundläggande behoven menas: andning, ätande, på- och avklädning, personlig hygien, kommunikation med andra eller andra individspecifika behov som kräver ingående kunskaper om den funktionshindrade.
● Vid beräkning av personlig assistans för barn skall sådan vård som vårdnadshavarna kan stå för räknas bort. Det gäller emellertid inte sondmatning eller andningshjälp.
● Vid beräkningen skall den tid individen vistas i barnomsorg/skola eller på offentlig institution räknas bort.
● Assistansersättning ges inte för sådan vård som ryms inom hälso- och sjukvården.
● En förutsättning för att få assistansersättning är att ersättningen används för att bekosta personlig assistent eller för kostnader runtomkring den personliga assistenten
För att ha rätt till assistansersättning enl. LSS ska personen ingå i någon av de tre personkretsarna:
● Utvecklingsstörning / autismspektrumtillstånd
● Bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning pga hjärnskada i vuxen ålder (t.ex. pga våld mot huvudet eller sjukdom
● Annan fysisk / psykisk funktionsnedsättning som inte beror på normalt åldrande och som medför stora svårigheter med den dagliga livsföringen.
Ett annat krav är att individen har behov av den stödinsats (assistansersättning i det här fallet) som begärs och att detta behov ligger inom ramen för “goda levnadsvillkor”. Vad goda levnadsvillkor innebär kan givetvis vara olika från person till person, men det handlar om att tillfredsställa de grundläggande behoven så att personen kan leva ett gott liv med rimlig levnadsstandard.
