Nervsystemets organisation och utveckling Flashcards

1
Q

Vilka 3 komponenter består CNS av?

A
  1. Hjärna
  2. Ryggmärg
  3. Retina
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv gastrulationen stegvis.

b) från vilket “lager” kommer nervsystemet?

A
  1. Epiblaster genomgår EMT och bryter sig ner och lägger sig i mitten av hypoblastlagret. De bildar då ENDODERM
  2. Efter att endoderm bildats kommer en ny population av epiblaster och lägger sig ovan endodermet. Detta lager blir MESODERMET.
  3. Kvarvarande epiblaster ovan mesodermet blir EKTODERM
    b) Från ektodermet kommer all nervvävnad!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv gastrulationen stegvis

A
  1. Epiblaster genomgår EMT och bryter sig ner och lägger sig i mitten av hypoblastlagret. De bildar då ENDODERM
  2. Efter att endoderm bildats kommer en ny population av epiblaster och lägger sig ovan endodermet. Detta lager blir MESODERMET.
  3. Kvarvarande epiblaster ovan mesodermet blir EKTODERM
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Beskriv neuralinduktionen när neuroektodermets bildning initieras genom disinhibition, till att neuralplattan bildats.

A
  1. Noden i mesodermet kommer bilda BMP-inhibitorer (chordin). Chordin bildas sedan av kordan. (kordan bildas från noden och växer upp som en sträng mot orofaryngealmembranet i embryot.
  2. Chordin inhiberar BMP-2. BMP-2 själv inhiberar annars proneurala regulatorer i DNA. Därmed kommer dessa regulatorer att aktiveras genom disinhibition.
  3. Proneurala reglutatorer aktiveras. Proneurala gener aktiveras därmed, och proepidermala gener inaktiveras.
  4. Detta leder till att NEURALPLATTAN bildas i mitten av embryot.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

a) Beskriv vilka neurala strukturer som utvecklas runt kordan efter att neuralplattan har bildats. Medio-lateralt.
b) Hur kan olika strukturer bildas av neuroektodermet?

A

Medialt runt kordan bildas
- neuralplattan

Pga mindre disinhibition ju längre ifrån kordan celler befinner sig, kommer en orgainsation av olika strukturer uppstå:

  1. Längst lateralt finns ingen disinihbition - där bildas hudektoderm
  2. Utanför neuralplattan bildas neurallistceller (blir bl.a. PNS). Utanför neurallistcellerna bildas plakodektodermet (blir bl.a. PNS)

b) Genom gradienten av morfogener som bildas från ektodermet, och inhibitorer som bildas från kordan.
- detta styr differentieringen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Var i embryot sluter sig neuralröret först?

A

Sluts först thorakalt (i mitten av embryot)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Var i embryot är det vanligast med en felaktig slutning av neuralröret? Vad ger detta upphov till?

A

Kaudalt. Kan ge ryggmärgsbråck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad heter

a) slutet ryggmärgsbråck
b) öppet ryggmärgsbråck

på latin

A

a) spina bifida occulta

b) spina bifida aperta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

a) Vilket “kosttillskott” rekommenderas till gravida för att förhindra att barn får ryggmärgsbråck? Vilken dos?
b) Om man har en ärftlighet för detta, vilken dos rekommenderas då?
c) När ska man starta behandlingen?

A

a) 400 mikrogram folsyra
b) 4 mg folsyra
c) Intag 4 veckor innan befruktning. Tom V12.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

a) Vilken typ av screeing har vi i Sverige för ryggmärgsbråck? Mellan vilka veckor i graviditeten utförs denna screening?
b) Om man misstänker ryggmärgsbråck efter UL, vilken ytterligare undersökning kan då genomföras?

A

a) UL-screening v 16-19. Utökat UL v 11-13 om man har heriditet för ryggmärgsbråck eller om man är över 35 år.
b) analysera moderns blod för alfa-fetoprotein.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka två typer av spina bifida aperta finns och vad är skillnaden på dessa?

A

Myelomeningocele
- ryggmärgen ligger utanför sin position, dorsalt, utanför kotorna. Duran och arakonoidean ligger som ballong utanför kotpelaren.

Meningocele

  • ryggmärgen ligger kvar på sin position
  • Duran och arakonoidean bildar en ballong som ligger utanför kotpelaren
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka är dem 3 primitiva hjärnblåsorna?

A
  1. prosencpehalon
  2. mesencephalon
  3. rhombencephalon
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka sekundära hjärnblåsor bildas från prosencephalon?

A

Telencephalon och Diencephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka sekundära hjärnblåsor bildas från rhombencephalon?

Vilken av dem primära hjärnblåsorna blir sedan en sekundär hjärnblåsa själv?

