Hälso- och sjukvårdslag Flashcards
Vad är de allmänna målen för hälso- och sjukvården?
Se 3 kap 1 och 2 §§ HSL
● Hälso- och sjukvårdens mål är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen
● Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet
● Den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde
● Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa
Inte jättelätt att leva upp till detta i vårdens vardag - många beslut ska tas i vården - t.ex. svåra etiska prioriteringar. Detta sågs b.la. under covid, där dessa patienter fick vård före de som stått i kö länge.
Hur definieras ”god vård” i hälso- och sjukvårdslagen?
God vård definieras i 5 kap 1 § HSL:
1) vara av god kvalitet med en god hygienisk standard;
2) tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet;
3) bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet;
4) främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen;
5) vara lätt tillgänglig.
Personal, utrustning och lokaler skall motsvara behoven för att kunna ge god vård (2 § HSL)
Enligt 5 kap 4 § HSL ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Nämnda bestämmelser gäller all offentlig och privat hälso- och sjukvård utom tandvården. (Men finns motsvarande bestämmelser i tandvårdslagen)
I hälso- och sjukvårdslagen, liksom i patientsäkerhetslagen, sägs att hälso- och sjukvården skall samverka med socialtjänsten när det gäller barn som far illa. Det kan bli fråga om att lämna ut uppgifter ur journalen. Vad innebär det?
● PSL 6 kap 5 § säger att hälso- och sjukvårdspersonal ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. När man behöver lämna ut uppgifter ska detta göras enligt 12-14 §§ + offentlighets- och sekretesslagen. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som finns i patientsäkerhetslagen och i offentlighets- och sekretesslagen.
● 12-14§§ - Sammanfattningsvis säger dessa paragrafer att man inte får obehörigen röja uppgifter som man har kunskap om pga. sin yrkesroll, dock så går uppgiftsskyldigheten före. Uppgiftsskyldighet enligt SoL 14 kap 1 § innebär en skyldighet att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av en minderårigs behov av stöd och skydd.
● Vid misstanke om att barn far illa säger SoL 14 kap 1 § att man har anmälningsskyldighet som anställd inom offentlig- och privat sektor när man misstänker att barn far illa. Denna anmälningsskyldighet går alltså före sekretessen.
● Skyldighet i socialtjänstlagen att bryta sekretessen vid misstanke om att ett barn far illa.
Tidigare tentasvar - 3/3 poäng
Att lämna ut uppgifter till socialtjänsten, och därmed bryta sekretessen, kan bli aktuellt i flera olika situationer. Först och främst har hälso- och sjukvårdspersonal anmälningsplikt till socialtjänsten om de i sin yrkesutövning får kännedom om eller känner oro för att ett barn far illa. Hälso- och sjukvårdspersonal har även uppgiftsskyldighet, vilket innebär att man på uppmaning av socialtjänsten skall lämna över all information som man bedömer som relevant för socialtjänstens utredning till ett barns skydd/stöd. Det gäller oavsett om man själv anmält eller någon annan.
Hälso- och sjukvårdspersonal har även möjlighet att samverka med socialtjänsten när det bedöms som nödvändigt för vård/behandling eller annan insats. Det är möjligt när personen är;
● Under 18 år
● Fortgående missbrukar alkohol/droger/annat beroendeframkallande medel
● Vårdas med stöd av LPT eller inom rättspsykiatrin.
Man har också möjlighet att dela uppgifter om en gravid kvinna eller hennes närstående om det bedöms som nödvändigt för en skyddsinsats för det väntade barnet.
Vad säger lagen om hälso- och sjukvårdens ansvar när det gäller barn till patienter med svåra sjukdomar?
HSL 5 kap 7 § säger att hälso- och sjukvårdspersonal ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med:
1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning
2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller
3. är missbrukare av alkohol eller något annat beroendeframkallande medel
De som arbetar inom hälso- och sjukvården har ansvar att uppmärksamma barn som är närstående. Det står i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. Att uppmärksamma ett barn är viktigt för att de ska känna sig så trygga och omhändertagna som möjligt i en svår situation. Som vuxen kan man även känna sig mycket ensam i sin situation. Det är då viktigt att veta att det finns hjälp och stöd att få för familjen. Det minskar den egna oron och gör det lättare att möta barns frågor, tankar och känslor.
Tidigare tentasvar - 3/3 poäng
När det gäller barn till patienter med svåra sjukdomar så är det särskilt viktigt att beakta barnets behov av information, stöd och rådgivning. Detta gäller exempelvis i situationer där patienten har en allvarlig psykisk störning, lider av missbruk eller är tvångsinlagd.
Enligt SoL 14 kap 1 § finns en anmälningsskyldighet när det gäller myndigheter som främst arbetar med barn, men anmälningsskyldigheten sträcker sig så långt att det även gäller myndigheter som arbetar för en vuxenvårdsinrättning. Det innebär att personal som arbetar för en vuxenvårdsinrättning är skyldiga att anmäla till socialtjänsten när barn misstänks fara illa.
Vad gäller när det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet?
10 kap 1 § HSL → Regionen ska ge patienten möjlighet att välja behandlingsalternativ enligt vad som anges i 7 kap 1 § Patientlagen.
● När det finns flera behandlingsalternativ, som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, ska den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient medverka till att patienten ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få den valda behandlingen, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.
● Samtidigt är det i slutänden sjukvården som beslutar om vilka behandlingsalternativ som är möjliga och rimliga för en enskild patient. HSL är ingen rättighetslag, till skillnad från exempelvis socialtjänstlagen och LSS. De beslut som fattas och prioriteringar som görs inom vården kan i princip inte överklagas.
● Övrigt: Patienter kan inte heller förvänta sig alla behandlingsalternativ på en vårdcentral, saknas metoden de vill ha får de acceptera något annat alternativ, eller skriva om sig på annan vårdcentral.
Vem kan vara verksamhetschef för psykiatrisk vård?
Verksamhetschefen är den person som har det medicinska och administrativa ledningsansvaret för en sjukvårdsenhet. Verksamhetschefen är således den som har ansvaret att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården. I praktiken innebär detta att verksamhetschefen ansvarar för att upprätta rutiner för hur verksamheten ska bedrivas, så att lagens krav motsvaras. Således mer av en delegeringsroll snarare än vårdroll (även fast den rollen kan förekomma också förutsatt kompetens och erfarenhet av detta).
● Finns inga speciella krav på kompetens i lagen, så kan i princip vara vem som helst.
○ Beror på verksamhetens inriktning och omfattning samt vilket ansvar som läggs på individen.
○ Utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper blir avgörande
● Verksamhetschef utan medicinsk kompetens (utbildning eller erfarenhet) får inte ta beslut om diagnostik, vård och behandling
● Verksamhetschefer bör med tanke på sin (begränsade) kompetens delegera vissa uppgifter till annan personal.
● Behöver inte vara en läkare, även om det tidigare var mycket vanligt att verksamhetschefen var läkare - idag är det även fler psykologer och psykiatriker. Sjukvården är en läkarlogik - skapar stabilitet men skapar också dominerande tänkande.
