Somatosensoriska systemet Flashcards

1
Q

Vilka kategorier av receptorer finns för sensorik och vilka är deras stimuli?

6 st

A
  1. Kemoreceptorer
    - svarar på ändring i kemiska koncentrationer
  2. Nocioceptorer
    - skada i vävnad
  3. Thermoceptorer
    - förändring i temperatur
  4. Mekanoceptorer
    - mekanisk kraft
  5. Fotoreceptorer
    - ljus
  6. Osmoceptorer
    - svarar på förändring av osmolalitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är stereognosi?

A

Förmågan att känna former och känna skillnad på dessa, utan att använda syn eller hörsel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är

- adekvat stimuli för en receptor?

A

En receptor är känslig för en specifik form av stimuli (energi) som den kan signalera vidare till afferent neuron. Denna stimuli som en receptor är mest känslig för kallas “receptorns adekvata stimuli”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka två sensoriska modaliteter har ingen receptorcell som associeras till denna, utan där nerven själv är receptorn?

A
  • nocioceptorer (smärta)

- thermoceptorer (temperatur)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur projicerar afferenter som innerverar golgi senorgan och intrafusala muskelfibrer i ryggmärgen? Dvs afferenter som involverar prorioception?

Vad heter dessa specifika fibrer?

A

Golgi senorgan

  • 1b-fibrer
  • projicerar till interneuron i ventralhornet

Intrafusala muskelfibrer

  • 1a-fibrer
  • 2-fibrer
  • innerverar motorneuron direkt i ventralhornet

Förutom att proprioception också når cerebellum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

I vilka lamina i den grå substansen i dorsalhornet, ockuperar första ordningens neuron för

  1. nocioceptorer
  2. icke nocioceptorer
A
  1. lamina 1-2

2. lamina 3-6

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka receptorer har vi i huden? Och vilka är dess modaliteter?

5 st

A

Underifrån och upp till ytan av huden
Subkutant
1. Pacinian korpuskel - vibration

Dermis

  1. Ruffinis ändar - tryck
  2. Merkels diskar - lätt tryck (statiskt tryck)
  3. Meissners korpuskel - lätt tryck och beröring (dynamisk beröring)
  4. Fria nervändar - smärta och temperatur
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilken sensorisk receptor adapteras inte alls till stimuli med tiden? Vad innebär adaption?

A

Smärtreceptorer adapteras inte
- Pacninian korpuskel (vibration) adapteras snabbt

Adaption = receptorn vänjer sig vid stimulit och kommer inte vara lika känslig för stimulit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är skillnaden på en receptorscell receptor-potential och aktionspotential i associerad nervcell?

A

Receptorpotentialen

  • ökar graderande med ökat stimuli i RECEPTORN
  • propageras inte vidare
  • ju högre receptorpotential - desto högre frekvens av aktionspotential i nervcellen som associeras
  • kan summeras

Aktionspotentialen

  • förekommer i FIBERN som receptorn associeras med
  • icke graderad
  • icke summerande
  • följer allt eller inget. Måste depolariseras över sitt tröskelvärde för att generera en AP
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka sensoriska fiberklasser är

a) myeliniserade/icke myeliniserade?
b) Vilka av dessa fibrer leder aktionspotentialer snabbast?

A

1-3

  • myeliniserade
  • 1 alfa är den tjockaste fibern och SNABBAST. Därefter 1 beta.
  • alfa-fibrer är alltid snabbast och tjockast

4- fibrer

  • icke myeliniserade
  • smalare fibrer och mindre i diameter än 3
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka är våra långsammaste sensoriska nervfibrer och vilken modalitet har dessa?

A

C-fibrer

  • icke myeliniserade och små i diameter
  • smärta och temperatur 0,5 m/s. 0,5 mikrometer diameter)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Inom vilket temperaturintervall deteketeras detekteras temperatur som kyla och värme. innan det detekteras som smärta?

