Rättsmedicin, Dödsfall Flashcards
1
Q
Vid dödsfall i hemmet, vad behöver du ta med dig om du blir ditkallad?
A
ID-band
Dödsbevis & bårhusjournal
Stetoskop, ficklampa etc. för att kunna kolla indirekta dödstecken.
2
Q
Arbetsmiljöaspekter att tänka på när man åker iväg till dödsfall i hemmet?
A
“allt utanför ens arbetsplats är farlig plats”
Fundera på om det finns fara för en själv, kemikalier, brand, bråk, etc.
3
Q
Vid dödsfall i hemmet, vad ska du kolla på vad gäller kroppen?
A
Likfläckar, likstelhet.
Säkra dödstecken.
Finns tecken till trauma, skada, yttre påverkan
Hur är hudkostymen, något som skadat den? (kniv, nål)
Hålorna - mun, näsa, ögonvitor - finns synligt blod, peteckier?
4
Q
Dödsfall i hemmet, när skall det ske en polisanmälan?
A
Om tecken på onaturlig död. eller yttre påverkan.
Ex:
-Suicid
-Okänd identitet
-Spädbarn (direkt via barnakut till rättsmedicin)
-barn, eller yngre utan tydliga kända sjukdomar
-Framskriden förruttnelse
5
Q
Dödsfall i hemmet.
Vem ansvarar för att kroppen transporteras till bårhuset?
Kan det skilja sig åt i olika fall?
A
Begravningsbyrå - bårhuset om naturlig död.
Polisen - om det blir polisanmälan. Direkt till Linköping (rättsmedicin)
6
Q
I vilka fall blir det klinisk obduktion? och vem bestämmer det?
A
Om man inte ser en tydlig orsak, men inte tydligt onaturlig död.
Läkaren, som konstaterar döden bestämmer & begär det.
7
Q
När är man död?
A
när hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort.
8
Q
När kan man fastställa att döden har inträtt.
A
Om andning och blodcirkulation upphört och stilleståndet varat så lång tid att det med säkerhet kan avgöras atthjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort.
9
Q
Vem kan dödsförklara?
A
Läkare
10
Q
Får man efter dödförklaring “hålla kroppen vid liv”?
A
När det har fastställts att döden har inträtt får medicinska insatser fortsättas, om det behövs för att bevara organ eller annat biologiskt material i avvaktan på ett transplantationsingrepp eller, med avseende på en gravid kvinna som bär på ett livsdugligt foster,för att rädda livet på det väntade barnet. Insatserna får inte pågå längre tid än 24 timmar, om det inte finns synnerliga skäl.
11
Q
Osäkra dödstecken?
A
- Upphörd cirkulation
- Upphörd respiration
- Upphörd centralnervös aktivitet (RLS 8/GCS 3)
- Likblekhet(pallormortis)
- Likkyla(algormortis)
12
Q
Varför är upphörd cirkulation osäkert dödstecken?
A
Kan definitionsmässigt ej utgöra ett säkert dödstecken då det finns ett mycket stort antal kliniska exempel på återskapad blodcirkulation med återställt liv (ex: hjärtstopp med HLR).
13
Q
Varför är Upphörd respiration osäkert tecken?
A
Kan definitionsmässigt ej utgöra ett säkert dödstecken då respirationen kan säkerställas på mekanisk väg (exv. intubation vid anestesi eller intensivvård).
14
Q
Varför är Upphörd centralnervös aktivitet osäkert tecken på död?
A
*Djup medvetslöshet kan vara övergående och spontant avta efter exempelvis intoxikation.
*För att fastställa hjärndöd under pågående intensivvård krävs två tids-separerade undersökningar av specialist i neurologi
15
Q
Varför är likblekhet osäkert tecken?
A
Blekhet behöver inte ha orsakats av upphörd cirkulation utan kan vara en effekt av exempelvis svår anemi
16
Q
Varför är likkyla osäkert tecken?
A
Flera kliniska exempel på gravt nedkylda personer som återförts till livet efter uppvärmning och intensivvård
Tumregel på akutmottagning/intensivvård: ingen är död förrän hen är varm och död!
17
Q
Tumregel på akutmottagning/intensivvård är att ingen är död förrän hen är varm och död! Varför??
A
- De närmaste timmarna efter dödstidpunkten är kroppstemperaturen förhållandevis stabil –således svårt att värdera om sann likkyla eller hypotermi.
-Omgivningens temperatur uppnådd efter ca 1(-2) dygn.
-Starkt beroende av omgivningsfaktorer såsom kläder, täckande material, underlag, omgivningens temperatur, utomhus/inomhus, vind, fukt etc.
18
Q
Säkra dödstecken?
A
Förändringar som uppstår så pass sent efter upphörd blodcirkulation att total hjärninfarkt med säkerhet föreligger.
*Likfläckar
*Likstelhet
*Förruttnelse
men oxå: Skador oförenliga med livets fortbestånd (exvdekapitation, tågsuicid med söndertrasning av kroppen).
–Vid dessa tillfällen behöver polis vanligen ej tillkalla distriktsläkarjour för att konstatera dödsfallet
19
Q
Tidsbestämmelse mha likfläckar?
A
initialt flyttbara men fixeras i vävnaden efter knappt ett dygn.
En högst övergripande (!) postmortal tidsmodell:
- Begynnande 0-3 timmar. (beror på hur bra blodcirkulation man har innan)
- Sammanflytande 1-4 timmar.
- Avblekbara 1-20 timmar
- Flyttbara 2-6 (-12) timmar. (6-12h helt fördela, 12-24h delar kvar)
- Maximala 3-16 timmar.
- ej helt flyttbara 4-24h
20
Q
Vad är likfläckar?
A
- Uppstår till följd av blodets omfördelning i kroppen efter upphörd blodcirkulation
- Istället för att tillföras konstant rörelseenergi påverkas blodet endast av gravitationen, kommer fördelas ut över kroppens lägst liggande delar.
- kroppsposition avgör hur/var likfläckar utvecklas.
- När tillräckligt mycket blod ansamlats i ytliga kapillärer framträder röda till rödvioletta fläckar i huden.
- Understödsytor är fortsatt bleka till följd av mottryck från underlaget. där den trycks ihop, av ex. ytan eller åtsittande kläder.
- ses även i kroppens inre organ, tydligast bland annat i lungorna.
- I lågt liggande delar av likfläckssystemet kan man ibland även se småfläckiga blödningar till följd av kärlbristningar, s k vibices.
- Intensitet och färg varierar med omständigheter kring dödsfallet (anemi, cyanos (mer blå, mörkviolett), kolmonoxid(ljust rödrosa), methemoglobin(brunaktig färgton))
21
Q
Hur bedöma tid från död genom likstelhet?
A
om man känner lite likstelhet i ex. en arm, och efter nån timme känner igen och då känner ny likstelhet : <8h sen döden inträffade
22
Q
Tidsbestämmelse mha likstelhet?
A
- Begynnande: 0,5 –7 timmar.
- Återställer sig: 2 –8 timmar.