A

Rhombencephalon ger

  • metencephalon
  • myelencephalon

Mesencephalon är själv primär och sekundär.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv krökningen som sker av neuralröret under embryotiden efter att sekundära hjärnblåsor bildats.
- vad bildas i stora drag efter och framför dessa krökningar för strukturer i det mogna nervsystemet?

A
  1. Mellan metencephalon och myelenecephalon sker en pontin flexur. Detta bildar sedan cerebellum.
  2. Förutom denna krökning sker en rostral och kaudal krökning, på var sida om denna krökning
  3. I slutet växer telencephalon till framhjärnan och cortex.
  4. Nedan den kaudala krökningen bildas ryggmärgen (från den rostrala krökningen bildas framhjärnan)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka funktionella delar i den färdiga hjärnan bildar

a) telencephalon
b) diencephalon

A

a) olfaktoriska bulben, cerebrala kortex, hippocampus, basala ganglier, basala framhjärnan
b) thalamus, hypotalamus, retina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka funktionella delar i den färdiga hjärnan bildar

a) mesenephalon
b) metencephalon
c) myelencephalon

Vad kallas dessa delar tillsammans?

A

a) tectum + tegmentum
b) cerebellum, pons
c) medulla oblongata

Hjärmstammen!

17
Q

Beskriv ryggmärgens dorsala och ventrala organisation. Begrepp: Basalplattan, alarplatta, autonoma celler, somato-motorisk/sensorisk cell

A

Ventralt

  • basalplattan ger upphov till motorneuron i ventralhornet
  • Vid gränsen där BP och AP möts finns autonoma motoriska fibrer (ANS). Medan längst ut finns somatomotoriska fibrer

Dorsalt

  • alarplattan ger upphov till sensoriska delen av nervsystemet, afferensen.
  • Vid gränsen där BP och AP möts finns autonoma sensoriska fibrer (ANS). Längst ut från gränsen somatosensoriska fibrer
18
Q

Vilka två morfogener bildar den gradient som kommer styra differentiering av celler och ge upphov till dorsoventral organisation i ryggmärgen?

A
  • Sonic hedge hog (SHH) insöndras ventralt från notokorden och från den blivande basalplattan.
  • BMP 4 och 7, insöndras dorsalt från ektodermet och från alarplattan.

Grovt indelat kan man därmed säga att Shh ger ventralhornet. BMP ger dorsalhornet (afferens).

19
Q

a) Hur omfördelas den dorsoventrala organisationen när hjärnstammens kärnor ska bildas under utvecklingen?
b) Var kan man därmed lokalisera efferenta och afferenta kärnor i hjärnstammen, a) som baskunskap?

A

a) Dorsala sidan av neuralröret kommer öppna upp sig och vika ut sig ventralt. Därmed kommer tidigare dorsal del bli lateral, och tidigare ventral del medial.
b) Eftersom dorsala delen av neuralröret innehar sensorik, kärnorna som innehar afferens att ligga lateralt i hjärnstammen. Medialt kommer motoriska (efferenta) kärnor ligga –> mest medialt hamnar således somatiska-effernta kärnor.

20
Q

Hur kan man relatera att t.ex. n. abducens (cn 6) utträder medialt hjärnstammen ventralt och inte dorsalt?

A

Pga medial/lateral omorganisering som sker av neuralröret uppe vid hjärnstammens nivå, kommer således mest medialt att somatomotoriska celler finnas. Därmed kan man förstå att abducensnerven utträder medialt från hjärnstammen.

21
Q

Rostralt i neuralröret bildar alarplattan…. vilken del av hjärnan? Samt, vilken hjärnblåsa är grunden till denna del=

A

Alarplattan finns dorsalt i neuralröret.

Cerebellum bildas, från metencephalon

22
Q

Varför saknar dem mest rostrala delarna av neuralröret en basalplatta? Vilka delar menas?

Vilka “neuron” bildas härmed där inte basalplattan finns?

A

Kordan styr om en Basalplatta bildas i neuralröret. Kordan insöndrar Shh-morfogener. Kordanfinns tom. mesenchepalon. Därför har inte prosecephalon och ovan hjärnblåsor en basalplatta.
- dvs, telencephalon och diencephalon, kommer inte få en basalplatta.

Resultat
- diencephalon och telencephalon kommer utveckla regulatoriska neuron så kallade associationsneuron.

23
Q

Vilka strukturer kommer bildas ur

  • diencephalon
  • telencephalon?
A

Diencephalon

  • thalamus och hypotalamus
  • optiska blåsan (som bildar retina i sin tur)
  • detta bildas pga ingen Shh-påverkan.

Telenehpalon
- två hemisfärer som expanderar kraftigt.

24
Q

Vad är holoprosencephali? Vilken gen muteras ofta som orsakar detta?

A

Vanligaste framhjärnemissbildningen. Ingen separation av hemisfärerna sker.

Mutation i Shh-gen kan de detta.

25
Q

Vad är och var ligger “eye field”?

