Normalanatomi i intraorala bilder Flashcards
Vad består tänder av och hur ser det ut på röntgen
Emalj, dentin och rotcement. Emalj som täcker kronan på tänderna är kroppens tätaste vävnad och består till ca 95% av mineralet hydroxylapatit vilket gör att all röntgenstrålning attenueras och emaljen blir radiopak i röntgenbilden. Resterande delar av tänderna består av den benliknande substansen dentin som har en lägre mineralhalt än emalj, ca 75% består av mineral. Vad gäller dentin attenueras det mesta av röntgenstrålningen och det är också radiopakt i röntgenbilden, men inte lika radiopakt som emalj. Rotcement har en mineralhalt som liknar dentinets men är vid friska förhållanden så tunt att det i röntgenbilden inte går att särskilja från rotens dentin. Centralt i tändernas rötter ses det radiolucenta område som utgörs av rotkanalen.
Hur ser käkbenet ut på rtg
Benet i över- och underkäken har på ytan ett lager av ett mineralrikt kompakt ben, det kortikala benet, och är radiopakt i röntgenbilden. Det är tjockare/kraftigare i underkäken än i överkäken, särskilt på buckal- och lingualytorna. I intraorala röntgenbilder ses det kortikala benet som omger tändernas rötter, lamina dura (alveoalkompaktan), och tändernas kronor, den marginala kompaktan, som tunna radiopaka benstråk. Det kortikala benet som utgör amndibelsn bas är kraftigt och benämns baskompaktan.
Beskriv spongiöst ben och hur det ser ut på röntgen
Innanför det kompakta benet utgörs benet av spongiöst (trabekulärt ben) ben där tunna radiopaka benväggar, bentrabekler, omger mindre radiolucenta områden med benmärg. Det spongiösa benet uppvisar stora individuella variationer avseende benväggarna form, antal och tjocklek. Det är det spongiösa benet som ger benet dess karakteristiska utseende i röntgenbilden.
Hur förankras tänder i käkbenet och hur ser det ut på röntgen
Tändernas rötter är förankrade i benet via rothinnefibrer som fäster i rotcementet och lamina dura. Vid friska förhållanden syns utrymmet för rothinnan som en mycket tunn radiolucent spalt, periodontalspalten, mellan roten och benet. Den del av benet i överkäken och underkäken där tänderna sitter benämns pars alveolaris (alveolarutskottet).
Vad ses vid medellinjen i ök på rtg
Finns en tunn radiolucent spalt, sutura mediana, som sträcker sig från den marginala benkanten genom hela alveolarutskottet och upp mot näskaviteten. Hur väl den avbildas beror på såväl projektionsriktningen som individuella variationer i suturens bredd.
Hur ser näsans delar ut på rtg
Näskaviteten, cavum nasi, är luftförande och belägen precis ovanför alveoalrutskottet i ök kan den ibland ses i apikalbilder på incisiverna. Cavum nasi ses i röntgenbilder som två kraftigt radiolucenta områden på var sida om nässkiljeväggen, den radiopaka septum nasi. I apikalbilder på incisiverna i ök kan även concha nasalis inferior (den under näsmusslan) och näsans slemhinna ses. Strax ovanför tändernas rötter tecknar sig den V-formade, radiopaka spina nasalis anterior i apikalbilder på centrala incisiverna. Näskavitetens undre radiopaka bengräns kan även ses på incisivernas apikalbilder, både framtändernas och sidopartiernas. Näsans yttre mjukdelar tecknar sig över tändernas rötter svagt radiopakt.
Hur ser foramen incisivum ut på rtg
Foramen incisivum inferior är mynningen i alveolarutskottet på nervkärlkanalen canalis incisivus. Foramen incisivum är belägen palatinalt i öks medellinje, i höjd med de centrala incisivernas apices. I röntgenbilden av de centrala incisiverna avbildas foramen vanligen som en ovalt formad radiolucens av varierande storlek mellan de båda centrala incisivernas rötter. Canalis incisivius sidobegränsningar ses som tydliga radiopaka benstråk på båda sidor om medellinjen. Beroende på projektionsriktningen och foramen incisivums utseende och lokalisation kan foramen misstolkas som en periapikal destruktion vid någon av incisiverna. Om storleken på foramen överstiger 1 cm kan en cysta i incisivkanalen ha utvecklats.
Hur ser fossa lateralis ut på rtg
Är en insäkning buckalt i alveolarutskottet i området för de laterala incisivernas apikalområde. Här tecknar sig benvävnaden ofta mer radiolucent än omgivande ben.
Hur ser nasosinusala korset ut på rtg
I hörntandsområdet korsar sinus maxillaris främre begränsning näskavitetens undre gräns, det nasosinusala korset, vilket i rtg får formen av ett upp och nedvänt gammatecken. I det området kan också kindens mjukdelar framträda som en svagt radiopak, skarpt snedställd främre kontur.
