Offentlighet och sekretess Flashcards
Vad innebär och omfattar offentlighetsprincipen?
● Är en del av grundlagen om tryckfrihetsförordning (TF). ”Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.” → Det är rätten att ta del av allmänna handlingar, med vissa begränsningar.
● Innebär att allmänheten, ofta enskilda individera och företrädare för media, har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet. Alla har rätt att ta del av myndigheternas allmänna handlingar i den mån de inte är föremål för sekretess.
● Trots TF:s offentlighetsprincip är rätten ta del av allmänna handlingar begränsade. Skälen till detta kan vara flera. Exv. skydd för enskilds personliga förhållanden vilket regleras i bland annat OSL.
● Offentlighetsprincipen är central i den svenska rättsordningen.
Vad är en allmän handling?
● En handling är allmän om den förvaras, är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Det kan vara en offentlig handling (icke-sekretessbelagd allmän handling) eller en sekretessbelagd allmän handling. Allmän är INTE = offentlig.
● Handlingar - allt som innehåller information av något slag: texter, bilder eller information lagrad på annat sätt, till exempel i en dator eller på ett USB-minne.
Vad är en offentlig handling?
● En offentlig handling är en allmän handling som inte är sekretessbelagd. Den ska enligt TF lämnas ut skyndsamt på begäran, till vem som än frågar.
Vilka lagar begränsar yttrandefriheten för psykologen när det gäller information om patienten?
1) Offentlighets- och sekretesslagen OSL - Reglerar sekretessen för hälso- och sjukvårdspersonal inom allmän hälso- och sjukvård. Psykologer arbetar i verksamheter som omfattas av sekretess där det inom hälso- och sjukvården oftas finns en sträng sekretess, dvs att man inte får röja uppgifter om det inte står klart att det kan ske utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
2) Patientsäkerhetslagen PSL - 6 kap 12,13 & 15 §§ - Lagstiftning gällande sekretess/tystnadsplikt för privat verksamhet, samt anger fler bestämmelser om sekretess för hälso- och sjukvårdspersonal. PSL 6 kap 12 § ”…hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.”
3) Patientdatalagen PDL - inre sekretess behandlas i denna lag. Inre sekretess innebär att man endast får ta del av uppgifter om patienten i den mån man behöver dem för sitt arbete eller deltar i vården av patienten. Anger bestämmelser om inre sekretess vid både privat och allmän hälso- och sjukvård.
- Vilka olika grader av sekretess finns det i offentlighets- och sekretesslagen och vad innebär de?
● Svag sekretess (rakt skaderekvisit) - här är offentlighet huvudregeln. Uppgiften får dock inte röjas om det kan antas att en enskild eller någon närstående lider (betydande) men om så sker. Lärare arbetar under svag sekretess och kan alltså dela mycket information, men INTE om de bedömer att den som uppgiften rör, eller någon närstående till den, kan lida betydande men av det.
● Sträng sekretess (omvänt skaderekvisit) - här är sekretess huvudregeln. Uppgiften får inte röjas om det inte står klart att det kan ske utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Det finns också möjlighet att göra menprövning. I princip lämnar man inte ut något, om inte patienten själv kräver det. Det är denna sekretessgrad man oftast kommer i kontakt med som psykolog, då inom hälso- och sjukvården.
● Absolut sekretess (inget skaderekvisit) - Skillnaden mot sträng sekretess är att uppgifter endast lämnas ut vid skyldighet. Man får endast bryta sekretessen om lagen anger en sådan skyldighet. Därför blir menprövning aldrig aktuell. Gäller exempelvis familjerådgivare.
● Absolut sekretess utan anmälnings- eller vittnesskyldighet (inget skaderekvisit)
Endast präster har 100% tystnadsplikt. Skulle även kunna vara andra motsvarande religiösa företrädare. Dessa får inte dela anförtrodd information, och har varken någon skyldighet eller möjlighet att bryta sådan sekretess.
