Patientsäkerhetslag (PSL) Flashcards
Vad är en vårdgivare?
● Vårdgivare: är ett väldigt brett begrepp som innefattar allt från Västra Götaland till den enskilda psykologen som träffar en patient på sin privata mottagning. Vårdgivare är en statlig myndighet, region, kommun, annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet
Vilka räknas till hälso- och sjukvårdspersonal?
● All personal som medverkar i vård av eller rådgivning till patienter, inklusive apotekspersonal.
● Med hälso- och sjukvårdspersonal avses enligt PSL 1 kap 4 §:
1. den som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården
2. personal som är verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar och som medverkar i hälso- och sjukvård av patienter
3. den som i annat fall vid hälso- och sjukvård av patienter biträder en legitimerad yrkesutövare
4. apotekspersonal som tillverkar eller expedierar läkemedel eller lämnar råd och upplysningar
5. personal vid Giftinformationscentralen som lämnar råd och upplysningar
6. personal vid larmcentral och sjukvårdsrådgivning som förmedlar hjälp eller lämnar råd och upplysningar till vårdsökande
Vad är en vårdskada respektive allvarlig vårdskada?
● Vårdskada: är inte den sjukdom man kommer in för, utan skador som uppstår pga. att sjukvården klantar sig. ”Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården”
● Allvarlig vårdskada: är en vårdskada som är bestående och inte ringa, eller har lett till att patienten har fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit.
Vad skall anmälas till Inspektionen för vård och omsorg innan verksamheten startas?
● IVO ansvarar för Vårdgivarregistret och skall informeras om nya verksamheter som startas upp (”Anmälan av verksamhet”, 2 kap PSL). För att kunna kontrolleras måste all vård vara registrerad.
○ 1 § Den som avser att bedriva verksamhet som omfattas av Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn enligt denna lag ska anmäla detta till inspektionen senast en månad innan verksamheten påbörjas.
● Från IVOs hemsida: Vårdgivaren ska anmäla ny hälso- och sjukvårdsverksamhet till IVO senast en månad innan verksamheten startar via en särskild blankett (se avsnittet nedan) som omfattar uppgifter om:
○ Huvudmannens namn och organisationsnummer
○ Verksamhetens namn, adress och kontaktuppgifter
○ Verksamhetschefens namn och kontaktuppgifter
○ Lex Maria-ansvariges namn och kontaktuppgifter
○ Tillsynsobjektets (där vården bedrivs) adress och kontaktuppgifter
● Vårdgivaren är också skyldig att teckna en patientförsäkring för verksamhet
Vad är vårdgivarens skyldighet i patientsäkerhetsarbetet (lex Maria)?
● Lex Maria är det vardagliga namnet på anmälningsskyldigheten som följer av 3 kap 5 § PSL
● Vid vård som medfört allvarlig vårdskada, eller risk för allvarlig vårdskada, skall händelsen anmälas till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Händelsen ska först utredas av vårdgivaren för att sedan anmäla sig själv till IVO (enligt ”Lex Maria” 3 kap 6 § PSL).
● Vårdgivaren ska samtidigt med anmälan eller snarast därefter till Inspektionen för vård och omsorg ge in den utredning av händelsen för att så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som har påverkat det
● Om det bedöms att anmälan behöver göras snarast kan man skicka in den egna utredningen i efterhand (men så snart som möjligt).
Vad är skillnaden mellan ”ensamrätt till yrke” och ”skyddad yrkestitel”?
● Ensamrätt till yrke (4 kap 4 § PSL) = behörig att utöva yrke som apotekare, barnmorska, läkare, receptarie och tandläkare är endast den som har legitimation för yrket eller som särskilt förordnats att utöva det.
● Skyddad yrkestitel = en i 1 § angiven yrkestitel (t.ex. psykolog, sjuksköterska, läkare) får användas endast av den som har legitimation för yrket eller genomgår föreskriven praktisk tjänstgöring. Man får inte använda en titel som kan förväxlas med en sådan titel om man inte är behörig.
Vad säger PSL om kvacksalveri?
Det är förbjudet för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att yrkesmässigt vidta vissa medicinska åtgärder (5 kap PSL). Bland annat att:
● behandla smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt Smittskyddslagen;
● behandla cancer, diabetes eller epilepsi;
● behandla sjukliga tillstånd i samband med graviditet eller förlossning;
● undersöka eller behandla barn under 8 år;
● utan personlig undersökning av den som sökt honom eller henne, lämna skriftliga råd eller anvisningar för behandling,
Vad säger PSL om möjligheterna att delegera arbetsuppgifter inom vården?
● 6 kap 3 § - Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får delegera en arbetsuppgift till någon annan endast när det är förenligt med kravet på en god och säker vård. Den som delegerar en arbetsuppgift till någon annan, ansvarar för att denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften. Personen som utför uppgiften är dock själv ansvarig för hur den fullgörs.
● Delegering kan även ske till icke-legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (exv. PTP-psykologer, psykologassistenter)
Vad är hälso- och sjukvårdspersonalens skyldighet i patientsäkerhetsarbetet (lex Maria)?
● 6 kap PSL 1 § Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt.
● 6 kap PSL 4 § ”Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada.