Hur ser sinus maxillaris ut på rtg
Näsans bihålor. Sinus maxillaris under friska förjållande är det luftfylld tecknar den sig radiolucent ir rtg med en tunn och distinkt kortikal gräns i alveolarutskottet. Ofta ses tunna, svagt böjda radiolucenta stråk i det luftförande delarna. Dessa är de nervkärlkanaler som finns i sinus maxillaris laterala väggar. Sinus maxillaris utvecklas under barndomen och når sin mogna storlek vid 15-18 års ålder. Även därefter kan storlek och form förändras, sinus maxillaris kan öka i storlek om tänderna i sidopartierna förloras. Det förekommer stora variationer mellan olika individer och också inom samma individ kan sinus maxillaris ha olika utbredning på hö och vä sida. Sinus maxillaris kan vara uppdelad i flera hålrum (recesser) som avgränsas av radiopaka benstråk.
Hur ser os zygomaticus ut på rtg
I öks molarparti kan den undre delen av oz zygomaticum och processus zygomaticus os maxillae teckna sig över tändernas apikalområden. Processus zygomaticus tecknar sig i rtg som en U- eller V-formad radiopacitet. Båda strukturerna blir mer framträdande beroende på anatomiska variationer och i de fall projektionsriktningen varit mycket ovanifrån (överaxial) eller bakifrån (distalexcentrisk).
Hur ser tuber maxillae ut på rtg
Den mest distala delen av alveolarutskottet. I anslutning till dess bakre yta finns ett utskott, processus pterygoideus, bestående av en lateral och en medial benplatta. På den mediala benplattan finns ett längre utskott, hamulus, som kan vara synligt i bilder av de bakre molarerna.
Hur ser uks medellinje ut på rtg
Strax ovanför mandibelns bas, finns på lingualsidan ett benigt utskott där delar av munbottenmuskulaturen (musculus genioglossus och geniohyoideus) fäster, spina mentalis. I apikalbilder av uk incisiver kan den teckna sig radiopakt. I den främre delen av mandibeln är benet buckalt tjockt med en tydlig benås. Den kallas protuberantia mentalis och kan ibland ses som homogent radiopakt på båda sidor om medellinjen. Linugalt kan foramen linguale ses som är mynningen för nerv och kärl i mandibelns medellinje. Det ses som en eller flera radiolucenta områden med distinkt radiopaka linjer.
Vad ses i sidopartierna på rtg av mandibeln
Här förlöper nervus alveolaris inferior i en benkanal som kallas canalis mandibularis. Den mynnar på mandibelns buckalyta i foramen mentale som är belägen apikalt om tändernas rötter i premolarområdet. I apikalbilder av premolarerna ses den som ett radiolucent område, kan variera i form, storlek och avgränsning. Beroende på projektion kan den ibland teckna sig över premolarernas rötter och misstolkas som en periapikal destruktion. Mandibularkanalen tecknar sig som en horisontell radiolucens under tändernas rötter. Den är begränsad av en tydlig radiopak benstråk som utgör bentrabeklerna runt kanalen. Begränsning är inte alltid distinkt men är tydligare mer distalt, i övergången till vertikala delen av mandibeln, angulus mandibulae, och inom den vertikala delen, ramus mandibulae. Medialt på ramus halva höjd finns mandibularkanalens ingångsöppning (foramen mandibulae).
Vad ses i uk sidopartier lingualt på rtg
En benås som utgör fäste för munbottensmuskulatur musculus mylohyoideus. Den kallas för linea mylohyoidea och ses i apikalbilder som en kraftigt radiopak linje. Precis under linea mylohyoidea finns en insänkning av mandibeln, fovea submandibularis, som ger utrymme för en av de stora spottkörlarna, glandula submandibularis. I rtg ser området mer radiolucent ut än omgivande ben.
Beskriv linea obliqua på rtg
Ramus mandibulaes anteriora förlängning mot alveolarutskottet utgörs även den av en kraftig benås, linea obliqua, som är belägen helt buckalt om tandbågen. Linea obliqua utgör fäste för delar av kindmuskulaturen (musculus buccinator). Den avbildas som en tydlig radiopak linje över den tredje molarens krona varefter den blir mer diffust tecknad över de övriga molarerna för att helt upphör ai området för den första molaren. Den förlöper över tänderna parallelt med linea mylohyoidea.
Vilka utskott från ramus ses på rtg
Två övre (superiora) utskott, det bakre processus condylaris (käkledshuvudet) och det främre processus coronoideus. Även om processus coronoideus är en del av mandibeln kan det avbildas i apikalbilder av ök molarer, särskilt om projektionen varit distalt ifrån. I rtg ses det som en triangelformad homogen radiopacitet. Anledningen till att coronoideus avbildas i ök är att utskottet rör sig framåt-nedåt under gapningsrörelsen.
