Remisser - provhantering, agens och provmaterial etc. Flashcards
Optimal tidpunkt för provtagning
- Ska man odla innan eller efter antibotika har givits till pat?
- Varför ska man om möjligt helst ta odling för malaria (och även sepsis) när patienten frossar/har feber?
- När på dygnet ska helst fecesprov tas och varför?
- Varför ska sputumprov vid TB tas på morgonen vid minst 1 av 3 prover?
- Vilka 3 prover bör tas tidigt intill symtomdebuten?
- Innan. Annars risk för att man ej hittar bakterier.
- Feber är tecken på att bakterier finns i blodet (t.ex. släppt från biofilm) -> cytokiner -> frossa -> temp upp.
- Vid subfebrilitet kan större blodmängd behövas i provet. - Morgonbajset! Det är bakterierna i slemhinnan som då följer med - vilka ofta är patogenet som orsakar sjukdom.
- Större chans att man får upp slem från nedre luftvägar då.
- Virusodling
- Snabbtester (inom 3 d från symtom)
- 1a prov för serologi (antikroppar) - för att ha ett utgångsprov innan pat har hunnit bilda antikroppar för då kan man jämföra med senare prover och säga om det är en aktuell infektion eller inte.
Blododling - känsligaste odlingen man har. DESINFEKTERA ALLTID innan provet :)
- När ska man ta slaskrör vid blododling? Från hur många insticksställen ska man ta blododling?
- Vad krävs för att man ska få pos på blododling?
- Hur många ml blod ska man fylla flaskan med?
- Ska man börja med aerob eller anaerob flaska vid provtagning?
- Alltid 1 slaskrör INNAN första odlingsröret
- Krävs bara någon få bakterier. Men - att man har en bakteriemi i blodet.
- 10 ml. Varken mer eller mindre helst.
- Aerob alltid. Anaerob har undertryck som gör att mer blod än 10 ml annars åker in. Och det riskerar också komma in syre i denna flaskan då.
Rätt provmaterial
- Vad måste man som läkare fundera på för att avgöra vilket provmaterial man ska ta?
- Varför är det viktigt att ta första portionen urin vid chlamydia och gonnoréprov?
- vad tar du också förutom urin? - Vilka odlingar tar du vid meningit, sepsis och exfoliativa infektioner?
- Symtom. Om allmänna symtom - komplettera alltid med blododling också och fundera över möjliga inkörsportar och ta prov där.
- Pga bakterierna är intracellulära och vi får med oss lite celler i urinen högst sannolikhet vid första urinen som kommer ut.
+
- svalg
- perineum
- uretra
- vagina (kvinna) - Meningit
- blod, likvor, NPH/svalg odling
Sepsis
- blod, sputum/NPH, svalg, urin, sår
Exfoliativa infektioner t.ex. s aureus kan ge detta
- navel på barn. Immunsupprimerad - leta sår ofta i näsan. Inte ta odling där blåsor sitter - det är bara toxineffekten av infektionen.
Kontamination
Hur minskar du risken för kontamination vid odling av
- sår
-urin
- svalg
- NPH
- sputum
- blod
Sår
- tvätta ej med sprit. Vatten.
- ta bort nekroser. Ta prov från fräsch vävnad - där finns bakterien.
Svalg
- tonsillregionen.
- om ensidig tonsillit - tänk t.ex. malignitet eller Vincents angina
- Vincents angina - biopsi ej odling
NPH
- för in till det tar stopp
Sputum
- hostteknik
- annars risk för spott bara
Blod
- desinfektion, handskar , slaskrör innan
Provmängd
- Ibland får man inte 10 ml blod vid blododling och så är det. Men vilken provmängd är ofta “meningslös” att skicka på lab
- Vilka avföringsprover kräver ordentlig provmängd och inte bara pinnprov på faeces?
- under 1 ml på vuxen - pga man har max 1 bakterie/ml. Barn - går bra med 1 ml - har fler bakterie per ml vid bakteriemi
- C difficile, H pylori -antigen, cystor och maskägg.
- C difficile: pga toxinerna man letar efter, upptäcks annars inte. Labbet kan dock odla på provet och då går det bra om pinnprov.
- shigella/yersenia/salmonella går pinnprov bra.
Förvaring
1. Varför ska mikroorganismer förvaras i medium?
- Vilka 2 agens kräver speciella medium oftast?
- Vilka 2 agens klarar av att förvaras utan medium pga dem är så livskraftiga?
- Vilka prover ska stå i rumstemp vs i kyl?
- Osterila vs sterila provmaterial.