Tidigare tentasvar - 3/3 poäng
Den första graden är sträng sekretess med omvänt skaderekvisit. Det betyder att huvudregeln är att sekretess gäller. Undantaget är att man får bryta sekretessen. Sekretess ska alltså gälla, om det inte finns synnerliga skäl för att patienten inte skulle antas lida men av att uppgifterna röjs. Ett exempel på ett område där sträng sekretess gäller är inom hälso- och sjukvård.
Den andra graden är svag sekretess med rakt skaderekvisit. Det betyder att huvudregeln är offentlighet, och att undantaget är sekretess. Här anser lagstiftaren att det inte är nödvändigt med lika starkt skydd för dessa typer av uppgifter. Uppgifterna ska alltså vara offentliga, om det inte finns synnerliga skäl att anta att patienten skulle lida men av att uppgifterna röjs. Ett exempel på ett område där svag sekretess råder är inom skola.
Den tredje graden av sekretess är absolut sekretess. Detta är ett mer omfattande sekretesskydd än sträng sekretess. Det finns inget skaderekvisit, det vill säga att inte ens menprövning kan föranleda att uppgifter röjs. Uppgifter som omfattas av absolut sekretess kan enbart röjas under anmälnings- och uppgiftsskyldighet. Ett exempel på ett område där absolut sekretess råder är inom familjerådgivning.
Den fjärde graden av sekretess är absolut sekretess utan uppgiftsskyldighet och vittnesplikt. Det betyder att sekretess råder no matter what. Ett exempel på detta är präster som har 100% tystnadsplikt. Du kan i princip erkänna ett mord utan att bli anmäld för det. Anledningen till varför präster har ett sådant skydd är framför när enskilda biktar sig, där tanken är att prästen arbetar med ett själavårdsarbete.
När kan sekretessen inom hälso- och sjukvården gälla den vård- eller behandlingsbehövande själv?
OSL 12 kap - Sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m.
● 1§ Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag.
● 2 § En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag.
→ Patienten har som regel rätt att läsa sin journal. Två undantag (OSL 25 kap 6-7 §§):
1) Om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne. Bestämmelsen ska användas mycket restriktivt.
2) Om det kan antas att det finns fara att annan person som nämns i journalen – ofta en uppgiftslämnare - eller till denna person närstående lider allvarligt men.
När får man som psykolog bryta sekretessen?
Sekretesskyddade uppgifter kan utlämnas med stöd av nödrätt, samtycke och menprövning.
● Med nödrätt menas vid situationer när liv och död står på spel.
● För att menprövning ska kunna ske måste man veta vem som ber om uppgifterna och vad dom ska användas till. Utgångspunkten i bedömningen ska vara den enskilda personens upplevelse. Uppgifter får INTE lämnas ut om det kan orsaka lidande för den enskilde eller en närstående.
● Det finns även vissa situationer där man har skyldighet att lämna ut uppgifter. Mats säger att det finns för många bestämmelser om detta för att ha i huvudet men en viktig att ha koll på är SoL om anmälningsskyldighet vid misstanke om att barn far illa eller att man enligt brottsbalken har “skyldighet för alla medborgare att anmäla till polis om allvarligt brott är ”å färde” - på väg att begås. Psykologer har även uppgiftsskyldighet till polis, åklagare, skattemyndighet m fl angående att en person vistas på vårdinrättning. Det finns andra tillfällen när man som psykolog har möjlighet, men inte skyldighet att lämna ut uppgifter. Detta är bland annat ömsesidig möjlighet att utan samtycke lämna uppgifter mellan offentlig hälso- och sjukvård och socialtjäns om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne:
1. inte har fyllt arton år,
2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller
3. vårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård.
4. Detsamma gäller uppgift om gravid eller någon henne närstående, om det behövs för nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.
● Det är även tillåtet att på eget initiativ lämna uppgifter till polisen i samband med begånget brott med fängelsestraff minst 1 år eller försök till brott med fängelsestraff minst 2 år (gäller således allvarliga brott såsom mord, dråp, våldtäkt, grovt rån, mordbrand och grovt narkotikabrott).