- Maximal: 2 –20 timmar.
- Avtagande: 24 –192 timmar.
Starkt temperaturberoende!
23
Q
vad är likstelhet?
A
- Postmortal fixering av muskelvävnaden.
- Uppstår genom att aktin myosin-filamenten i muskelvävnaden låses mot varandra då de sista ATP-molekylerna i vävnaden förbrukas.
- Debuterar successivt i muskelvävnaden & kan tidigast påvisas i mindre muskler, oftast först i käkmuskulatur.
- Avtar i takt med förruttnelseprocessen, kvarstår längst i större muskler såsom lår-och sätesmuskulatur
- Debuterar tidigast i käkmuskler, sedan nacke –armar –ben. (mindre antal muskelfibrer -> tidigare högre % som rekryteras till likstelhet)
- Om likstelheten bryts i en led där omgivande muskulatur ännu ej fullständigt rekryterats till likstelhet kommer den att återställa sig i leden när kvarvarande muskelfibrer sedan går in i likstelhet.
- Om likstelheten är fullständig sker ingen återställning efter att den brutits.
- släpper ofta i samma ordning.
24
Q
Vad är förruttnelse?
A
- Mikrobiell nedbrytning av vävnad.
- Främst orsakad av bakterier från mag-tarmkanalen (huvudsakligen tjocktarmen) som sprids via vävnader, kroppshålor och blodbanan.
- Nedbrytningen leder till missfärgning av kroppen och uppluckring av vävnaderna genom gasansamling (koldioxid och divätesulfid) från den bakteriella metabolismen. svullnar upp
- Gasansamling i vävnaderna leder till ökat tryck i kroppens vävnader med läckage av förruttnelsevätska (ej blod! brunsvart, matt färg) från kroppsöppningar
- Kroppen skiftar i färg, initialt till ljust grön och därefter oftast mot en mörkare brungrå/grågrön färgton
- Enzymatisk nedbrytning av vävnad genom kroppens egna enzymsystem.
– Hemolys.
– Pankreas.
– Magsäcksslemhinnan.
– Binjuremärgen.
25
Vad finns för likförändringar under särskilda omständigheter?
*Intorkning
*Exponerade ytor på cornea, läppar, utskjutande kroppsdelar tenderar att torka in under rätt omständigheter.
*Förändringar i vatten
*Tvätterskehud (förtjockad och skrynklig hud i handflator och fotsulor)
*Adipocere/saponifiering/likvaxomvandling(förtvålning av fett, sker över månader-år).
*Angrepp av djur
*Insekter (i första hand fluglarver).
*Fiskar, fåglar, gnagare, husdjur, rovdjur.
26
Algoritm för dödsfallsutredning?
- Är personen död? (säkra dödstecken)
- Undersök omständigheter kring kroppen (tecken på strid/handgemäng, alkohol och droger, läkemedel, blod, evavskedsbrev etc).
Yttre undersökning:
- Kroppens läge (evfallspår, kryp/släpspår, rinningar)
- Kläder.
- Besudlingar (kräkning, blod, jord etc).
- Inspektion av blottad hud.
- Ev avklädning/flyttning. (inte om man tror mord)
- Likfläckar (omfattning, borttryckbara?)
- och likstelhet (omfattning, bryts helt i minst en led).
- Ev. förruttnelse- förändringar.
- Systematisk granskning av hela hudkostymen från topp till tå om det inte från början är uppenbart fall för rättsmedicinsk obduktion.
- Kan identiteten fastställas?
27
Exempel på situationer när den döda ska till rättsmedicin?
*Dödsfall som uppenbart orsakats av yttre våld (mord, suicid, olycksfall).
*Dödsfall som kan ha orsakats av alkohol/narkotika/läkemedel/förgiftning.
*Dödsfall som kan ha orsakats genom fel eller försummelse i sjukvården (Lex Maria)
*Oväntade dödsfall där yttre våld/påverkan ej kan uteslutas (exvhjärtstopp hos ung/medelålders person utan känd föregående sjukdom).
*Dödsfall där identiteten ej kunnat fastställas
28
När ska den döde till klinisk obduktion?
Dödsfall med oklar dödsorsak där yttre påverkan med tillräckligt hög säkerhet kunnat uteslutas.
29
Vad är ett rättsintyg?
Skriftliga medicinska utlåtanden av läkare som inhämtas av Polismyndigheten eller en åklagarmyndighet i syfte att användas i en brottsutredning eller som bevis i en rättegång i anledning av brott
Lag (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott
30
Olika grund för rättsintyg?
*Rättsintyg grundat på undersökning beslutad av myndighet
-kroppsbesiktning av misstänkt, RB 28 kap. 12 §
-kroppsundersökning av brottsoffer/målsägande
*Rättsintyg grundat på handlingar (yttrande)
-patientjournal efter sjukvårdande undersökning
-andra handlingar som polisutredning, fotografier mm
I vissa fall kan åklagare använda patientjournal i stället för ett formellt rättsintyg
31
Vid rättsintyg, Hur görs undersökningen?
Utförlig undersökning av hela kroppen, en kroppsdel i taget, uppifrån och ner, höger till vänster, inklusive ”dolda” områden som hårbotten, bakom öronen, insidan av munnen etc
*Använder linjal och kamera (oftast även diktafon och dermatoskop/otoskop)
*Evsamarbete mellan kliniker och rättsmedicin (ffabarnläkare och gyn)
*Dokumentation –digitala fotografier
*Provtagning vid behov
–blod-eller urinprov vid misstanke om droger,
–spårsäkring tex nagelskrap, topsningför DNA, spermier
–kliniska prover kan tas av sjukvården tex sexuellt övergrepp
32
Olika skadetyper?
*Underhudsblödning (hematom, blåmärken)
*Hudavskrapning
*Sårskador
*Trubbigt våld
*Skarpt våld
*Brännskador, frakturer, skottskador, rodnader etc
33
Vad ger underhudsblödningar? och hur ska de beskrivas?
*Trubbigt våld
*Mekanisk kraft som gjort sönder ett blodkärl under intakt hudyta
*Finns hudskador eller intakt hudyta?
*Flera näraliggande? (ett? flera? mönstrat? närliggande?)
*Ofta ospecifika (många möjliga uppkomstsätt) men kan sättas i relation till uppgivna händelseförlopp (skadorna ska som regel jämföras med både målsägarens och misstänkts uppgifter)
34
Vad kan ge hudavskrapningar? och hur beskriv?
*Tryck och glidning tangentiellt mot hudytan av ett föremål
*Även detta ofta ospecifikt (många möjliga uppkomstsätt)
*Fall, skrap, slag, spark, skav etc
*Beskriv ytan;fuktig, blödande, intorkat blod, intorkat gulröd, tjock intorkad rödsvart skorpbeläggning, delvis avlossad skorpa med omgivande vita hudflagor etc(hjälper åldersbedömningen)
*En eller flera näraliggande?
*Små hudflagor? I vilken kant? (Kan tyda på riktning)
35
Hur ska man beskriva en sårskada vid dokumentation?
