Juridisk introduktion 2 Flashcards
I vilken utsträckning är du tvungen att följa lagar, som du inte fått kunskap om under utbildningen och/eller inte informerats om av arbetsgivaren, som psykologkandidat?
● Okunnighet om lagen friar inte från ansvar. Det vill säga - alla måste följa lagen oavsett kunskap. Detta inkluderar även föreskrifter.
● T.ex. PSL: “Den omständigheten att gärningsmannen på grund av brist i utbildning och erfarenhet inte kunnat inse sjukdomens natur eller förutse skadan eller faran befriar honom eller henne inte från ansvar”
Vad är innebörden av uttrycket ”normernas hierarki”?
● Normernas hierarki = Normerna (eller våra lagar) indelas i 4 nivåer/en normhierarki på basis av tillkomst och uppställare. Högst upp i hierarkin hittar vi de 4 grundlagarna. Dessa lagar kan enbart ändras av riksdagen. Där måste det även ske två riksdagsbeslut med ett mellanliggande val. Således tar det minst 4 år att få igenom en ändring i en grundlag.
○ Yttrandefrihet
○ Tryckfrihet
○ Successionsordningen
○ Regeringsformen
Näst i hierarkin finns våra lagar, vilket är detsamma som alla normer som kommer från riksdagen. Bakom varje ändring i lagen finns även ett ganska omfattande förarbete, vilket i sig fungerar som en rättskälla.
Därefter kommer förordningar, vilket är alla normer som kommer från regeringen. Det kan exempelvis vara allmänna bestämmelser om arbetsmiljö = “arbetsmiljöförordningen”.
Längst ner i hierarkin finns föreskrifter, vilket är alla normer som kommer från statliga myndigheter. Exempel på statliga myndigheter är Socialstyrelsen och FHM (vilka är centrala för oss som psykologer). Föreskrifterna är lika bindande som det som står i lagen. Här finns ofta mycket viktig information och där får man även en konkretisering utifrån föreskrifterna. T.ex. vad gäller om man som byggarbetare ska riva ett hus med mycket asbest → Arbetsmiljöverket.
Ju längre ner i hierarkin desto mer utfyllande och på mer detaljnivå. En författning av lägre rang får inte strida mot en författning av högre rang.
Vad är skillnaden mellan tvingande och dispositiv lagstiftning? Ibland talar man också om semidispositiv lagstiftning. Vad är det?
● Tvingande: Är som namnet antyder en lagstiftning som måste följas och kan ej avtalas bort av parterna. Gäller ofta om parterna är ojämbördiga, exempelvis mellan arbetsgivare och arbetstagare eller näringsidkare och konsumenter. Alla lagar är tvingande → De ska tillämpas.
○ Det finns bland annat tvingande lagar inom civilrätt, framförallt där maktförhållandena är ojämna - t.ex. mellan handlare och konsument (t.ex. konsumentköplagen)
● Dispositiv: kan förhandlas bort. “Välja vilka regler som ska gälla”. Säljaren är mycket starkare än den enskilda konsumenten. Företagaren kan utforma villkor som gynnar honom. “Du har genom din underskrift godkänt dessa regler”.
○ Sambolagen ett exempel.
○ Lagarna går att förhandla bort, detta gäller några inom civilrätt - t.ex. inom affärsförhållanden - ofta handlar det om att företagen ska kunna komma överens och kompromissa.
● Semidispositiv: En lag som kan avtalas bort helt och hållet är dispositiv. En lag som är semidispositiv kan också avtalas bort eller avvikas från, men bara på ett särskilt sätt som anges i den aktuella lagen. Exempel på semidispositiva bestämmelser är delar av Lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) där det enligt 2 § 3 st går att göra avvikelser från exempelvis turordningsbestämmelser genom kollektivavtal.
Vad är skillnaden mellan rättighetslagar och skyldighetslagar? Förklara dessa begrepp och ange vad som skiljer dem åt. Ge exempel på en lag som brukar karakteriseras som rättighetslag respektive skyldighetslag.
● Rättighetslagar: anger rättigheter för den enskilde. T.ex. LSS, PL
○ Rättigheter = något man får göra eller kan ha
○ Möjlighet att få sitt fall prövat ytterligare en gång ex. biståndsbeslut
○ Beslut som går att överklaga - Om jag ansöker om socialt bistånd och får ett nej på min ansökan kan jag överklaga till förvaltningsdomstolen. Överklagandemöjligheter är exempel på bestämmelser som är relaterade till rättighetslag.
● Skyldighetslagar: anger skyldigheter för den enskilde/huvudmän (ex. region eller kommuner), ofta på det sociala området. Kommunerna är exv. de som har skyldigheter att anordna socialtjänst.
○ Skyldigheter = något man måste göra
○ HSL och PSL är exempel på skyldighetslag.
○ Går inte att överklaga, t.ex. om en läkare säger att du inte kan bli inlagd så är det det som gäller, går att göra anmälan till tillsynsorgan exv. IVO (om detta är felaktigt).