● Det är även tillåtet att lämna uppgifter till polisen i samband med vissa brott mot barn, såsom misshandel, sexuella övergrepp, bortförande och könsstympning. Om det finns risk att en person som inte fyllt 21 år kommer att begå brott och om man bedömer att den brottsliga verksamheten kan förhindras om uppgiften lämnas ut samt om man bedömer att det inte finns särskilda skäl (exempelvis pågående behandling) som gör att uppgiften inte bör lämnas ut finns även möjlighet att lämna ut uppgifter till polisen.
Tidigare tentasvar - 3/3 poäng
Som psykolog gäller i regel sekretess. Det finns dock en rad undantag där man får lov att bryta sekretess. Nedan följer några av de många undantagen:
Menprövning: Om en psykolog har sekretessbelagda uppgifter, och en utomstående part begär dessa uppgifter, så ska psykologen göra en bedömning kring huruvida patienten kan lida men av att uppgiften röjs. Om psykologen kommer fram till att så inte hade varit fallet, så kan psykologen bryta sekretessen med hänvisning till sin menprövning.
Samtycke: Psykologen kan också bryta sekretessen genom att direkt fråga patienten ifall det skulle vara okej att lämna ut uppgifterna. Då kan patienten lämna ett muntligt, skriftligt eller annan form av samtycke. Patienten kan när som helst välja att ta tillbaka sitt samtycke.
Nödvändigt för att bedriva verksamhet: Sekretess kan brytas om psykologen anser att det är nödvändigt för att bedriva sin egen verksamhet. Detta gäller till exempel vid en vårdnadsutredning där uppgifter från olika håll kan begäras, vilka sedan ligger till grund för vårdnadsutredningen.
Samarbete mellan myndigheter: Här är lagstiftarens syfte att främja ett gott samarbete mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. Undantaget kan endast åberopas i situationer som berör barn under 18 år, vid missbruksproblematik, gravida kvinnor och när tvångsåtgärder blir aktuellt.
Generalklausulen: Detta undantaget får enbart åberopas när det av uppenbara skäl är nödvändigt att uppgifterna lämnas ut - än att det råder sekretess. Detta gäller oftast “enklare uppgifter” som exempelvis försäkringskassan vill begära.
Anmälningsskyldighet enligt lag eller förordning: En psykolog får lämna ut sekretessbelagda uppgifter om det är föreskrivet i lag att sekretessen ska brytas. Detta gäller i situationer där det råder anmälningsskyldighet, till exempel enligt SoL 14 kap 1 § där myndigheter har en skyldighet att anmäla när barn far illa.
Utlämnande med förbehåll: Här ges möjlighet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter under bestämda former. Detta gäller exempelvis när en patient önskar få tillbaka sitt testresultatet från att ha genomfört ett psykologiskt test. Då finns ett intresse av att inte lämna ut testerna i sin helhet, eftersom dessa typer av tester oftast är standardiserade och inte längre hade fyllt samma funktion ifall de läckts. Här kan psykologen exempelvis lämna ut sin tolkning av testresultaten, men inte hela testet i sin helhet.
Nödsituationer: Handlar om situationer där patientens liv och hälsa står spel. Psykologen får då lämna ut sekretessbelagda uppgifter med hänvisning till nödrätt BrB 24 kap. Även om psykologen gör en sådan bedömning innan uppgifterna lämnas ut, så är det inte hans/hennes bedömning som är avgörande. Det är domstolen som bestämmer om en nödsituation var rådande.
Brott “å färde”: Det finns också möjlighet att bryta sekretess ifall ett brott är “å färde”. Alltså ett brott sker just nu, eller kan komma att ske. Man har som psykolog möjlighet att bryta sekretess ifall ett allvarligt brott begås i detta nu. Man har också möjlighet att bryta sekretess ifall man får kännedom om att ett brott kommer att begås i framtiden, då måste detta brott vara av den allvarlighetsgrad att straffskalan som minst innefattar 2 års fängelse.