Beskriv djupet om möjligt.
- sårkanterna, mer ojämna vid trubbigt våld, ofta missfärgade, däremot raka och släta vid skarpt våld (huggande/skärande)
- Vävnadsbryggor? (Tunna vävnadstrådar, tex kärl eller bindvävsstråk, som binder ihop de båda sårkanterna) Finns vid trubbigt våld, vanligast mot sårändarna. Finns inte vid skarpt våld. Går inte att bedöma efter att såret åtgärdats, avgörande hur det beskrivits eller fotograferats initialt.
36
Vad är en sårskada?
- Definitionsmässigt går de igenom alla hudlager ner till åtminstone underhudsfettet, men kan användas som beskrivning för ytligare skador. Beskriv djupet om möjligt.
-- Vid trubbigt våld uppkommer sårskada lättast vid stram hud med mindre underhudsfett och underliggande benkanter, tex intill ögonbrynen
-- Vid skarpt våld –inverkan av ett vasst föremål (hugg eller skär)
- Sår orsakade av trubbigt våld eller av skarpt våld är i vissa fall liknande
37
Vad ska man kolla efter vid dokumentation av brännskador?
- djupet i olika delar
- Formen och placeringen viktig för att relatera till det upp givna uppkomstsättet
- Rinnande? Droppar? Tydlig form?
38
Vad är en rodnad? är de viktiga att skadedokumentera?
- Rodnad består av en vidgning av intakta blodkärl vilket kan uppstå av yttre påverkan såsom tryck eller slag, men även icke-traumatiska orsaker såsom eksem, klåda, inflammation eller hormonpåverkan tex.
- Bleknar vid tryck (bra att testa för, viktig information)
- Utgör inte en permanent skada, ibland inte en skada alls
39
Hur ska en skadedokumentation ske?
Beskriv skadan så läsaren förstår VAR den sitter, HUR den ser ut och kan dra eller förstå slutsatser om hur skadan uppkommit.
Journalanteckning kan bli grunden till ett senare intyg -> va så noggrann och tydlig som möjligt när man undersöker och journalför en patient med skador. Objektiv, tydlig skadebeskrivning är aldrig fel, oavsett sökorsak. lägg EJ in värdering eller bedömning.
Beskriv:
*Kroppsdel och placering på kroppsdelen
*Storlek
*Färg
*Form, mönster?
*Övrigt, såsom riktning, eventuella sårkanter, djup och grad av läkning
40
Vid vilka tillfällen är det viktigt att noter placeringen av skador?
–Avvärjningsskador
–Grepp
–Flera skadeplan
–Olycka v/s avsiktligt tillfogat v/s självtillfogat (ofta flera åldrar, parallella)
- skyddade ställen som ofta ej skadas vid fall (ex. hals)
41
Skadedokumentation, hur ska man beskriva kroppsdel/placering? Varför är det viktig?
Skadebedömning relateras i regel till uppgivet händelseförlopp. Placering på kroppen och inbördes placering av skadorna har betydelse för bedömningen.
- Läget beskrivs gärna översiktligt (sida, vilken kroppsdel och del av kroppsdel) (Ex ”På övre delen av den högra överarmens utsida”) och mer noggrant.
-- mittpunkten av skadan beskrivs i relation till fixa punkter i två plan, så placeringen kan förstås så exakt som möjligt, tex ”belägen 10 cm nedanför halsgropen, 2 cm till höger om bröstkorgens medellinje”
Ex. när placeringen är viktig:
–Avvärjningsskador
–Grepp
–Flera skadeplan
–Olycka v/s avsiktligt tillfogat v/s självtillfogat
- skyddade ställen som ofta ej skadas vid fall (ex. hals)
42
Hur dokumenterar man storlek på skador?
- två mot varandra vinkelräta mått, alternativt diameter om rundat
- Avseende underhudsblödning svårt att dra slutsats av storlek, beror på t ex kraft, typ av
vävnad, blödningsbenägenhet, ev sänkningshematom
43
Ska man beskriva färg vid skadedokumentation?
Ofta svårt..
- Främst intressant om underhudsblödning har inslag av gulaktig färg eller inte, för att hjälpa med bedömning av ålder på skadan.
-- dock stor variation på när den gula
färgskiftningen kommer, vid nedbrytningen av hemoglobinet.
-- och färgen beror även på djupet.
44
Varför är formen viktig vid skadedokumentation? exempel?
- Underhudsblödningar generellt rundade, sprider sig förhållandevis jämnt utåt.
- Parallella underhudsblödningar (slag med tillhygge?)
- Mönstrade (något särskilt mönster?)
- Bågformade hudavskrapningar (intryckning av nagel?)
- Ringformat/ två halvcirkelformade delar (bett? nypning?)
45
Vad kan bågformade hudavskrapningar tyda på?
intryckning av nagel
46
vad kan en skada som är ringformad/ två halvcirkelformade delar tyda på?
bett, nypning
47
Vad kan parallella underhudsblödningar tyda på?
slag med tillhygge
48
Vid skadedokumentation finns många bitar att dokumentera, nämn dem!
Färg, form, typ av sårskada, placering/kroppsdel.
- Riktning (tvärförlöpande, längsförlöpande, snett nedåt utåt)
- Sårkanter och djup
-- Raka sårkanter? Ojämna?
-- Vävnadsbryggor på djupet? Omgivande hudavskrapningar eller underhudsblödningar? Runda, nästan utstansade sår?
49
Varför ska man fotografera skador vid dokumentation?
Det:
- Tydliggör fynden
- Möjliggör eftergranskning, handledning och
diskussion
- är bra underlag för eventuellt senare rättsintyg
- används i kliniken för uppföljning av läkning, spridning etc
50
Hur ska man fotografera vid skadedokumentation?
- automatiska inställningen på kameran (A, ofta grön ruta).
- Stäng av blixten
- Fotografera inte när skadan är i skugga
- Linjal för storleksreferens + hjälp för skärpefokus
- dokumentera vem som avbildas, & när man tar fotona
- Börja med en översiktsbild och sedan närbild på respektive skada
51
Hur kan man dokumentera vem som avbildas, & när man tar fotona vid skadedokumentation?
-- Många kliniker har färdiga rutiner med tex id-etiketter som man kan ha med på fotografierna.
-- Alternativt ta det första fotot i serien på id-uppgifter tillsammans med tidpunkt. Avsluta
gärna fotograferingen med foto på samma uppgifter, tydliggör start och slut på
undersökningen.
52
Hur ska man tänka för att få bra & rättvisande foton vid foto-dokumentation av skador?
Tänk på ljuset och eventuella skuggningar -> Fotografera inte när skadan är i skugga.
- Försök att inte dölja ljuset med dig själv och kameran.
- Undvik motljus
- Använd gärna linjal. Ska ligga i samma plan som skadan. Genomskinlig linjal bra för att
kontrollera avblekbarhet. Svartvit hjälper mer för kamerafokuseringen.
- Färgen på bakgrunden påverkar färgtonen på hela fotografiet.
