Remisser - fylla i remiss. Endast fall + mikrobiologiremiss 1 Flashcards
På tentan fyller vi allt vi vill odla på samma remiss. I verkligheten - 1 remiss per analys
Basala uppgifter
- Vilka personuppgifter, ställe och telefonnummer måste du fylla i på remissen?
- Vilket datum ska fyllas i?
- Vad är viktigt i kliniska upplysningar i remissen att uppge?
- Kliniska uppgifter: Vilka tidigare sjukdomar är relevanta i Anamnesen för labbet?
- Patient - personnummer, namn
- Läkare - namn
- Adress och telefonnummer till klinik/VC/ÄB
- Datum och tid för provtagningen.
- T.ex. misstänkt meningit, sepsis, septisk chock. Skriv också symtom. Skriv INTE oklar feber bara.
- Sjukdomar som är intressanta
- sjukdomar som ger immunsuppression
- transplanterad
- immunhämmande läkemedel ev.
- epidemiologi om flera omgivningsfall
INFO:
- På tentan ska man skriva vilket antibiotika man avser att använda på remissen! Ska visa att vi vet vad man ska använda vid olika empiriska behandlingar…
Misstänkt meningit
1. Vilka analyser beställer du?
- direktmikroskopi en av dessa: varför viktigt att känna till de högvirulenta:
- H. influenzae
- meningokocker
- pneumokocker
- GAS
- s. aureus
- E. coli
Mikrobiologi 2 - kommer ej på tentan men bra att veta ändå :) :
- Om du tar antikroppsanalys - vilket provmaterial tas detta från förutom CSV? Vad är viktigt att ange
- allmän odling
- direkt mikroskopi ALLTID vid purulent meningit - snabbast sätt att få svar på frågeställning
- blododling - allmän odling.
Direktmikroskopi
- vi bör veta gramfärgning för de 6 patogenerna i listan. Dessa som kan vara kapslade eller högvirulenta. Mtp snabbt svar - så ska vi kunna veta om det rör sig om e. voli som är G- och s aureus som är G+.
Mikrobiologi 2 remiss
2.
- Antikroppar - CSV och serum
- PCR - plasma
- Ange alltid vid serologi om det är akutprovet (prov 1) eller andra provet efter 8 h (kovalescensprovet)
Vi ska kunna allt om följande bakterier (dödar flest, kan alla vara kapslade, högvirulenta):
- H. influenzae
- meningokocker
- pneumokocker
- GAS
- s. aureus
- E. coli
- Vilka 2 patientgrupper är känsliga för kapslade bakterier?
- barn under 2 år
- splenektomerade
Fyll i mikrobiologi 1 remissen
Avsändare: Medicinkliniken, akademiska sjukhuset. 018-5433544.
Patient: 20070111-1111
Läkare: underläkare Ellen Lissbrant, medicinkliniken
Provtagning 2012-12-10
Samtycker till biobankslagen.
Kliniska upplysningar: Tidigare väsentligen frisk man med misstänkt bakteriell meningit. Hög feber och huvudvärk sedan 9/12-24. På akuten nackstyv, LP med utbyte av grumlig likvor. Ingen känd överkänslighet.
Meningokocker? Pneumokocker? Haemophilus influenzae? Listeria?
Antibiotikabehandling, pågående: cefotaxim 2gx3 + ampicillin 2gx3 (eller meropenem 2gx3)
Provmaterial:
- NPH
- bod
- Csv
Analys/komponent:
- allmän odling
- direktmikroskopi
- blododling allmän odling
Om AB innan odling
- måste PCR också göras! Finns på sida 2 på mikrobiologiremissen
Fyll i mikrobiologi 1 remissen
Avsändare: medicinkliniken UAS
Patient
Läkare jag
Provtagning datum kl
Fyller ej i biobankslagen
Men fråga
Rupturerad appendicit (datum). Försämrat bukstatus och kvarstående feber trots insatt Claforan och Flagyl. Prov från punktion av abscess. Frågeställning: tarmflora? Anaerober? Gramnegativer?
Antibiotikabehandling JA
Claforan och Flagyl
Provmaterial:
Övrigt - Dränage - bukabscess
Analys/komponent:
Bakteriologi - allmänodling
—- TILLÄGG FRÅN ÅSA —
Provmaterial:
- Ok alternativ: punktat, dränage, annat. Ange varifrån provet är taget, antingen i kliniska upplysningar eller under “annat” vid provmaterial/system.
- blod
Analys/komponent:
- bakteriologi, allmän odling
- blododling, allmän odling
INTE direktmikroskopi i abscesser, endast i normalt steril vätska (likvor, ledvätska, pleuravätska - ej blod om det inte har växt fram i flaskan).
Fyll i mikrobiologi 1 remissen
Avsändare: Medicinkliniken, akademiska sjukhuset. 018-5433544.
Patient: 20070111-1111
Läkare: underläkare Ellen Lissbrant, medicinkliniken
Provtagning 2012-12-10
Samtycker till biobankslagen.
Kliniska upplysningar:
Insjuknat 5/12 med buksmärtor, ärtsoppeliknande diarré och temp 38 grader efter resa i Egypten. Enterit?
Utlandsvistelse - JA
Land: Egypten
Provmaterial/system:
- Feces
Analys/komponent:
- salmonella/shigella/yersinia/campylobacter
- missade, fråga! Tror att det endast var ovanstående.
—- ÅSA —-
<– Fundera över lokal:
Om både kräkningar och diarré - hela GI-kanalen, övre???
Om i ileus - vattning diarré, om caekum/kring appendix - ärtsoppeliknande, salmonella, campylobacter. Om i kolon - slemmiga, blodiga diarréer (EHEC, shigella)?
<– viktigt! Avgör om vi kan skicka för smittspårning, om Egypten - nej, om Sverige - ja. Gäller dock inte legionella, då gäller europeisk smittspårning.
Om salmonella kan man förlänga bärarskapet genom att ge antibiotika. Dock är paratyphi och typhi sepsisbakterier och inte enteritbakterier - måste behandlas.
ALDRIG allmänodling när det gäller tarmbakterier (bara vid ascites, abscess, peritonit och sånt).
Viktigast, finns på gamla remissen, på nya remissen feces diagnostik PCR
Avsändare: Medicinkliniken, akademiska sjukhuset. 018-5433544.
Patient: 20070111-1111
Läkare: underläkare Ellen Lissbrant, medicinkliniken
Provtagning 2012-12-10
Samtycker till biobankslagen.
Kliniska upplysningar:
5 dagars halsont och temp kring 39 grader. Pc-allergiker.
Antibiotika
- avsedd: klindamycin
Provmaterial
- svalg
Analys/komponent
- hemolytiska streptokocker ELLER allmän odling
— ÅSA —
<– CENTRALT att ange pc-allergin! Då görs resistensbestämning, annars görs inte det! Allergiker brukar ha fått en hel del klindamycin, kan vara resistent.
Måste inte ange att frun också har ont, men kan.
<– INTE penicillin, då noll poäng! Jättebra att skriva hur vi tänker, t.ex. “pat tillräckligt stabil för att avvakta resistensbestämning”, eller om man valt att sätta in behandling “sätter in behandling pga så pass dålig, ändring efter resistensbesked”
<– båda funkar! Eg är hemolytiska streptokocker till för GBS. Oberoende av vad vi fyller i så får vi betahemolyserande streptokocker. Vill vi någonsin ha ngt annat i den allmäna odlingen måste vi ange det i kliniska upplysningar.