Tidigare tentasvar 2 - 3/3 poäng
Det finns ett flertal scenarion där man som psykolog får bryta sekretessen. Till att börja med finns det situationer då psykologen är skyldig att bryta sekretessen:
● Anmälningsplikt till socialtjänst vid kännedom eller misstanke/oro för att ett barn far illa.
● Uppgiftsskyldighet till socialtjänst för utredning för ett barns skydd eller stöd (då får psykologen bedöma vilken information som är relevant att lämna ut för ärenden)
● Om psykologen får kännedom om att ett brott kommer ske, så kallat “brott å färde”, är han/hon skyldig att polisanmäla det.
● Om exempelvis polismyndigheten eller migrationsverket frågar om en person visats på en vårdinrättning är psykologen skyldig att ge dem sådana uppgifter.
● Skyldighet att förse vissa myndigheter med sådan information som behövs för att de ska kunna fullgöra sitt uppdrag, t.ex. för en rättspsykiatrisk utredning.
● Vid lämplighetsprövning för körkort eller vissa högskoleutbildningar.
Psykologen kan också bryta sekretessen med stöd av:
● Nödrätt - om det krävs i en akut situation Vid informerat samtycke av den uppgifterna gäller
● Menprövning; psykologen bedömer att uppgifterna kan lämnas ut utan risk för att personen ifråga, eller någon närstående, riskerar att lida men. Här utgår man från patientens upplevelse och tänker på men i vid bemärkelse.
● Kan lämna ut vissa uppgifter med förbehåll att endast använda uppgifterna till en specifik sak
● Psykologen har också möjlighet att bryta sekretessen vid samverkan med socialtjänst. Det rör situationer där det bedöms som nödvändigt för vården/behandlingen eller andra insatser för någon som är under 18 år, missbrukar alkohol/droger/annat beroendeframkallande eller vårdas enl. LPT eller inom rättspsykiatrin. Man har också möjlighet att lämna uppgifter om en gravid eller hennes närstående om det rör skyddsinsats för det väntade barnet.
● Slutligen har psykologen möjlighet att bryta sekretessen vid polisanmälan för begånget brott med minimistraff 1 års fängelse, eller försök till brott med minimistraff 2-års fängelse, som psykologen fått kännedom om i sin yrkesutövning. Samma gäller vid allvarliga brott mot barn (övergrepp, misshandel, bortförande). Psykologen har också möjlighet att polisanmäla om patienten är under 21 år, man tror att brottet kan hindras om anmälan görs och att det inte finnas andra skäl för att hålla på sekretessen (t.ex. en pågående behandling).
Vad innebär inre sekretess?
● Sekretess inom en verksamhet. Inre sekretess innebär att den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av uppgifter om en patient endast om den deltar i vården av patienten, eller av annat skäl behöver uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete/vård.
● Man får exempelvis inte läsa en journal om det inte är nödvändigt för det arbete man utför. Man behöver vara inblandad i vården för att få utnyttja sin IT-behörighet.
Var, förutom inom sjukvården, gäller sträng sekretess för information om personliga förhållanden hos psykolog?
Utöver den offentliga sjukvården kan psykologer vara verksamma inom exempelvis elevhälsa, kriminalvård, arbetsförmedling och socialtjänst. I dessa fall råder sträng sekretess för information som har anförtrotts psykologen. I vissa av de nämnda verksamheterna kan psykologen ha arbetsuppgifter som inte går under sträng sekretess, exempelvis om en skolpsykolog håller i fortbildning för lärare. I sådana fall får man skilja på vilka delar av psykologens arbete som ska gå under sträng sekretess och vilka som omfattas av annan sekretessgrad.
Vad är straffskalan för brott mot tystnadsplikten?
● Brott mot tystnadsplikt kan ge böter eller fängelse max två år (20 kap. 3§ BrB).
● Kan även bli ansvarsärende för IVO (som skickar vidare till HSAN om det blir tal om att dra tillbaka legitimation)
Vilka är de allmänna domstolarna och vilka mål behandlas där?
● De allmänna domstolarna är: tingsrätten, hovrätten och högsta domstolen.