- Håll kameran vinkelrätt mot hudplanet.
53
Hur ska man skriva när man journalför skadedokumentation? Vad ska man tänka på.
Det är skillnad på hälso- och sjukvård och informationen som önskas till rättsintyg,
- Använd kortfattade men innehållsrika beskrivningar
- Håll språket objektivt
-- Grundregeln att en skada i patientjournalen ska vara så väl beskriven att den entydigt kan förstås och tolkas av en annan läkare
- Undvik långtgående slutsatser
- Var tydlig med var informationen du nämner kommer ifrån (från den undersökte, från polisen, annan källa)
- viktigt att dokumentera om delar av kroppen inte undersökts, eftersom skillnaden är stor mellan oskadade och icke undersökta delar av kroppen.
- Om patienten berättar om våldsutsatthet, betänk hur du dokumenterar det.
-- Vissa sökord är skyddade, syns inte i journal på nätet tex (I Östergötland sökordet ”våldsutsatthet”)
- Sekretessen är hög för vuxna, men om det finns uppgifter om barn i risk (t ex bevittnat eller blivit utsatt för våld) är anmälningsskyldigheten till socialtjänsten personlig och lagstadgad
- Tänk på att journalen kan begäras ut av rättsmedicin eller polis/åklagare
- Även ospecifika skador kan vara viktiga (stödbevisning)
54
Vem får beställa rättsintyg? (lag som styr)
Rättsintyg inhämtas av Polismyndigheten eller en åklagarmyndighet
–enligt Lag (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott, 1 §
- Undersökningsledaren får inhämta yttrande från en sakkunnig
– enligt Rättegångsbalken (1942:740), 23 kap. 14 §
- Finns ingen skyldighet för någon läkare att på begäran av enskild person utföra undersökning och utfärda rättsintyg
55
När ska ett rättsintyg inhämtas?
- Vid utredning av brott som kan antas föranleda annan påföljd än böter (enligt Rättsintygslagen (2005:225) 2 §)
- Vid utredning av ett brott där gärningsmannen inte har fyllt 15 år (ej straffmyndig) och
– brottet kan antas föranleda fängelse i 1 år
– på begäran av socialnämnd
– även i enskilda andra fall av särskild betydelse
(enligt Lag 1964:167 unga lagöverträdare)
56
Vem skall/får utfärda rättsintyg?
Rättsintyg skall inhämtas från läkare vid rättsmedicinsk avdelning inom Rättsmedicinalverket eller läkare som enligt avtal med verket har åtagit sig att utfärda sådana intyg.
- Om det finns särskilda skäl får dock rättsintyg även inhämtas från annan läkare med tillräcklig kompetens (Rättsintygslagen (2005:225) 2 §)
Enligt förarbeten om lagen t ex vid:
– Akuta situationer
– Sexualbrott (gynekolog)
– Brott mot barn (specialist i barnmedicin)
– Om särskild specialistkompetens krävs
– Ingen rättsläkare eller kontraktsläkare finns tillgänglig
Rättsintyg ska inhämtas från legitimerad läkare, eller tandläkare
(Förordning (2005:1063) om rättsintyg i anledning av brott)
- En läkare eller tandläkare som är verksam inom den offentligt bedrivna hälso- och sjukvården är skyldig att, i den omfattning övriga skyldigheter i yrkesutövningen inte hindrar det eller det annars inte finns särskilda skäl mot det, utföra undersökningar och ge utlåtanden över dessa på begäran av länsstyrelse, domstol, åklagarmyndighet eller polismyndighet.
- En läkare som är verksam inom den offentligt bedrivna hälso- och sjukvården är på begäran av polisman skyldig att, i den omfattning övriga skyldigheter i yrkesutövningen inte hindrar det eller det annars inte finns särskilda skäl mot det, utföra en undersökning som innebär kroppsbesiktning av någon som är misstänkt för brott som kan ge frihetsstraff.
(Patientsäkerhetslagen (2010:659) 6 kap. 9 §)
57
Vilka utfärdar rättsintyg, hur ser det ut i Sverige idag?
- den största majoriteten av rättsintyg i Sverige utfärdas av rättsläkare.
- Stor andel (2017 ca 60%) baserar sig på dokumentation från sjukvården (patientjournaler och bilder)
- Finns legitimerade läkare anställda av RMV som Forensiska dokumentationsläkare (FD-
läkare) (timanställning, alla legitimerad läkare kan ansöka). De dokumenterar och en
rättsläkare bedömer och utfärdar rättsintyget.
58
Vem får undersökas i syfte att utfärda rättsintyg? Vad gäller gällande samtycke?
- Läkarundersökning i syfte att utfärda ett rättsintyg som avser en målsägande får inte utföras utan hans eller hennes samtycke. (Rättsintygslagen (2005:225) 4§)
- Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. (Regeringsformen 1974:152, 2 kap. 6 §)
- Målsägande kan när som helst (fram tills rättsintyget är färdigt) återkalla samtycket till utfärdandet av rättsintyg
- Kroppsbesiktning av den som är misstänkt för brott, inklusive blodprovstagning och annan undersökning som kan ske utan nämnvärt men (tex spårsäkring), får genomföras utan samtycke vid misstanke om brott som kan ge frihetsstraff (28 kap. rättegångsbalken)
59
Vad gäller underåriga och undersökningen för ett rättsintyg?
- Samtycke till undersökning av den som inte har fyllt 18 år avgörs i regel av vårdnadshavaren (som dock är den vanligaste förövaren) eller vid omhändertagande av Socialtjänsten (av särskild företrädare - jurist, ställföreträdande vårdnadshavare kan ta beslut om barn och efteråt berättar vad och varför man gjort det).
- Mognad och ålder om han eller hon kan ta grundad ställning i frågan bör respekteras.
- Finns två vårdnadshavare måste de vara överens.
60
Vuxna som saknar rättslig handlingsförmåga, hur ska man göra vid undersökning för rättsintyg?
- Läkare bör uppmärksamma om den som skall undersökas kan ta ställning till undersökningens innebörd och ev. risker med denna.
- Samtycke kan i annat fall ges av god man eller förvaltare
61
Hur får man undersöka medvetslösa, ur rättsmedicinskt perspektiv?
- En undersökning får inte sträcka sig längre än vad som är ur behandlingssynpunkt medicinskt motiverat.
- Fynd som görs från en sådan undersökning kan senare ligga till grund för ett rättsintyg.
Krävs dock samtycke, såvida det inte rör sig om någon av de undantagssituationer som
nämns senare.
62
Formalia vad gäller rättsintyg?
All formalia ska dokumenteras och finnas med i rättsintyget!
- Vem som undersöks (namn och personnummer)
- Datum och plats för undersökningen.
- Vem som gör undersökningen (namn, titel, arbetsplats)
- På vems uppdrag sker undersökningen och utfärdandet av rättsintyget
- Att samtycke har inhämtats, och i förekommande fall vem som gett samtycke, alternativt om polisen intygar att de inhämtat samtycke.
