SIR-systemet Flashcards
Vad är
1. Biocid
- vilken biocid är bäst generellt?
2. Antimikrobiella läkemedel
Och vad är nackdelar med biocider
Biocid
- kemiska bekämpsningsmedel av mikroorganismer
- saknar selektiv toxicitet
- dåligt reglerade lagligt
- ska användas på döda ting oftast - man måste ha handskar på sig.
- Ökad användning bidrar till antibiotikaresistens
Biocider exempel
- Klorhexidin - kan användas på kroppen och på döda ting. Är problematisk - ibland hittar man klorhexidinresistenta bakterier
- Alkohol - bäst antieptika pga snabbverkande. Men viss resistens ahr setts ibland ffa enterokocker.
Antimikkrobiella läkemedel
- t.ex. antibiotka
- starkt reglerade i lagen
Selektiv toxicitet
1. Vilket AB grupp har högst terapeutisk bredd?
2. Vilken har minst terapeutisk bredd?
3. Vad behöver man ibland göra med AB med låg terapeutisk bredd för att undvika biverkningar?
Vad innebär terpaeutisk bredd?
- Betalaktamer
- Aminoglykosider, glykopeptider (vankomycin)
Terapeutisk bredd = att det terapeutiska intervallet ej är snävt = höga doser kan användas utan biverkningar.
- Mäta läkemedelskoncentrationer i blodet
- På vilka 4 sätt kan spektum (bakterielt verkningsområde) beskrivas vid AB (Egenskaper hos bakterierna)?
- Dela in G- och G+ på en X-axel. På Y-axel anaerob/ aerob.
- Pricka in var följande AB-grupper har sin huvudsakliga verkning:
- pencilliner
- glykopeptider
- cefalosporiner, kinoloner, trim suda
- aminoglykosider
- mecillinam
- colistin
- karbapenemer, pc/cefalposporin + betalaktamashämmare
- metronidazol
- klindamycin
- smalt eller brett
- G+ / G-
- Anaerob eller aerob
- intra eller extracellulär
- Fakultativt aerob hör till aeroba här.
Varför fungerar pencillin ofta bra på G+-bakterier utan tillägg av betalaktamashämmare?
Vad är det viktiga undantaget här för en vanlig bakterie?
Och varför behövs då ofta betalaktamashämmare på G- bakterier?
Pga G+ bakterier har inte mellanrum mellan sina två cellmembran där den lagrar betalaktamashämmare som G- bakterier.
Undantag
- s aureus - producerar beta-laktamaser ibland
- t.ex. ISOXA- penicillin är modifierad PC som gör att betalaktamaser inte kan gå på den
S aureus kan ibland bilda betalaktamaser
- Om en s aureus inte tas av isoxa-PC är det vanligen resistent mot alla betalaktamer och är då ofta MRSA. Men vad har MRSA för resistensmekanism?
- Vilken gramfärgning är alla sporbildande bakterier?
- Varför är det en pil från Metronidazol i bilden - en bakterie.
- Varför pil från Klindamycin?
- MRSA producerar en annan typ av PBP och undkommer därför ALLA betalaktamer. Gäller just för MRSA att alla betalaktamer är 0 verkan pga PBP-förändring
- G+
- G- preparat, men fungerar också bra på Clostridier
- Fungerade förr bra på både G- och G+ men nu finns mycket resistens på G- sidan.
För bakterier täcker INTE karbapenemer för ibland? Nämn exempel.
- MRSA
- Enterokocker.
- ingen betalaktam tar e faecium! - Intracellulära bakterier
1 + 2 pga förändringar i PBP protein.
Vad är budskapet här?
Intracellulära bakterier har hög distrutibitionsvolym och därför krävs mycket höga doser av ett antibiotika krävas som inte är till för intracellulära bakterier.
Pga AB för extracellulära bakteirer är hydrofila med hög proteinbindning (kan ej ta sig in i cellerna pga bundna) och lägger sig därför extracellulärt.
Förklara följande begrepp
1. Baktericid och bakteriostatisk
- Vilka 3 AB klasser är baktericida?
2. MIC
3. MBC
- nämn en infektion där man bestämmer MBC förutom MIC.
4. Synergi och antagonism
- Baktericid - avdödande effekt
- Statisk- hämmad tillväxt (dock ökad dos av statiska läkemedel blir baktericida)
- Baktericid effekt är det bästa. (Snabbst baktericida effekt) Kinoloner -> aminoglykosider - > betalaktamer (lägst baktericida effekt) - Minsta effektiva dos AB för att inhibera tillväxt
- Minsta avdödande dos
- detta görs inte alltid som för MIC vid resistensbestämning - tar ett extra dygn
- brukar göras när man ska behandla endokarditer pga ffa STREPTOKOCKER är bra på att utveckla tolerans. Man kan då få S i MIC men ändå så funkar inte AB - Synergi - mer effekt än bara dubblerad effekt vid kombination av t.ex. 2 olika AB. Utnyttjas t.ex. vid endokardit ibland
Antagonism - Vissa preparat kan inhibera varandra vid kombination. Störst risk för bakteriostatiska läkemedel
- Vilken av dessa kombinationer ahr synergistisk effekt
- Varför kombineras klindamycin vid fasciit?