A

Mellan 14 grader - 45 grader celcius

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka är våra proprioceptorer och var finns dem? Vad för information ger dem?

A
  1. Muskelspindlar - information om längd, kontraktionshastighet och ledposition av muskel
  2. Senor - Golgi senorgan. information om muskelspänning
  3. I leder - mekanoceptorer i ledkapseln. Information om läget av lederna i FINGRAR
  4. Hud - mekanoreceptorer - ger kompletterande iformation om proprioception
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka är våra proprioceptorer och var finns dem? Vad för information ger dem?

A
  1. Muskelspindlar - information om längd, kontraktionshastighet och ledposition av muskel
  2. Senor - Golgi senorgan. information om muskelspänning
  3. I leder - mekanoceptorer i ledkapseln. Information om läget av lederna i FINGRAR
  4. Hud - mekanoreceptorer - ger kompletterande iformation om proprioception
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Viscerala receptorer som gör att vi blir medvetna; vilken modalitet är dem viktigast för?

A

Viscerala receptorer som gör oss medvetna är framför allt nocioceptorer på inre organ. Dålig uppfattning för att lokalisera smärtan. Diffus smärta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka viscerala receptorer har vi som förmedlar omedveten information till CNS?

A
  1. mekanoceptorer
  2. kemoreceptorer
  3. termoreceptorer
    - t.ex. för blodgaser, lungornas tension, omsolalitet, kroppstemperatur
16
Q

Vad är skillnaden på en punkts- och två punkts urskiljning i huden? Begrepp receptiva fält

A

I ett receptivt fält med flera DRG-neuron, kan alla dessa DRG-neuron koppla till samma ANDRA ordningens neuron i ryggmärgen. Därmed kommer detta leda till att de stimulerade DRG-neuronen i detta fält, upplevs som en punkt av somatosensoriska kortex

Ett receptivt fält kan också ha DRG-nerver som var och en kopplar till var sin andra ordningens neuron. Därmed kan man urskilja två punkter som stimuleras på huden, om man petar på på dessa neuron.

17
Q

Beskriv vad lateral inhibition är relaterat till stimuli i huden, och vad detta leder till för resultat.

A

Det DRG-neuron som stimuleras mest av flera närliggande neuron, kommer signalera starkast till sin andra-ordnings-neuron. I Ryggmärgen kommer sedan detta andra-ordningens-neuron inhibera de andra andra ordningens neuron i ryggmärgen. Därmed förstärks precisionen stimulit.

18
Q

Vad är medial-lateral rule? Vad får detta för konsekvens på somatotopin i ryggmärgen?

A

DRG-neuron som träder in på en låg nivå kommer gå in medialt i ryggmärgen

DRG-neuron som kommer träda in längre upp i ryggmärgen, kommer sluta mer lateralt i ryggmärgen

  • Därmed kommer benens sensoriska neuron ligga mer medialt. Och armarnas sensoriska neuron mer lateralt i ventralhornet.
19
Q

I vilka banor i ryggmärgen går afferenter som har information för

  1. smärta och temperatur (obehag generellt). sexuell sensorik
  2. andra sensoriska modaliteter finkänslig beröring, vibration?
A
  1. spinotalamiska banan
    - grov beröring - anteriora spinotalamiska banan
    - smärta och temp - laterala spinotalamiska banan
  2. dorsala kolumnbanan
20
Q

Beskriv vägen från DRG-neuron till att tredje ordningens neuron kontaktar sensoriska kortex
- dorsala kolumnbanan

A
  1. DRG-neuron går in via dorsalroten till dorsalhornet
    - lateral gren av DRG-fibrer deltar i ryggmärgsreflexer
    - medial gren kommer då till den dorsala sidan av posteriora funikeln.
  2. Synaps sker längre upp i medulla oblongata i dorsal column nuclei.
  3. Neuron 2 korsar direkt därefter kontralateralt i hjärnstammen.
    - går i den mediala leminsken i hjärnstammen
  4. Synaps i thalamus
  5. Tredje neuronet går sen i den interna kapseln upp till sensoriska kortex (via sk thalamokortikala banor)
21
Q

Vad händer med orienteringen i dorsala kolumnbanan av fibrerna i mediala lemnisken, jämfört med banorna som går i ryggmärgen?