63
Vad gäller för samtycke för ett rättsinyg baserat på handlingar, dvs ett yttrande?
Även de kräver samtycke. Med vissa undantag:
- Misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än ett år eller
- misstanke om brott enligt 3, 4 eller 6 kap brottsbalken mot minderårig (<18 år, inklusive könsstympning) eller
- vid försöksbrott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än två år (ett år för överföring av allmänfarlig smitta)
- Om uppgifter, för vilka gäller sekretess enligt sekretesslagen eller tystnadsplikt, har lämnats till polis- eller åklagarmyndighet efter samtycke från målsäganden
64
Vilken Informationsskyldighet finns vad gäller rättsintyg?
Den myndighet som har beslutat att inhämta ett rättsintyg eller den läkare som avser att utfärda ett rättsintyg skall ge den som intyget skall avse information om vad ett rättsintyg är och under vilka förutsättningar samtycke krävs. och rätt att neka. (Enligt rättsintyglagen 2005:225, 6 §)
- EU:s Dataskyddsförordning (GDPR) med kompletteringar
- Registrering innebär behandling av personuppgifter vilket ska informeras de personer som undersökes.
- Inget informationskrav när rättsintyg utfärdas utan att undersöka
65
Vad innehåller ett rättsintyg? (rent praktiskt)
* Formalia-sida
* Sammanfattning av bakgrundsmaterial (journal, röntgenundersökningar, fotografier)
* Undersökningsprotokoll med noggrann beskrivning av fynden, hela kroppen
* Utlåtande
– Påvisade skador
– Skadornas uppkomstsätt
– Skadornas ålder
– Skadornas svårighetsgrad (Livsfara? - livshotande eller ej. Bestående kroppsliga men?)
Gärna fotobilaga
66
Ge Exempel på skador och tillstånd som kan innebära livsfara om de ej får sjukhusvård? (kroppsdel - gärning - livshotande skada - livshotande tillstånd)
Huvudet:
Trubbigt våld - Hjärnhinneblödning - medvetslöshet, hjärnskada
Halsen:
Strypning - Medvetslöshet
Knivstick - Artärskada - blödningschock
Bröstkorgen:
Knivstick - Lungsäcksskada - andningspåverkan
Buken:
Knivstick - Tarmskada - peritonit
Knivstick - Organskada - blödningschock
Extremitet:
Knivstick - Artärskada - blödningschock
67
Sannolikhetsskalan?
Skadans utseende
-- "visar att" den orsakats av ett hagelskott
-- "talar starkt för" att den orsakats av ett knivstick
-- "talar för" att den orsakats av ett fall mot marken
-- "talar möjligen för" att den orsakats av ett hundbett
-- "tillåter inte någon slutsats" om hur den uppkommit
68
Säkerhetsnivåer?
Anmälan till socialtjänsten - Misstanke
Sjukvård - Klinisk diagnos
Häktning - Sannolika skäl
Fällande dom - Utom varje rimligt tvivel
Sanningen - Visshet (ser vi sällan)
69
Sammanfatta rättsintyg lagstiftning?
- rättsintyg beställs av polis eller åklagare
- Undersökning är alltid frivilligt och kräver aktivt samtycke, om du inte är misstänkt för ett brott som kan ge fängelsestraff.
- legitimerad läkare utför undersökningen och utfärdar ett rättsintyg
- kan även baseras bara på handlingar (s k yttrande). Detta kräver också samtycke, men finns fler undantag (t ex misstanke om allvarligare brott).
- Den som blir föremål för ett rättsintyg skall få information om vad ett rättsintyg är och i vilka
fall de har rätt att vägra.
- Vid utfärdandet av ett rättsintyg skall formalian framgå.
- Alla legitimerade läkare (och tandläkare) som är anställda inom offentlig hälso- och sjukvård är skyldiga att på anmodan av polis utföra dessa undersökningar på såväl målsägande som misstänkt, om det inte finns särskilda skäl däremot.
70
Vad kan vi bidra med vid en rättsmedicinsk platsundersökning?
- Mord? Olycka? Suicid? Sjukdom? det blir stor skillnad i pådraget från polisen.
- Preliminär skadebedömning. skuren, kanter
- Stämmer likfläcksteckningen med kroppens position?
- Bestämning av dödstidpunkt.
- Tolka övriga fynd på plats, t.ex. medicinburkar.
- Bistå vid eventuell spårsäkring.
- Diskussion kring hur kroppen ska transporteras.
- Fastställande av dödsfall och utfärdande av dödsbevis.
71
Faktorer som kan ändra vad som händer med kroppen efter döden?
temperaturen ute
- kallt / frysgrader?
- varmt, fuktigt - bryts ned snabbare
- i sol, skugga?
- i vatten?
72
Dödstidpunktsbestämning, hur viktigt?
* Ofta av vikt i utredningens tidiga skede - polisen vill veta när
* Mer sällan diskuterat i domstol - i vissa fall kan det vara centralt
73
Hur bestämmer man dödstidpunkt? om inom ca ett dygn?
* Likfläckar
* Likstelhet
* Temperatur
* Analys av ögonvätska
mindre vanliga:
* Mekanisk stim. av muskler (första halvtimmen, ex slå under knä - hoppar?)
* Elektrisk stim. av muskler (ex runt ögat)
* Kemisk stim. av pupillen (droppa i, funkar inom ett visst antal timmar)
74
Hur bestämmer man dödstidpunkt? om efter mer än ett dygn?
* Kemisk stim. av pupillen
* Analys av ögonvätska
* Förruttnelsegradering
* Insekter – arter och utvecklingsstadier
75
Dödstidpunktsbestämning mha Likfläckar ?
användbart som en pusselbit, trubbigt mått i sig själv
kolla på:
- omfattning
- utbredning
- avblekbarhet
- mönster - som stämmer?
76
vilka faktorer kan påverka likstelheten, och hur?
* Kyla senarelägger debuten
* Feber vid döden/värme påskyndar debuten
* Muskelmassa: mycket muskler – kraftig stelhet
* Fysisk aktivitet innan döden, ”kadaverspasm” - kan vara dränerad på energi i musklerna -> låser sig direkt.
77
Hur & varför använder man kroppstemperatur för dödstidpunktsbestämning?
Används om på plats på misstänkt brottsplats.
- Finns omfattande kliniska och postmortala data
- det är enkelt & objektivt
- Sjunker till omgivning enl S-formad graf
-- Nomogram och dataprogram finns
- man tar central temp
-- ofta rektalt
-- kan göra snitt och ta i levern om man ej når rektalt.
78
Hur bedömer man dödstidpunkt mha ögonvätska?
Na-K pumpar går sönder i cellerna, läcker ut i ögonvätskan.
Ökar:
* Kalium (!)
* Urea
* Laktat
* Ammonium
* Hypoxantin
Kalium läcker ut när kalium-pumparna går sönder. Linjär stigning av K + i ögats glaskropp med tiden efter döden pga diffusion från yttre lager
Minskar:
- Natrium
- Klorid
79
Vad är rättsmedicin?