Det kan ibland vara svårt att särskilja rättighets- och skydlighetslagar. Det finns ofta inslag av både rättigheter och skyldigheter inom samma lag. Exv. SoL (Socialtjänstlagen)
Tidigare tentasvar - 2/2 poäng
Rättighetslagar: Rättighetslagar är lagar som anger den enskildes rättigheter. När ett beslut har gått den enskilde emot så kan han/hon överklaga beslutet med hänvisning till att någon rättighet som framgår i lagen inte har tillgodosetts. Exempel på rättighetslagar är PL och LSS.
Skyldighetslagar: Skyldighetslagar är lagar som anger andras skyldigheter gentemot den enskilde. När ett beslut har gått den enskilde emot så finns inte möjlighet att överklaga med hänvisning till denna lag. Istället kan exempelvis tillsynsmyndigheten IVO vidta åtgärder när hälso- och sjukvårdspersonal har brustit i genomförandet av sina skyldigheter. Exempel på skyldighetslagar är HSL och PSL.
Vilka rättskällor kan och bör användas för att tolka de bestämmelser som styr psykologens arbete?
Socialbidraget ska ge “den enskilde rätt till skälig levnadsnivå” - men frågan är “vad är skälig levnadsnivå?”. För att ta reda på detta - använder rättsdogmatisk metod - fastställande av gällande rätt görs utifrån rättskällorna.
Dessa tre delar - normer, lagens förarbeten och prejudikat - måste jurister ha koll på - det är dessa domare vänder sig till vid beslut. Om inte de tre första rättskällorna besvarar rättsfrågan får man vända sig till andra källor.
Tre rättskällor är:
● Normer: Våra grundlagar, lagar, förordningar och föreskrifter. Ofta ospecifika och ger inte koncisa svar.
● Lagens förarbeten: När man inrättar en lag har den föregåtts av mycket förarbete. Detta förarbete ska innehålla mer detaljerad information om vad som föranlett en förändring. Det ska t.ex. gå att hämta vad “skälig levnadsnivå” innefattar.
● Prejudikat: Begrepp som innebär att tidigare dom, beslut eller utslag i en högre domstol fungerar som regel eller vägledning i senare inträffade mål eller ärenden med likartade omständigheter. Kommer från högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen.
Förklara skillnaden mellan begreppen prejudikat och praxis.
● Prejudikat: Om målet har avgjorts i högsta instans är rättsfallet vägledande för rättstillämpningen och det kallas då för prejudikat. D.v.s. tidigare dom, beslut eller utslag i en högre domstol fungerar som regel eller vägledning i senare inträffade mål eller ärenden med likartade omständigheter. Det är alltså ungefär som “Högsta domstolens praxis”. Ett rättsfall vars avgörande blir rättspraxis kallas prejudikat. För att ett fall ska prövas i HD eller HFD krävs att det bedöms vara en principiell rättsfråga. I Sverige är det i första hand domar från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen som anses prejudicerande, men även domar från hovrätter och kammarrätter kan ha ett visst prejudikatvärde. En dom från Högsta domstolen sägs vara prejudicerande i den meningen att andra allmänna domstolar ska beakta den och ta hänsyn till vad som sägs där, även om det är saker som inte framgår av lagtexten.
● Praxis: Något som finns inom alla instanser som tar beslut. Lite mer övergripande kring “hur man brukar göra”. Dessa är dock inte vägledande för andra domstolar på samma sätt som prejudikat är.
● Rättspraxis är ett samlingsbegrepp för de rättsliga avgöranden i framförallt domstolar, som anses vara en rättskälla och således utgöra vägledning för avgöranden av kommande fall.
Från Lunds universitet: Avgöranden från domstolar och myndigheter finns i form av domar eller beslut. De får ibland samlingsnamnet rättspraxis och då menar man tidigare domar från högre domstolar och vissa myndigheter. Om målet har avgjorts i högsta instans är rättsfallet vägledande för rättstillämpningen och det kallas då för prejudikat.
Kort: Praxis = hur man brukar göra, inom juridik hur lagar tillämpas inom olika instanser, domstolarnas avgöranden. Prejudikat = HD:s praxis, blir vägledande → ungefär som lag.
Förklara begreppet myndighetsutövning.
Myndighetsutövning: är ett förvaltningsrättsligt begrepp och omfattar beslut eller andra åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna.
Myndighetsutövning är ett annat ord för maktutövning i offentliga sektorn - t.ex. socialsekreteraren utför “makt”/myndighetsutövning då denne nekar/godkänner en ansökan om bidrag - men inte när socialsekreteraren svarar på frågor under ett samtal. Samma sak gäller t.ex. polis som griper en misstänkt.
Myndighetsutövning kan bestå av både gynnande och betungande beslut. Den enskilde kan inte överklaga ett gynnande beslut, utan endast beslut som formellt sett går den sökande emot (det spelar alltså ingen roll om den enskilde upplever beslutet som betungande: är det formellt sett gynnande kan det inte överklagas, se 22 § förvaltningslagen).
