Röntgenapparaten Flashcards
Vad är kraven på dentala röntgenapparater
Konstruerad enligt beprövad teknik och CE-märkta.
Vad är röntgenapparatens delar
Röntgenröret där röntgenstrålningen bildas och transformatorn, dess strömförsörjning. Röntgenröret är inneslutet i röntgenapparaten, omgivet av olja som fungerar som kylmedium, isolering och filtrering. Transformatorn, är vanligen placerad utanför själva apparaten. Tillsammans med likriktare och kondensatorer har den till uppgift att höja spänningen till 60-75 kilovolt (kV). Till röntgenapparaten räknas även primärbländare och riktmedel. Manöverorgan, ett exponeringsur för inställning av exponeringstid och i förekommande fall kV och strömstyrka, milliampere (mA). Röntgenapparaten är upphängd i en rörlig arm för att enkelt kunna förflyttas runt patienten vid inställning.
Beskriv röntgenröret
Den del av röntgenapparaten där röntgenstrålningen bildas. Det består av en glasbehållare under vakuum (tomt på gas/luft). I vardera änden av röntgenröret finns katoden och anoden. Katoden (negativ) består av en reflektor med spiralformad tråd av volfram, glödtråden. Anoden (positiv) består av en fast kopparstav som är lätt vinklad i ena änden, och centralt i denna sitter en liten platta av volfram, röntgenfokus.
Beskriv röntgenfokus
Röntgenstrålning som bildas sprids i olika riktningar från röntgenfokus, men då denna yta är vinklad centreras en del av strålnngen mot röntgenapparatens öppning, fönster. Röntgenfokus har en viss storlek och hur de infallande elektronerna träffar den vinklade ytan varierar, vilket under ogynnsamma geometriska förhållanden kan leda till så kallad fokusoskärpa. Fokusoskärpa innebär att ha en skarp kant på ett objekt avbildas på en yta istället för på en bestämd punkt. Fenomenet är dock av mindre betydelse vid de geometriska förhållanden som råder vid intraoral bildtagningsteknik.
Beskriv rörspänning
Dentala röntgenapparater arbetar med en rörspänning på 60-75kV. Rörspänningen (kV-talet) påverkar de från katoden frigjorda elektronernas rörelseenergi. Då det är elektronernas rörelseenergi som omvandlas till röntgenstrålning påverkar kV-talet den bildade röntgenstrålningens energi. Högre kV leder således till mer energirik röntgenstrålning och därmed större förmåga att tränga igenom vävnaderna. Vidare påverkar kV-talet röntgenrörets effektivitet genom att en större del av elektronernas rörelseenergi omvandlas till röntgenstrålning. Därmed ökar även mängden röntgenstrålning med ökat kV-tal.
Beskriv rörströmmen
mA, är den ström som går från katod till anod i röntgenröret. Ökad rörström leder till att fler elektroner cirkulerar genom glödtråden, och det finns således fler elektroner som kan frigöras från denna och bilda röntgenstrålning.
Beskriv exponeringstid
s, avgör hur länge röntgenröret ska arbeta, det vill säga under hur lång tid röntgenstrålning ska bildas. Exponeringstiden påverkar alltså mängden röntgenstrålning.
Beskriv varför röntgenstrålning är polyenergisk och varför röntgenapparaten kräver filtrering pga det
Röntgenstrålning som bildas i röntgenröret består av flera olika energinivåer, det vill säga röntgenfotonerna som emitteras har olika energi och man brukar därför säga att röntgenstrålningen är polyenergetisk. Orsaken är dels en variation i de infallande elektronernas rörelseenergi, dels växelverkan med anodmaterialet. Röntgenstrålning (fotoner) med hög energi kan bidra till bildgivandet då det kan växelverka med hårdvävnaden i munhålan (käkben och tänder). Röntgenstrålning med låg energi absorberas däremot direkt i mjukvävnaden och bidrar endast till ökad stråldos. Av denna anledning är det önskvärt att i ett tidigt skede filtrera bort den lågenergetiska röntgenstrålningen så att den aldrig når patienten, vilket sker i alla röntgenapparater genom inverkan av röntgenrörets väggar, omgivande olja och röntgenapparatens hölje, så kallad inherent filtrering. Det kan även förekomma tilläggsfiltrering i form av ett aluminiumfilter vid utträdesfönstret. Enligt gällande regelverk ska den totala filtreringen, alltså den inherenta tillsammans med tilläggsfiltreringen, motsvara en två mm tjock aluminiumskiva.
Beskriv bländare i röntgenapparaten
Röntgenstrålningen som passerar ut ur röntgenapparaten passerar via en bländare vars uppgift är att skärma av strålningen så att den motsvarar arean av riktmedlets öppning. Genom att skärma av strålningen anpassas den efter detektorns storlek och onödig bestrålning av vävnad utanför undviks. Förutom att minska stråldosen till patienten bidrar avskärmning till att minimera spridd strålning som kan uppkomma i samband med växelverkan. Spridd strålning innebär att fotoner som växelverkat med ett område utanför det av intresse påverkar detektorn genom sin ändrade riktning- vilket leder till ett brus och sämre kontrast i bilden.
Beskriv riktmedlet
Riktmedlet utgörs av ett runt eller rektangulärt rör som fungerar som riktningsgivare för strålningen och underlättar inställning vid röntgenbildtagning. Enligt SSM ska de riktmedel som används vid bildtagning med dental röntgenapparat vara rektangulära, anpassade efter detektorn.
Beskriv avståndslagen
Strålningen som lämnar röntgenapparaten divergerar och fotonerna sprids därmed ut på en större yta om avståndet ökar. Detta fenomen går under namnet avståndslagen- strålningens intensitet minskar med kvadraten på avståndet. En dubblering av avståndet från fokus till objekt/detektor innebär att strålintensiteten minskar till en fjärdedel. För att kompensera för detta måste antingen rörström (mA) eller exponeringstid (s) ökas. Av denna anledning är det viktigt att rikmedlets ände är så nära patienten som möjligt för korrekt exponering av detektorn enligt exponeringstabellen. Om man ökar avståndet mellan riktmedlets ände och patienten blir den bestrålade volymen större, men dosen till detektorn lägre och bilden underexponerad. För vissa undersökningar kan ett kort riktmedel användas, i dessa fall måste exponeringstiden sänkas enligt avståndslagen så att detektorn fortsatt får rätt exponering. Eftersom avståndet till huden då är kortare blir strålningsintensiteten vid huden och därmed dosen högre. Med kortare riktmedel är strålknippet mer divergerande, större volym bestrålas och känsliga organ hamnar i strålfältet. Av denna anledning får exponering aldrig utföras med riktmedlet avlägsnat. För dentala röntgenapparater ska avståndet mellan fokus och riktmedlets ände vara 20 cm eller mer.