A

Eye field är en del av prosencephalon. Eye field ingår sedan i diencephalon. Detta är ursprunget till retina.

26
Q

Hur initierar Shh bildandet av separationen av ögonanlaget (eye field)?

A

Shh kommer från prekordalplattan som efter att de sekundära hjärnblåsorna bildats, sträcker sig fram till under prosencephalon och bidrar till utvecklingen av diencephalon och telencpehalon.

Shh bidrar till en medial linje i mitten av den rostrala delen av hjärnan här också därmed, och inte endast i neuralröret kaudalt. Därmed separeras hjärnan till två hemisfärer OCH

  • ögonanlagen (eye field) kommer att separeras helt från varandra samt expandera lateralt.
  • detta sker pga proliferation från diencephalon ut från mittlinjen och lägger sig i den skålformade “eye field” regionen.
27
Q

a) Efter att “eye field” har separerats och expanderat från varandra bildar de varsin nästkommande struktur, vadå?
b) Hur sker detta stegvis?
c) Vad händer om inte den optiska fissuren stängs?
d) Kommer linsen från neuroektoderm?

A

a) Optiska blåsan
b) 1. Optiska blåsan bildas genom att diencephalon evagineras. 2. Därefter invagineras den yttre delen av blåsan. Därmed bildas en “skål”. Skålens kanter sluts sedan. Där den sluts kallas för den “optiska fissuren”
- I kanten av skålen bildas iris.

c) Om inte fissuren stängs kommer iris inte att slutas. Därmed fås en pupill som inte är “sluten”. Kallas coloboma
d) Linsen kommer från hudektoderm, från linsplakoden.

28
Q

a) Från vilken hjärnblåsa kommer olfaktoriska bulben?

b) Från vilken hjärnblåsa kommer olfaktoriskt sensoriskt epitel?

A

a) Telencephalon

b) ingen. Kommer från olfaktoriska plakoden (PNS)

29
Q

Vilken morfogen reglerar till stor grad ansiktets form genom att påverka dem faciala prominencerna?

A

Shh

30
Q

Hur placeras olfaktoriska plakoden i näshålan?

A

Ansiktets prominencer växer ut från ansiktet, omsluter plakoden. Plakoden hamnar därmed inne i näshålan. Den växer in och får till sist kontakt med olfaktoriska bulben.

31
Q

Vad är Rathkes ficka? Ursprung och vad bildar denna?

A

Är en divertikel i taket av munhålan under utvecklingen. Denna kommer från hudektoderm och bidrar till adenohypofysen. Divertikeln vandrar in och möter infundibulum som kommer från neuroektoderm, och kommer vara grunden för neurohypofysen

32
Q

Vilka 2 tillfälliga strukturer i embryot kommer att ge alla PNS-celler?

A

Neurallisten och Kranialplakoder

33
Q

a) Vad kommer neurallistcellerna att göra under utveckling för att kunna bilda sina strukturer? Begrepp EMT
b) Vad för strukturer bildar neurallistcellerna i den vuxna kroppen?

A

a) Neurallistceller genomgår EMT. De migrerar ventralt och bildar perifiera ganglier.

b)

  • Nervceller i autonoma ganglier
  • Sensoriska celler i dorsalrotsganglier
  • Enteriska nervsystemet
  • Melanocyter i huden
  • Kromaffina celler i binjuremärgen
34
Q

Nämn exempel på vad för celltyper/strukturer dem

a) kraniella neurallistcellerna ger upphov till hos människan

A
35
Q

Nämn exempel på vad för celltyper/strukturer dem

b) thorakala neruallistcellerna ger upphov till

A
36
Q

Nämn exempel på vad för celltyper/strukturer
c) både thorakala neruallistceller och kraniella neurallistceller kan ge upphov till. Dvs, båda regionerna bildar samma typ av celler exempelvis

A
37
Q

Vilka ytektoderm-plakoder finns? Vad bidrar dem till för strukturer?

A
  1. olfaktoriska plakoden - ger luktepitel
  2. linsplakoderna - linsen i ögat
  3. neurogena plakoder - sensoriska kranialganglienervceller
  4. otiska plakoden - innerörats celler
38
Q

Vilka 2 strukturer bidrar tillsammans till att bilda kranialganglier t.ex. trigeminusgangliet?

A
  1. celler från neurallisten (CNS)
  2. neurogena plakoderna (PNS)
    - dessa två möts och bildar ganglie.
39
Q

a) Vilka celler i embryot ger upphov till n. vestibulocochlearis?
b) Vilken embryonal struktur i embryot möter dessa celler och bildar cochlea och båggångar med sensoriska hårceller?
c) Vad heter den struktur som bildar den otiska blåsan? Vad är den otiska blåsan?

A

a) neurallistcellerna bildar nerven (CNS)
b) otiska blåsan bildar dessa strukturer
c) otiska plakoden ger otiska blåsan, genom att plakoden invaginerar