Strålningens biologisk verkan Flashcards
Hur påverkar strålslag individen
Partikelstrålning gör större skada än elektromagnetisk strålning som tex röntgenstrålning, men partikelstrålning är inte alls genomträngande på samma sätt som elektromagnetisk strålning utan kan stoppas av tex ett papper.
Hur påverkar vilken vävnad som träffas individen
Risken för att DNA-molekylen ska skadas är störs då cellen ska dela på sig. Vid mindre skador i DNA-molekylen kan cellerna ofta reparera skadan. Om det blir en större skada i DNA-molekylen kan det leda till att cellen antingen dör eller inte förökar sig eller på sikt till att den börjar dela på sig okontrollerat, den blir en cancercell. Även mindre skador kan repareras felaktigt och ge upphov till en cancercell. Eftersom risken för skada är störst då cellen ska dela sig är det vävnader/organ som delar sig ofta som är känsligast för strålning, tex blodbildande benmärg, könskörtlarna, magslemhinnan och spottkörtlarna.
Hur påverkar hur stor del av kroppen som träffas
Ju större del av kroppen som träffas, desto större mängd celler träffas och därmed ökar risken för både en akut och senare strålskada.
Vilka faktorer påverkar effekten på individen efter strålning
Strålslag, vilken vävnad som träffas, hur stor del av kroppen som träffas, hur lång exponering och dosstorlek
Hur påverkar lång exponering individen
Ju längre tid som exponeringen pågår desto högre stråldos
Hur påverkar dosstorlek individen
Ju större dos desto större skada
Hur kan strålning registreras
Absorberad energi beskriver hur mycket strålningsenergi som absorberas i kroppen när den träffas av strålning. Idag registreras ofta hur mycket energi som absorberas över ett visst område, dos area produkt (DAP).
Vad är absorberad dos
Beroende på hur ofta organs celler delar sig är olika organ olika känsliga för strålning. Det är då viktigt att veta hur mycket strålning som träffar ett visst organ. Därför registreras hur mycket strålning som absorberas i enskilda organ, absorberad dos. Vid tex en tandröntgenundersökning träffar strålningen känsliga organ som den blodbildande benmärgen, spottkörtlarna, sköldkörteln och den orala slemhinnan.
Beskriv ekvivalent dos
Eftersom olika strålslag gör olika stor skada på individen är det viktigt att vid beräkning av stråldos också ta hänsyn till vilken typ av strålning som träffar individen. I ekvivalent dos multipliceras den beräknade absorberade dosen med en viktningsfaktor som anger strålslagets skadlighet. Elektromagnetisk strålning såsom röntgenstrålning gör mycket mindre skada än partikelstrålning. Tex har röntgenstrålning viktningsfaktorn 1 vilket kan jämföras med alfastrålning, heliumkärnor, som har viktningsfaktor 20. Det innebär att om samma strålningsenergi träffar individ beräknas den ekvivalenta dosen vara 20 gånger högre om individen träffas av alfastrålning jämfört med röntgenstrålning.
Beskriv effektiv dos
När effektiv dos beräknas tas även hänsyn till hur stor risk de organ som träffas av strålning har för att på sikt utveckla cancer. Den absorberade dosen multipliceras då med både en viktningsfaktor för strålslag och en viktningsfaktor för de bestrålade organens risk för cancerutveckling
Beskriv akut strålskada
Höga stråldoser leder till akut sjukdom med illamående, kräkningar, diarré, trötthet och aptitlöshet. Beroende på hur stor stråldos individen har träffats av kommer individen må bättre under timmar till veckor för att sedan insjukna. Det beror på att strålningens effekt på den blodbildande benmärgen och/eller effekten på tarmslemhinnan börjar visa sig. Individen drabbas av blödningar och förlust av immunförsvaret vilket leder till vätskeförlust, minskad absorption av näring och blodförgiftning. Vid en stråldos till hela kroppen på 3 Gy (gray) dör 50%. Mycket höga stråldoser leder till cirkulatorisk kollaps efter 2 dagar vilket gör att individen dör.
Beskriv tröskeldos
Vid en akut skada dör celler, men det krävs en hög dos för att individen ska drabbas av strålsjuka- det finns en tröskeldos under vilken individen inte drabbas av akuta skador. Olika individer kan vara olika strålningskänsliga, men alla drabbas vid en viss nivå.
Vad är de sena effekterna av strålning
De beror på skada på DNA som leder till att cellen delar på sig okontrollerat, blivit en cancercell. Dos och frekvens har betydelse, alltså större dos desto större risk för skada.
Vad för strålning finns i vår omgivning
Det är joniserande strålning i vår omgivning kallas naturlig bakgrundsstrålning. Det har även tillkommit strålning i vår miljö, tex radon, strålning för diagnostiskt syfte, industrier och kärnkraft.
Beskriv berättigande och optimering
I strålskyddslagen (2018:396) föreskrivs att all verksamhet med strålning måste vara berättigad och att strålskyddet ska vara optimerat. Alla som arbetar i verksamheten med strålning måste ha god kännedom om de förhållanden, villkor och föreskrifter under vilka verksamheten bedrivs, ha den kompetens som behövs för att strålskyddet ska fungera tillfredsställande och ha kunskap om de risker som kan vara förenade med verksamheten. Dessutom måste tekniska anordningar och utrustning för strålskyddet underhållas.
Beskriv optimering vid val av utrustning och arbetsmetod
Riktmedlet ska ha storlek och form som överensstämmer med formen på bildmottagaren och det ska finnas metodbeskrivningar tillgängliga i verksamheten, samt exponeringstabeller. Vid intraorala röntgenundersökning ska skydd för patientens sköldkörtel, tyroideaskydd, användas. Bildmottagaren, detektorn, ska hållas på plats med en hållare och om patienten har behov av stöd och hjälp under exponeringen ska patienten biträdas av annan person än tandvårdspersonalen på mottagningen. Arbetstagare som deltar i exponering ska upprätthålla sig bakom en strålskärmande vägg under exponeringen. All verksamhet med röntgenutrustning för intraoral bildtagning ska anmälas till SSM, för övriga röntgenutrustningar som används i tandvården krävs tillstånd från SSM samt genomgången vidareutbildning eller anställda/konsulter med specialitet i odontologisk radiologi respektive strålningsfysikalisk ledningsfunktion och strålskyddsexpertfunktion.
Beskriv radiologisk ledningsfunktion
I SSMFS 2018:5 finns beskrivet att den legitimerade tandläkaren som har radiologisk ledningsfunktion har ett övergripande ansvar för berättigandebedömningar och ska medverka och ge rad i frågor som rör medicinska (odontologiska) exponeringar. Varje arbetstagare som deltar vid en medicinsk exponering ska ha den kompetens som behövs för att exponeringen ska kunna genomföras på ett från strålskyddssynpunkt tillfredsställande sätt.
Beskriv ALADA
Strålhygieniskt arbetssätt, vilket innebär att röntgenundersökningen genomförs så att den ger den diagnostiska information som behövs för att patienten ska kunna få rätt behandling samtidigt som stråldosen hålls så låg som möjligt (ALADA, as low as diagnostically acceptable). Innebär även att granskningen och tolkningen av bildmaterialet genomförs av den personal som har kompetens att identifiera och skilja patologi från det normala utseendet i bilderna och att den informationen tillsammans med all övrig information leder till en behandlingsplan. Alla fynd som registrerats i bilderna ska noteras i journalen. Röntgenbilderna är en del av journalen och ska sparas i tio år efter det att patienten slutat på tandvårdsmottagningen.