Hälso- och sjukvårdspersonalen har motsvarande rapporteringsskyldighet även när det gäller andra skador än vårdskador till följd av säkerhetsbrister i verksamheten vid en sådan sjukvårdsinrättning eller enhet som avses i 7 kap. 7 §.”
För vilken personal regleras tystnadsplikten i patientsäkerhetslagen?
● Anställda inom enskild sektor, det vill säga privat vård samt i enskild vård för personal som inte tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen.
● För det allmännas verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen OSL
När och till vem är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att lämna ut information?
● Man har skyldighet att anmäla och samarbeta tillsammans med Socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa.
● ”Utöver vad som annars följer av lag eller förordning är hälso- och sjukvårdspersonalen skyldig att lämna ut sådana uppgifter som:
- gäller huruvida någon vistas på en sjukvårdsinrättning om uppgifterna i ett särskilt fall begärs av en domstol, en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kronofogdemyndigheten eller Skatteverket,
- begärs av Säkerhetspolisen i ett enskilt fall och behövs i myndighetens verksamhet för personskydd för
a. statschefen, tronföljaren, en annan medlem av kungahuset, en talman, en riksdagsledamot, statsministern, ett statsråd, en statssekreterare eller kabinettssekreteraren,
b. en person vars personskydd Säkerhetspolisen ansvarar för i samband med statsbesök och liknande händelser, eller
c. en person som Säkerhetspolisen i ett enskilt fall har beslutat om personskydd för, - behövs för en rättsmedicinsk undersökning,
- Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor behöver för sin verksamhet,
- behövs för prövning av ett ärende om att avskilja en studerande från högskoleutbildning eller polisprogrammet, eller
- behövs för prövning av någons lämplighet att ha körkort, traktorkort eller taxiförarlegitimation enligt taxitrafiklagen” (PSL 6 kap. 15§)
Vad omfattar IVO:s (Inspektionen för vård och omsorg) tillsyn över hälso- och sjukvården?
IVO bedriver tillsyn och tillståndsprövning inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS).
● Tillsynsåterföring – IVO ska återföra vad som framkommer i tillsynen, för att ge möjlighet till ett systematiskt lärande och för att undvika att brister och missförhållanden upprepas.
● Analys – IVO ska regelbundet analysera och dra generella slutsatser av brister och missförhållanden. Publiceras bl.a. i en årlig ”Tillsynsrapport” som finns tillgänglig på nätet.
● Sjukhus och andra vårdverksamheter granskas kontinuerligt + systematiskt, ibland på IVOs egna initiativ. Ser så att de fullgör sina skyldigheter enligt 3 kap.
● Tillsynen innebär att de:
○ lämnar råd och vägledning,
○ kontrollerar att brister i verksamheten åtgärdas,
○ förmedlar kunskap och erfarenheter samt informerar och ger råd till allmänheten.
● De hör patienter och deras närstående och ibland barn.
● Ansvarar för vårdgivarregistret.
● Utreder anmälningsärenden enligt Lex Maria + vid allvarliga händelser, t.ex om sekretessen inte har följts. De ser också till att dessa har utretts nog och att åtgärder vidtagits för att öka patientsäkerheten.
● Ska utreda klagomål som rör:
1. kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom som uppkommit i samband med hälso- och sjukvård och som är bestående och inte ringa eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit
2. tvångsvård enligt LPT, LRV eller isolering enligt smittskyddslagen
3. händelser i samband med hälso- och sjukvård som allvarligt och på ett negativt sätt påverkat eller hotat patientens självbestämmande, integritet eller rättsliga ställning.
● Journaler: Omhändertagande i vissa fall och förstörelse av uppgifter går via IVO.
Vilka påföljder kan IVO besluta om vid klagomål från patienter mot hälso- och sjukvårdspersonal?
● IVO kan besluta att anmäla en enskild yrkesutövare till HSAN (Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd) för bedömning av lämplighet att inneha legitimation/utöva yrket, eller av förskrivningsrätt.
● Kan göra anmälan till åtal om det finns misstanke om brott enligt brottsbalken.
● Polisanmälan ska även idag göras vid vårdskada som lett till dödsfall (inklusive suicid).
Måste det finnas en anmälan mot en hälso- och sjukvårdspersonal för att IVO ska få göra en utredning?
● Nej, de kan även göra det på eget initiativ baserat på riskbedömning, men görs även systematiskt och kontinuerligt. Har rätt att göra oanmälda besök vid verksamheter (men i praktiken vet ofta verksamheter om besök från IVO).
. När överlämnas ett klagomål till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN)?
● När IVO finner skäl för prövning. Dvs. när lämpligheten hos enskilda yrkesutövare behöver prövas och dessa behöver bedömas för lämplighet att inneha legitimation/utöva yrket, eller av förskrivningsrätt.
● När ett brott har begåtts utanför arbetet som man tänker sig kan medföra en negativ effekt på vården eller göra enskild yrkesutövare olämplig (går också först via IVO?)
● Under vissa förutsättningar finns möjlighet att efter återkallelse göra en ny ansökan om legitimation hos HSAN. Det är då yrkesutövares ansvar att visa att förhållandena är sådana att ny legitimation eller behörighet kan beviljas.