Besvarandet av medicinska frågeställningar i juridiska sammanhang
ex:
- har en avliden person blivit mördad?
- vilka skador har uppkommit i samband med en misshandel?
- har en patient avlidit till följd av fel eller försummelse inom sjukvården?
80
Rättspatologi?
dödsorsaksutredning
81
Klinisk rättsmedicin?
bedömning av skador på levande personer.
82
Rättsantropologi?
identifiering och skadebedömning av skeletterade eller gravt förruttnade kvarlevor.
83
Rättstoxikologi?
utredning av förgiftningar och läkemedels/drogpåverkan
exv
- dödsorsaksutredningar
- rattfyllerifrågeställningar
84
Rättsgenetik?
utredning av släktskap i rättsliga sammanhang (faderskap, identifieringsärenden).
85
Rättsodontologi?
identifieringsärenden i samband med dödsorsaksutredningar.
86
Rättsläkare?
paraplybegrepp som internationellt kan beteckna såväl forensisk patolog som kliniskt verksam läkare med uppdrag att bedöma skador i juridiska sammanhang (kirurg, allmänläkare, försäkringsmedicin etc). I Sverige tydlig specialitetsdefinition med uppdrag både som dödsfallsutredare och klinisk skadeutredare.
87
Coroner?
inom anglosaxisk rättsordning (common law) en offentligt (av kronan <- fr. couronne/lat. corona) utnämnd person med ansvar för att utreda onaturliga dödsfall. Stor heterogenitet mellan olika länder avseende vilken kompetens en coroner har!
- I Storbritannien och på Irland oftast en juridiskt utbildad tjänsteman som bl a kan begära rättsmedicinsk obduktion.
- I USA och Kanada stor variation mellan delstater. Coroners kan här vara den som utför obduktioner. Delstater med coroner-system har oftast coroners på county-nivå där graden av medicinsk skolning kan variera kraftigt.
88
Medical examiner?
alternativt utredningssystem till coroner i USA & Kanada. En medical examiner är oftast (men inte alltid) åtminstone läkarutbildad, och huvudsakligen specialist i forensisk patologi. Oftast övergripande delstatssamordnad funktion.
89
Rättsmedicinalverket?
- Samlad expertmyndighet för rättsmedicin, rättskemi, rättsgenetik och rättspsykiatri.
- Statlig myndighet
-– de rättsmedicinska avdelningarna har ingen organisatorisk gemenskap med regionerna (t.ex måste journalhandlingar begäras in från
sjukvården vid dödsfallsutredning).
- Arbetar på uppdrag av rättsväsendet. dvs: läkare i klinisk praxis ej besluta om rättsmedicinsk obduktion, utan endast anmäla dödsfallet till polis som sedan fattar beslutet.
90
Hur många polisregioner och rättsmedicinska enheter finns?
7 polisregioner
6 rättsmedicinska enheter
91
Vad är en rättsmedicinsk obduktion?
dödsfallsutredning för att utesluta eller
bekräfta att ett dödsfall orsakats av yttre påverkan, alternativt undersökning för att fastställa den avlidnes identitet. Utförs på begäran av Polismyndigheten, alternativt åklagare eller domstol
92
Rättsintyg?
utlåtande avseende skador
93
Kroppsundersökning?
läkarundersökning av målsägande eller misstänkt med fokus på skadedokumentation, kräver medgivande från den undersökte.
94
Kroppsbesiktning?
läkarundersökning av misstänkt med fokus på skadedokumentation och/eller spårsäkring efter beslut av förundersökningsledare under förutsättning att vissa lagstyrda kriterier (ofta >1år fängelse i straffskalan) uppfylls. Kan göras mot den undersöktes vilja
95
Yttrande?
bedömning av skador baserat på journalhandlingar och bildmaterial utan personlig undersökning.
96
Rättsmedicinsk platsundersökning?
undersökning av avliden på platsen
där vederbörande anträffats, oftast vid direkt mordmisstanke och utförs i allmänhet tillsammans med kriminaltekniker. Undersökningen syftar till att kunna ge ett preliminärt besked om skadebild och att avgränsa ett tidsintervall inom vilket dödsfallet kan ha inträffat.
97
Förutom rättsmedicinsk platsundersökning, vad kan rättsläkare eller rättsantropolog göra på brottsplats?
kompletterande undersökningar av kroppsdelar och/eller biologisk vävnad, oftast
anträffade skelettdelar, för att uttala sig om eventuell mänsklig proveniens och identifiering. Medicinska åldersbedömningar.
98
Varför behövs rättsmedicinska utlåtanden/undersökningar?
Rättsmedicinska utlåtanden (om dödsorsak, skador mm) används i förundersökning för att styrka att ett dödsfall orsakats av annan person, eller att påvisade skador kan ha uppkommit genom våld av annan person.
Utan dessa utlåtanden kommer åtal för mord respektive misshandel/grovmisshandel/mordförsök ej att kunna väckas, då åklagaren saknar tillräckligt underlag i gärningsbeskrivningen.
Rättsmedicinska utlåtanden som kan avfärda brott är viktiga för att rättsväsendet ska kunna prioritera sina utredningar - resursfördelning
99
finns några fallgropar vid rättsmedicinska undersökningar. vilka och hur ska man undvika dem?
Patientperspektivet.
- rättsmedicinsk undersökning & bedömning görs inte för någon enskild persons bästa, utan skall vara partsneutral!
Sherlock Holmes-syndromet/övertolkning av fynd
- rättsmedicinsk bedömning skall vara saklig och utan spekulation
Bedömer sakförhållanden vid ett enskilt undersökningstillfälle.
– något kliniskt förlopp kan aldrig studeras
- bara momentant tvärsnitt
- undersökningsfynden ska korreleras retrospektivt mot ett mer eller mindre känt föregående händelseförlopp.
100
Vad är viktigt när man beskriver skador?
- Vad är det för skada?
(skadans drag → trubbig/skarp/skott/annat)
- Var ligger skadan?
- Hur stor
(lång/djup) är skadan?
- Skadans färg?
- Skadans form?
- Hur gammal är skadan? (finns tecken på läkning)?
101
Hur uppkommer fysisk skada vid trubbigt våld?
Genom mekanisk kraft, applicerad via ett slag med trubbigt föremål (aktivt våld) eller stöt med kroppen mot en hård yta (passivt våld). och även deceleration och acceleration
Rörelseenergi (kraft) överförs till kroppen, Energi deformerar, sliter och vrider kroppens vävnader tills de ej klarar mer och då spricker.
102
Skadetyper vid trubbigt våld?
rodnader - bleknar efter tryck pga blod i kärl och ej i vävnaden. synlig bara en kort tid. tillfällig förändring. ofta av långvarigt tryck och slag.
blödningar (hud-/underhudsblödningar/
andra blödningar) - kvarstår vid tryck
hudavskrapningar
sönderslitningar (lacerationer) och krossår
frakturer (även efter skott/skarpt våld)
103
uppkomstmekanism för under-/hudsblödning vid trubbigt våld?