- Känslig för uttorkning ofta. Om ej medium - transport inom 30 min till lab
- intracellulära mikroorganismer (mykobakterier, virus)
- mykobakterier och dermatofyter
- Sterila provmaterial - rumpstemp t.ex. blododling. Annars risk överväxt icke patogena bakterier.
Provinmärkning och vad ska anges på remiss
- Höggradigt smittsamma prover måste inmärkas om den misstanken på provröret. Nämn 6 agens som är höggradigt smittsamma.
- Vad ska stå på remissen gällande
- datum
- vad är maxtid att odling ska vara hos lab från provtagning är gjord?
- datum vid serologis analyser
- önskad analys
- provmaterial
- djurbett
- TB
- tularemi
- brucellos
- Q-feber
- antrax
- hemorragiska febrar
- PÅ remissen
- provtagningsdatum
- 48 h
- ange insjuknandedatum för serologi
- önskad analys - ja vad du vill analysera
- provmaterial alltid - vad har du skickat för provmaterial. Och om sår, främmande kropp, djurbett - vilken LOKAL. T.ex. Sår skalp visar växt fecesflora - då kommer labbet utreda vidare. Men om sår-anus - kommer det inte utredas vidare pga tarmflora som ju är förväntat kanske.
Om djurbett - ange detta. Kräver länge analystid.
Vad som ska anges på remiss del 2
- Vad är första punkten för något som man anger?
- Varför viktigt att ange immunfösvar?
- Varför ska AB allergi anges?
- Bärarskap och multiresistens och utlandsvistelse inom 6 mån - varför ska detta anges med utlandsvistelse
- Anamnesen och svårighetsgrad - viktigt
- Ju mindre immunförsvar - ju mer farliga bakterier kan ev infektera
- Pga labbet testar ev antibiotika mot agens som hittas och då behöver dem inte testa det antar jag.
- Utomlands
- man vet att pat som varit utomlands oftare bär resistenta bakterier en tid
Provtransport
- Inom hur lång tid ska anaeroba bakterier som ska analyseras för vara på lab från provtagning?
- Varför ska du inte ta Gonokocker eller H pylori på en patient som kommer kl 15 till VC på en fredag och sista transporten till lab har gått?
- Inom 8 timmar
- Prov måste till lab inom 1 dygn. Man kan inte resistensbestämma gonokocker då (Vet ej varför). H pylori - kanske samma anledning vet ej.
Tonsilliter
- Provlokal?
- Vad kommer lab ENDAST odla för bakterie om inget annat anges?
- Nämn exempel på bakterier som kräver specifik frågeställning (fråga efter specifik bakterie) på remissen
- Vilka patienter kan man tänkas göra UTVIDGAD svalgodling på?
- Svalg
- B-hemolytiska streptkocker (A,C,G)
3.
- HI
- Neiserria g/m
- C. diphteriae - Immunsupprimerade
Infektion öra, bihåla, epiglottis
- Vilken provtyp är detta?
- Om man kryssar i allmän odling på 1, vilka 4 bakterier odlar man fram och inte mer?
- Vilka 3 bakterier måste du fråga om specifikt?
- Hur många har meningokocker i sin normalflora?
- NPH
- pneumokocker
- HI
- Moraxella
- B-hem streptokocker
- Neisseria m, bordella pertussis, anaerober
- 10 %
CNS- infektion
- Nämn bakterier/virus som vanligen kan finnas i likvor.
- Varför ska man inte NPH för listeria?
- Listeria infekterar via maten - GI-kanalen. Hittas inte i NPH odlingar.
GI och buk - infektioner
- Provmaterial för h pylori?
- Fecesodling - aldrig kryssa i allmänodling. Varför måste man specificera vilka agens man vill leta efter?
- Vad anger du alltid om du vill odla för Yersenia/salmonella/shigellla/campylobacter angående patienten på remissen? - Om pat med peritonit- vilket provmaterail kan du då skicka? Och vad odlar man efter?
- Biopsi ventrikel
- Speciella medier, tester, PCR etc.
Om Shigella etc
- Ange om det är nytt fall eller kontroll
- Tarmflora. T.ex. peritonealvätska, påsdialysvätska, abscess
UVI
- Vilka 2 bakterier är vanligast man odlar fram vid UVI?
- Vilka patienter gör man utvidgad odling på och vilka 3 bakterier?
- Vilken bakterie odlar man för på barn om man tar urinodling och patienten har meningit?
- E coli, s saprophyticus
- Immunsupprimerade
- anerober
- HI
- streptokocker - GBS
STD
Vilket provmaterial för
- klamydia
- gonorre
- syfilis
- Herpes simplex
- HIV
- Kondylom