Röntgenbilden Flashcards
Vad är pixlar
Digitalt framställd röntgenbild kan ses på en dators bildskärm i form av ett mönster av små rutor, picture elements eller pixlar med olika grå nyanser från svart till vitt.
Vad är en digital bild uppbyggd av och hur kan vi se bilden
Små bildelement eller picture elements, pixlar. I varje pixel finns information om hur mycket strålning som har nått den. När strålningen absorberats i patienten träffar mycket strålning detektorns pixlar. Informationen vidarebefodras från varje pixel till datorn genom elektrontransport, elektrisk ström, som varierar beroende på hur mycket passage och absorption som skett i de olika delarna av patienten. I A/D boxen (analog till digital omvandlaren) omvandlas de olika strömstyrkorna till siffervärden. Dessa siffervärden motsvarar alltså mängden absorption och passage i patienten. I den digitala röntgenbilden används vanligen bara färgerna svart vitt och olika grå nyanser, vilket motsvarar färgerna i den gamla tidens filmbild.
Vad finns i bildfilen och hur fungerar DICOM
Information om de olika grå nyanserna som bygger upp bilden finns också patient- och undersökningsdata och information om bildens egenskaper. För att detta ska kunna visas oavsett vilket bildsystem som används måste bilderna framställas enligt DICOM-standard (digital imaging and communications in medicine). Genom att bilderna följer DICOM-standarden får varje bildfil ett världsunikt bildnummer och innehåller förutom själva pixelinformationen bland annat patientnamn, personnummer, undersökningsdata, antal pixlar och antal bitar i bilden. Denna information syns inte direkt i bilden men en DICOM-bildläsare kan visa den i separat fönster.
Beskriv kontrastupplösning
Systemets förmåga att separera strukturer som absorberar olika mycket strålning, tex dentin är ljusare än rotkanalen, kallas kontrastupplösning. Ibland kallas det bitdjup eller dynamiskt omfång, dynamiskt bredd. Kontrastupplösningen beskrivs av hur många olika grå nyanser från svart till vitt som systemet kan visa i varje pixel: i detektorn, i datalagringen och i bilden som visas på granskningsskärmen. Antalet grå nyanser bestäms av hur mycket information som kan lagras i varje pixel, hur många så kallade bitar som varje pixel kan innehålla. I den digitala matematiken finns bara binära tal (bits): 0 och 1. Dessa kan kombineras på olika sätt. Om det i varje pixel kan lagras 8 nollor, eller ettor kan nollorna och ettorna kombineras på 256 (2^8) olika sätt, en 8-bitarsbild. Vanligen kan detektorerna uppfatta drytgt 65 000 skillnader i strålningsenergi i varje pixel vilket ger mer än 65 000 olika nyanser av grått (2^16), en 16 bitarsbild.
Hur påverkar exponeringstiden bildkvaliteten
För lång och för kort exponeringstid påverkar bildkvaliteten negativt i såväl digitala som filbaserade system. Underexponerade digitala detektorer resultrerar i en brusig, grynig bild där tex bentrabekler inte går att urskilja. Digitala bildvisningsprogram innehåller olika digitala verktyg som kan förbättra bilderna men en brusig bild kan aldrig förbättras så att bentrablekerna visas.
Vilka typer av digitala detektorer finns
Sensorer (direktdigitala detektorer) där röntgenbilden visas på en bildskärm i stort sett direkt vid exponering och bildplattor som framkallas i en skanner innan röntgenbilden visas på en bildskärm.
Beskriv bildplatta
Bildplattor består av en tunnplastskiva med ett kristallskikt. Vid exponeringen lagras fotonenergin i plattans kristaller, den latenta bilden av patienten. Efter exponeringen tas bildplattan ut ur patientens mun och förs in i en skanner där en tunn laserstråle sveper över kristallskiktet. Kristaller med lagrad fotonenergi i plattan kommer då att lysa. Ljusenergin omvandlas till elektrisk ström som i analog till digital omvandlaren omvandlas till digital information i form av siffervärden. På samma sätt som vid användning av sensorer lagras siffervärden i datorn på en plats som motsvarar respektive kristall i detektorn.
Hur ska bildskärmen vara
Rena. Genom att granska dom när de är avstängda är det lätt att se om de har blivit smutsiga och behöver torkas av med lätt fuktad mjuk trasa alternativt specialduk och specialmedel för rengöring av bildskärmar. Skärmarna ska vara inställda för visning av röntgenbilder på bästa sätt med avseende på antal pixlar och antal grå nyanser. Information om detta ska finnas registrerat i praktikens/klinikens röntgendokumentation. Skärmarnas ljusintensitet ska kontrolleras, enligt SSM förslagsvis var tredje månad. Omgivningsljuset i det rum eller område där röntgenbildgranskningen sker ska inte vara för starkt men kan skärmas av med bildskärmskeps.