- Huden är intakt men de underliggande
små kärlen trasas sönder.
- Blodet extravaserar i underhudsfettet.
-- Extravaserat blod ses på hudytan i form av diffust avgränsade hudmissfärgningar.
- Blödningar i djupare vävnader kräver viss tid att bli synliga på hudytan.
- Hudblödningarna representerar skador där blodet extravaserar i hudens yttre lager (skadan är inte så djup som en underhudsblödning).
- Ofta kan dessa blödningar på hudytan spegla ytan som har orsakat dem
- liknar likfläckar och kylskador, vid obduktion skär man i dem för att se blödning
104
vad är imprint abrasion?
Utseendet av vissa hudsblödningar kan ge hint om vilken typ av föremål har orsakat skadan.
tramlines - blod trycks åt sidan, fyller kärl, extravaserar
fokala, runda underhudsblödningar - tryck/slag med välavgränsat
105
Vad är sänkningsfenomen?
blödningen sjunker nedåt på grund av gravitationen. Blödningarna motsvarar inte området utsatt för våld.
ex näsfraktur men blödningar under ögonen.
106
Åldersbestämma under-/hudsblödningar?
SVÅRT!
Färgförändring tidigast 18 timmar
Fritt järn efter 7 dagar
Glycophorin-A 0-12 dagar
kan få gul färg efter mindre än ett dygn
- man vill alltså undersöka inom ett dygn efter trubbigt våld för att inte missa djupa skador
107
vad är hudavskrapningar?
Huden är EJ intakt – epidermis (ibland även delar av dermis) har skadats/skrapats av.
Trubbigt våld med skrapande inslag (tangentiellt riktat våld).
Utifrån utseendet kan man bedöma riktning av våldet
108
Olika typer av hudavskrapningar?
Linjära (linear) avsk. skrap mot en spetsig/hårdkantad yta
Skavning (friction) avsk. tryck och rörelse mot en glatt yta
Graze avsk. orgelbunden yta mot bredare hudytan
Brush avsk. efter drag mot yta
gula vs röda intorkningar:
gul - inte mkt blod i området, ex efter döden.
109
Sönderslitningar/sårskador vid trubbigt våld?
Trubbigt våld som, på grund av för stor belastning (kraftigare våld), orsakar att huden spricker sönder/slitas. huden trycks mot hårt underlag.
Karakteriseras av frasiga, krossade kanter och vävnadsbryggor (viktiga) i skadebotten. Skadekanter kan vara underminerade.
I sårbotten är vävnaden krossad. Omrking såret kan man se hudavskrapningar. trubbigt - krossar vävnad
inte alltid stämmer formen med tillhygget.
110
frakturer vid trubbigt våld?
Frakturer uppkommer efter kraftigt våld, oftast i samband med trafik- /arbetsplatsolyckor eller fall. Vid trubbigt våld deformeras ben först för att sedan spricka sönder. spricker på motsatt sida än den som är utsatt för tryck.
111
Skador på inre organ från trubbigt våld?
hematom eller stötskador.
- Hematom i hjärnhinnor, hjärnan.
- Stötskador på lungor, hjärta.
- Larerationer och slitskador i bukorganen.
- Slitskador på stora kärl som aorta eller hålvener.
- Frakturer i kotpelare, skalle, rörben.
112
Skallfrakturer av trubbigt våld?
Fall mot hårt underlag, trafikolyckor och
slagsmål kan orsaka skalltrauma. Man kan dra
slutsats avseende våldets riktning, grov
bedömning avseende anslagsytan och ofta
kraften i slaget.
Vanlig fraktur
Ringfraktur
Globus fraktur
Impressionsfraktur
113
Skalltrauma som ger ringfraktur? Vad är det?
Fraktur i foramen magnum. Fall från hög höjd då man landar på fötterna, kraften fortplantas uppför ryggraden. Ringformad fraktur i bakre skallgropen.
114
Skalltrauma som ger globusfraktur? Vad är det?
en fraktur från slag med tillhygge med liten anslagsdel. T.ex. hammare.
115
Skalltrauma som ger impressionsfraktur? Vad är det?
uppkommer
efter slag med något avlångt där
frakturfragment tryckts in.
116
Olika hjärnskador vid trubbigt våld?
- Epiduralblödning
- Subduralblöning
- Subarachnoidalblödning
- Pons blödning
- Coup and counter-coup
117
Subduralblödning?
avslitning av bryggvener, deaccelerationsvåld vid slagsmål, trafikolycka.
ofta hos lindrigt våld hos äldre.
vener som spricker - långsammare symtom.
118
Subarachnoidalblödning?
ofta följd av sjukdom, aneurysmrupturer. Ibland traumatisk orsak. Ofta längs med circulus wilisi.
Traumatiks subarachnoidalblödning beror på
bristning av ryggpulsådern vid skallbasen,
orsakas av våld mot nedre delen av huvudet.
samlas under arachnoidea.
119
Pons blödning ?
ses vid alla typer av ökat intrakraniellt tryck, pons trycks ner i foramen magnum och pons
blodkärl slits av.
120
Coup and counter-coup?
vanligaste coup skador är vid pannan och tinningen vid slag mot ögonen
121
Traumatisk hjärnstamsskada?
beror på översträckning av hjärnstammen. Orsakas av våld som leder till rotation av hjärnan.
122
Vad är skottskador för typ av skador?
Höghastighets trauma, trubbigt ...
123
Hur skadar skottskadan? vad ser man?
Ett trubbigt föremål som träffar målet med hög hastighet. När den väl kommit in bildar den en permanent (mätbara vävnadsskadan) och en tillfällig kavitet (tryckverkan; temporär kavitet är hastighetsberoende) som orsakar skador på de omgivande strukturerna.
central hud och vävnadsdefekt när vävnaden slits sönder, kulpartiklar kan ses i anslutning. En cirkulär abrationsring runt skadan, runt det en kontusionsring med underhudsblödning och
sotpartiklar.
124
Olika typer av skottskador?
Kompletta
- penetrerande (in)
- perforerande (in & ut)
Inkompletta
- snuddskott
- skott som ej tränger genom hud - blåmärke
125
Vad kan (och ska) man med rättsmedicinsk analys avgöra ang skottskada?
Vapentyp
Skottriktning
Minst antal skott (hur många som träffat)
Skottavstånd
126
Hur skiljer man ingångs från utgångshål vid skottskada?
Det är svårt att uttala sig säkert.
- Vid ingångsskador kan man inte föra ihop skadans kanter då den centrala vävnaden är destruerad. Förändringar som hittas runt kulhålet beror på avståndet.
Vid ingångshål kan man finna: Kontusionsring, Smutsring, Metallpartiklar, Krutgaser, Textilfibrer. ofta abrasionsring (hudavskrapning 1-3 mm runt hålet)
Vid utgångshål: Flikiga kanter, Ofta större öppning, Kan ha kontusionsring, benfragment innanför,
127
Avgöra avstånd vid skottskada?