● Domstolarnas eller instansernas huvudsakliga uppgift är att lösa tvister mellan medborgare och pröva åtal. I dessa domstolar avgörs straffrättsliga mål såsom brottmål, tvistemål och ärenden (Mark- och miljödomstolarna, patent- och marknadsdomstolarna och sjörätts-domstolarna är en del av de allmänna domstolarna). Även civilrättsliga mål behandlas där som syftar till att lösa tvister mellan individer (företag ses i dessa mål som enskilda individer). Skadeståndsrätt, arvsrätt och fastighetsrätt är exempel på civilrätt.
Vilka är förvaltningsdomstolarna och vilka mål behandlas där?
● Förvaltningsdomstolarna är förvaltningsrätter, kammarrätter och högsta förvaltningsdomstolen. En förvaltningsdomstol behandlar ärenden mellan enskilda och det allmänna, exempelvis en myndighet. Även tvister mellan företag och myndigheter. Myndigheterna kan vara både statliga och kommunala.
● Det är till förvaltningsrätten det går att överklaga ett myndighetsbeslut från t.ex. Försäkringskassan, Skatteverket eller kommunens socialtjänst.
● Kammarrätten prövar (som första instans) bl.a. beslut som gäller frågan om någon har rätt att ta del av en allmän handling.
● De mål som Högsta förvaltningsdomstolen prövar har överklagats från någon av kammarrätterna. Högsta förvaltningsdomstolen avgör till exempel skattemål, socialförsäkringsmål, upphandlingsmål, mål om tvångsvård och sekretessmål.
Vad innebär den så kallade vittnesbefrielsen som gäller t.ex. psykologer?
● Psykologer m.fl. får inte höras i domstol om sådant de anförtrotts i sin yrkesutövning (såvida inte klienten/patienten samtycker till det).
● Det finns dock skyldighet att vittna trots sekretess och frågeförbud om det är fråga om ett brottmål där minimistraffet är ett års fängelse, eller om det handlar om försök till brott där minimistraffet är fängelse i två år
.
● Vad man hört eller sett i egenskap av privatperson är man skyldig att vittna om.
Vad är ett sakkunnigt vittne och hur skall ett sådant behandlas i domstol?
● Riksdagen.se säger: “En sakkunnig är en expert som är utsedd, antingen av rätten eller av en part (ofta kallad offentlig sakkunnig respektive privat- eller partssakkunnig) och som i enlighet med sitt uppdrag ska förse domstolen med uttalanden angående frågor som förutsätter särskild sakkunskap, erfarenhet eller utbildning hos avgivaren.”
● I egenskap av psykolog innebär det att man har särskild utbildning och/eller långvarig yrkeserfarenhet inom området psykologi som ger information och syn på problemet till domstolen att grunda sitt beslut på. En barnpsykolog kan exempelvis höras som sakkunnigt vittne i domslut som gäller barn i frågor gällande barnets uppträdande
● En sakkunnig som tagit in av ena parten kan efter inhämtat skriftligt utlåtande höras i rätten. Om den sakkunnige hörs i rätten gäller vittnesbestämmelserna och den sakkunnige kallas partssakkunnig.
Vad innebär menprövning och när ska det göras? (Gammal instuderingsfråga)
Menprövning: kallas det när man prövar om personuppgifter kan röjas utan att det är till men för den som uppgifterna rör eller dennes närstående. Huvudregeln är att en menprövning ska göras innan uppgifter om en patient får lämnas ut. Exempel på men:
● integritetskränkning, andras ringaktning, fysisk skada, psykisk skada, ekonomisk skada, osv.
Utgångspunkten för bedömningen ska vara den enskilde personens egna upplevelse. Tänk på att närstående/annan person, eller patienten själv, kan lida men, även om patienten givit sitt samtycke till utlämnandet. För att kunna göra menprövning måste du veta: 1) vem som ber om uppgifterna, 2) vad uppgifterna ska användas till.
Menprövning är inte aktuell vid skyldighet (anmälningsplikt, övrig uppgiftsskyldighet). Tänk på absolut sekretess (inget skaderekvisit).