A

Medialt i mediala lemnisken hamnar övre delens fibrer. Tvärt om alltså som i ryggmärgen

22
Q

Beskriv vägen från DRG-neuron till att tredje ordningens neuron kontaktar sensoriska kortex
- spinotalamiska banan

A
  1. DRG-neuron kopplar om direkt i dorsalhornet
  2. Neuron 2 korsar mittlinjen i samma nivå i ryggmärgen
  3. fortsätter sidan som antingen laterala (smärta, temp) eller anteriora spinotalamiska banan
  4. medialt kommer alltså pga överkorsningen, nedre delen av kroppens banor hamna. (som vid dorsala columnbanan)
  5. I thalamus kopplar neuron 2 till neuron 3
  6. neuron 3 löper i den interna kapseln i hjärnstammen (som för dorsala kolumnbanan)
  7. Innan sensoriska kortex delas banorna upp och löper till sitt målområde
23
Q

Beskriv banorna för proprioceptiv sensorik hur den leds från ryggmärgen till cerebellum

A
  1. Posterior spinocerebellar tract
    - DRG-neuron gör synaps i Clarkes nucleus i ryggmärgen ipsilateralt
    - Därefter går fiber 2 till cerebellum
  2. Anterior spinocerebellar tract
    - DRG-neuron gör synaps i ryggmärgen
    - Neuron 2 korsar i samma nivå kontralateralt
    - Går sen tillbaka till samma sida (Ipsilateralt) som inträdet för DRG-neuronet in till cerebellum.
  3. Cuneocerebellar tract
    - DRG-neuron synapsar ipsilateralt i Lateral Cuneate nucelus i ryggmärgen
    - Neuron 2 går sen till cerebellum

1+3 från nedre extremitet och bål
2 är banor från övre extremiteter
1+2 går genom nedre lillhjärnspedunkeln
3 går genom övre lillhjärnspedunkeln

  • Genom dessa banor kommer info från golgi senorgan, reflexer, muskelpsindlar
24
Q

Vad betyder

a) specifik sensorisk bana
b) ospecifik sensorisk bana?

A

a) Sensoriska banor i ryggmärg upp till sensoriska cortex som är modalitetsspecifika
- modaliteten bibehålls upp till kortex och hamnar i en modalitetsspecifik del av somatosensoriska kortex

b) Vissa banor är icke modalitetsspecifika. Två olika modaliteter kan projicera till samma andra ordningens neuron i ryggmärgen.

25
Q

Vad är skillnaden på symtom mellan en komplett perifier nervskada och en komplett skada på ett dorsalrotsganglion?

A

Perifier nerv
- all sensorik förloras till området nerven innerverar

DRG

  • endast lite eller medelsvårt bortfall av sensorik. Men man har fortfarande sensorik i hudområdet.
  • Detta är pga en perifier nerv är uppbyggd av flera nerver från flera DRG
26
Q

Vilka symtom fås vid skada eller tryck på en nerv/dorsalrot/DRG som inte helt skadar sensoriken?

A
  • strålande smärta i området som nerven innerverar
  • pares (stickningar, domningar)
  • dysestesi (obehag av beröring)
  • smärta
27
Q

Om man skadar ryggmärgen, vilka symtom får man då på vänster respektive höger sida av kroppen nedan skadan?

A

Om skadan är på höger sida ryggmärg

  • beröring, tryck, vibration etc som ingår i dorsala kolumbanan. Denna sensorik skadas ipsilateralt.
  • modaliteterna smärta och temperatur förloras kontralateralt, pga kontralateral terminering i ryggraden av den spinotalamiska banan