Påsittande skott: Krutpartiklar, sot, krutavgaser och flamma trycks in i skottkanalen
Närskott: krutpartiklar (kruttatuering), sotpartiklar (sotsvärting) runt sårkanterna, flamverkan uppstår (ytlig brännskada)
Närskott på lite större avstånd: Endast krutpartiklar påvisas runt hålet (sot och flamverkan når ej huden)
Fjärrskott: Inga spår på huden, enbart ett hål
128
skallskador vid skottskador, ingång vs utgångshål?
ingång - runt och utan avfasningskant på utsidan (skallytan). avfattning på insidan (skallhålan)
utgång - avfasning på skallytan, radierandefrakturer.. (?)
129
Vad gör rikochett med skottskadan?
kan ge avvikande utseende på ingångsskador då projektilen ofta har avvikande form, kan återfinnas i kroppen.
130
Hagelgevärs skademekanism?
På nära håll kan det göra lika mycket skada som höghastighetsgevär. Skadan beror på avståndet, hageldrag (vikt, dimensioner, densitet).
Förladdningen kan ge korsmönster.
mycket blir sönderkrossat vis suicid med hagel.
131
Vad är skarpt våld?
Våld som appliceras långsamt med ett föremål med skarpa kanter. skär och inte krossar vävnaden.
Skarpa föremål, om dessa är tillräckligt tunga eller inte helt skarpa, kan producera skador med trubbiga drag.
Mångfalden av vassa föremål som finns på marknaden kan komplicera analys och tolkning av skador. även krossat glas kan ge.
132
Hur ser skador efter skarpt våld ut?
Karakteriseras av jämna/raka sårkanter. (kan vara ojämn hos äldre pga sänkt elasticitet)
Inga vävnadsbryggor i skadebotten.
I vissa fall kan det finnas hudavskrapningar och underhudsblödningar runt skadan
Skärskada: skadans längd > skadans djup
Stickskada: Skadans djup > skadans längd
133
Sår efter eneggad kniv?
kan ha fishtail
ena kortsidan av sticksår med rak kontur, andra sidan spetisg
134
sår efter dubbeleggad kniv?
spetsig kant åt båda sidor.
135
Kan man med hjälp av förruttnelse bedöma tiden sedan döden inträffade?
- Ungefärliga tider i rumstemperatur och normal/hög luftfuktighet:
-- Grön missfärgning på bukens nedre del ca ceacum, efter ca 2 dygn
-- Nätverk över ytliga kärl (marmorering) efter ca 3 –5 dygn.
-- Blåsbildning och hudavlossning efter 5–7 dygn.
-- Kraftigt uppsvullen buk efter ca 7-10 dygn.
Observandum:
- Förruttnelse är starkt temperaturberoende!
- Hög värme och luftfuktighet påskyndar processen.
- Torr miljö kan hejda processen (=mumifiering).
- Om ex. infektion eller aspiration av magsäcks-innehåll i anslutning till döden ger det ett snabbare förlopp.
136
Vilken skada mot Huvudet kan ge livshotande skador, om ej sjukhusvårdas? hur?
Trubbigt våld - Hjärnhinneblödning - medvetslöshet, hjärnskada
137
Vilken skada mot Halsen kan ge livshotande skador, om ej sjukhusvårdas? hur?
Strypning - Medvetslöshet
Knivstick - Artärskada - blödningschock
138
Vilken skada mot Bröstkorgen kan ge livshotande skador, om ej sjukhusvårdas? hur?
Knivstick - Lungsäcksskada - andningspåverkan
139
Vilken skada mot Buken kan ge livshotande skador, om ej sjukhusvårdas? hur?
Knivstick - Tarmskada - peritonit
Knivstick - Organskada - blödningschock
140
Vilken skada mot Extremitet kan ge livshotande skador, om ej sjukhusvårdas? hur?
Knivstick - Artärskada - blödningschock
141
vad ska jag göra när jag blir utkallad på dödsfallet i hemmet?
- Identitetskontroll.
- Konstatera dödsfallet (ingen palpabel puls, inga hörbara hjärtljud vid auskultation, ingen spontanandning, och ljusstela, oftast vida, pupiller).
- Ta reda på omständigheter kring dödsfallet, ta ställning till om polisanmälan behöver göras.
- Fyll i dödsbevis.
- Fyll i bårhusjournal.
- Säkerställ att anhöriga fått information och stöd.
- Gör diktat alternativt skriv daganteckning som ska innehålla uppgifter om: Datum och klockslag för när döden fastställdes, på vilket sätt döden konstaterades, om och i så fall hur den avlidne identifierats.
- Dokumentera om patienten har pacemaker eller annat implantat och ta beslut om ev. obduktion
142
När är en person död enligt svensk lag?
en människa är död när samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort i hjärnans alla delar, dvs. total hjärninfarkt
143
Vad är skillnaden mellan ett rättsmedicinskt yttrande och en rättsmedicinsk kroppsundersökning?
Vid begäran om ett rättsmedicinskt yttrande undersöker du som rättsläkare inte personen i fråga, utan skriver en rapport baserat på handlingar som tillhandahålls av polisen (exempelvis journalhandlingar, förhör och bilder).
Vid rättsmedicinsk kroppsundersökning undersöker du själv personen och dokumenterar skadorna. Utöver din egen undersökning kan du även ta del av andra handlingar, såsom vid ett yttrande
144
Har misstänkt gärningsman rätt att avböja rättsmedicinsk undersökning?
undersökningen är inte frivillig eftersom hen är misstänkt.
145
Vad är en subduralblödning? Vilka anatomiska strukturer är involverade i en sådan blödning, var är blödningen placerad, vilka strukturer är vanligen skadad?
En blödning belägen under den hårda hjärnhinnan och uppstår vanligen av att bryggvener från hjärnytan till venledaren (sinus sagittalis superior) översträcks och slitskadas. Detta leder i sin tur till en blödning oftast men inte alltid enkelsidig då den avgränsas av hjärnskäran (falx cerebri).
146
vad kan en subduralblödning leda till?
Blödningen kan bli utrymmeskrävande och komprimera hjärnvävnaden så denna förskjuts åt den icke skadade sidan vilket leder till s k masseffekt med allvarlig hjärnsvullnad och inklämningsblödningar i hjärnans brygga (pons) vilket inte är förenligt med liv.
147
Epiduralblödning?
blödning mellan skallbenet och dura mater som utan åtgärd kan vara livshotande. Tillståndet drabbar framförallt barn och yngre efter trauma (t.ex. cykelolycka). Oftast beror blödningen på att arteria meningea media slits av.
148
kroppsbesiktning?
Undersökning av misstänkt
149
Kan målsägande bestämma vad du skall undersöka vid undersökning för rättsintyg?
Ja, de kan bestämma omfattningen av undersökningen då de är målsägande varvid undersökningen är frivillig.
150
om dödsorsak bedöms som att det kan ha varit en olycka, eller ej naturlig på annat sätt, vart ska dödsbeviset skickas?
till Polismyndigheten
151
vart ska dödsbeviset skickas om det är en naturlig och förväntad dödsfall?
skatteverket