- Betalaktam + aminoglykosid - två avdödande medel ffa vid streptokocker ej s aureus
- Om det är GAS kommer inte betlaktamen påverka toxinbildningen. Klindamycin hämmar (proteinstynneshämmare) toxinbildningen samt fungerar bra där det är syreattig miljö
Förr trodde man att alla AB-klasser fungerade genom att avnvända C-max som mått för att veta om ett AB har bra berkam. Idag vet man att det är 3 olika sätt beroende på AB-grupp:
- C max
- Tid över MIC
- AUC
- Vilka preparat är koncentrationsberoende (C max viktigast för effekt) - 4 st
- T > MIC = inbindning till målet måste pågå tillräckligt länge för effekt. Vilken AB - klass är beorende av denna för att funka?
- Om både Koncentrationsberoende och T > MIC är viktiga (= AUC) - nämn en AB-klass som denna är viktig för
- kinoloner
- aminoglykosider
- tetracykliner
- metronidazol
- betalaktamer = dosering regelbundet viktigt = flera tillfällen per dygn än att höja dosen är bäst för effekt
- = AUC
- kinoloner - oftast ökar man dosen och inte doseringstillfällena
Resistensbestämning är bland det viktigaste på lab (bestämma antibiotikakänslighet för ett isolat av bakterier)
- Vad är budskapet för sista punkten i sliden?
- SIR-systemet avnänder gränsvärden för att skilja mellan S, I och R. Vad beror brytpunkterna på för 2 parametrar som man måste ta hänsyn till både som läkare på lab och kliniskt?
- När kan inte labbet lämna ut SIR i ett utlåtande?
- SIR: I är den svåra gruppen i SIR-systemet
- Vad står I för i praktiken?
- Behandla inte allt bara för att det är resistent. Är patienten inte sjuk - behandla inte!
- Brytpunkter är relaterade till
- dos
- administrationssätt (po, IV, etc) - SIR kan inte lämnas ut om det inte finns studier som har kommit fram bevisad effekt för en bakterie (brytpunkter, administrationssätt). Även om det alltså skulle visa sig på labbet att bakterien är känslig.
- I = intermediate = bakterien är känslig för AB vid ÖKAD dosering
SIR
- Om en bakterie är I mot ett AB - vad kan man exmepelvis göra då för att få effekten av AB?
- Varför går det ofta bra att behandla UVI som är I?
- Vad ringer det för varningsklocka hos mikrobiologen om en bakterie är I?
- öka dosen, tätare dosintervall - beroende på AB-grupp (C-max, T > MIC, AUC)
- Koncentrationen av AB blir ofta väldigt hög i urinblåsan, och alltid i regel för preparat som är indicerade för UVI
- Att det kan vara tecken på att det är en resistensmekanism hos bakterien.
Ibland svarar labbet ut enligt punkt 4. Vad är då viktigast för mig som läkare att avgöra gällande behandling?
Hur patienten mår. Om patienten inte mår bra kan det vara av värde att ändå behandla med detta AB. Man går helt enkelt mer på klinik och gör en sammanvägd bedömning av risk-nytta - vad händer om vi inte försöker behandla
Vid alla infektioner förutom meningit har man hela SIR, men för meningit endast S eller R.
Varför är det därför viktigt att uppge i kliniska uppgifter i labremissen om det är en meningit (eller annan klinisk infektion?)
För just meningit finns bara S och R för antibiotikarekommendationer. Om labbet inte vet att det är en ev meningit kommer labbet svara ut ev. I för vissa AB och då riskerar man att behandla med fel doser till patienten.
Vilka 3 tekniker används på labbet för att bestämma MIC?
PCR används om 2 ovan ej fungerar. Med PCR tittar man på resistensgener.
Nämn exempel på när gradienttester eller buljong används för MIC-bestämning
- anaerober och långsamväxande bakterier
- multiresistent med få eller inga behandlingsalterantiv - diskdissufiosn
- viss betalaktamresisgens
- svår sjuka däe penetrationsproblem tros föreligga (CNA, skelett, leder etc)
- vancomycin måste provas i buljong
När används PCR för MIC-bestämning
- nämn 4 resistensmekanismer som alla går under smittskyddslagen
Besvara frågan - hur kan man predicera om det kommer funka?
Kliniska studier på människa måste gjorts! Dessa översätts till MIC som ska funka in vivo
- Hur kan du öka compliance hos patienten?
- Vad är ett exempel på åtgärd vid sporbilande bakterier - även om AB är S mot bakterien
- Förklara för patienten varför det är viktigt att man tar t.ex. betalaktam- AB vid rätt tid och flera doser per dygn (Tid> MIC)
- många pat är rädda för AB och hoppar gärna då en dos eller två - Mekanisk rengöring
Cefalosporin
- röd kurva (x3) är en betalaktam! Tid över MIC
Kinolon - röd och grå
- AUC (kombo T> MIC och C max)
Aminoglykosid
- C max viktigast
- grå kurva
- Vad är lägsta doseringsintervallet?
- Varför är punkt 4 den åtgärd som bör göras och inte dem andra?
3 timmar
- T > MIC! Är ju betalaktam-AB.
Doseringar
- tätare intervall ger bättre effekt (T>MIC är ju det som spelar roll för effekten för betalaktamer) Det ska vi göra! sista punkten alltså
