Rättsmedicin, Dödsfall Flashcards
Vid dödsfall i hemmet, vad behöver du ta med dig om du blir ditkallad?
ID-band
Dödsbevis & bårhusjournal
Stetoskop, ficklampa etc. för att kunna kolla indirekta dödstecken.
Arbetsmiljöaspekter att tänka på när man åker iväg till dödsfall i hemmet?
“allt utanför ens arbetsplats är farlig plats”
Fundera på om det finns fara för en själv, kemikalier, brand, bråk, etc.
Vid dödsfall i hemmet, vad ska du kolla på vad gäller kroppen?
Likfläckar, likstelhet.
Säkra dödstecken.
Finns tecken till trauma, skada, yttre påverkan
Hur är hudkostymen, något som skadat den? (kniv, nål)
Hålorna - mun, näsa, ögonvitor - finns synligt blod, peteckier?
Dödsfall i hemmet, när skall det ske en polisanmälan?
Om tecken på onaturlig död. eller yttre påverkan.
Ex:
-Suicid
-Okänd identitet
-Spädbarn (direkt via barnakut till rättsmedicin)
-barn, eller yngre utan tydliga kända sjukdomar
-Framskriden förruttnelse
Dödsfall i hemmet.
Vem ansvarar för att kroppen transporteras till bårhuset?
Kan det skilja sig åt i olika fall?
Begravningsbyrå - bårhuset om naturlig död.
Polisen - om det blir polisanmälan. Direkt till Linköping (rättsmedicin)
I vilka fall blir det klinisk obduktion? och vem bestämmer det?
Om man inte ser en tydlig orsak, men inte tydligt onaturlig död.
Läkaren, som konstaterar döden bestämmer & begär det.
När är man död?
när hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort.
När kan man fastställa att döden har inträtt.
Om andning och blodcirkulation upphört och stilleståndet varat så lång tid att det med säkerhet kan avgöras atthjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort.
Vem kan dödsförklara?
Läkare
Får man efter dödförklaring “hålla kroppen vid liv”?
När det har fastställts att döden har inträtt får medicinska insatser fortsättas, om det behövs för att bevara organ eller annat biologiskt material i avvaktan på ett transplantationsingrepp eller, med avseende på en gravid kvinna som bär på ett livsdugligt foster,för att rädda livet på det väntade barnet. Insatserna får inte pågå längre tid än 24 timmar, om det inte finns synnerliga skäl.
Osäkra dödstecken?
- Upphörd cirkulation
- Upphörd respiration
- Upphörd centralnervös aktivitet (RLS 8/GCS 3)
- Likblekhet(pallormortis)
- Likkyla(algormortis)
Varför är upphörd cirkulation osäkert dödstecken?
Kan definitionsmässigt ej utgöra ett säkert dödstecken då det finns ett mycket stort antal kliniska exempel på återskapad blodcirkulation med återställt liv (ex: hjärtstopp med HLR).
Varför är Upphörd respiration osäkert tecken?
Kan definitionsmässigt ej utgöra ett säkert dödstecken då respirationen kan säkerställas på mekanisk väg (exv. intubation vid anestesi eller intensivvård).
Varför är Upphörd centralnervös aktivitet osäkert tecken på död?
*Djup medvetslöshet kan vara övergående och spontant avta efter exempelvis intoxikation.
*För att fastställa hjärndöd under pågående intensivvård krävs två tids-separerade undersökningar av specialist i neurologi
Varför är likblekhet osäkert tecken?
Blekhet behöver inte ha orsakats av upphörd cirkulation utan kan vara en effekt av exempelvis svår anemi
Varför är likkyla osäkert tecken?
Flera kliniska exempel på gravt nedkylda personer som återförts till livet efter uppvärmning och intensivvård
Tumregel på akutmottagning/intensivvård: ingen är död förrän hen är varm och död!
Tumregel på akutmottagning/intensivvård är att ingen är död förrän hen är varm och död! Varför??
- De närmaste timmarna efter dödstidpunkten är kroppstemperaturen förhållandevis stabil –således svårt att värdera om sann likkyla eller hypotermi.
-Omgivningens temperatur uppnådd efter ca 1(-2) dygn.
-Starkt beroende av omgivningsfaktorer såsom kläder, täckande material, underlag, omgivningens temperatur, utomhus/inomhus, vind, fukt etc.
Säkra dödstecken?
Förändringar som uppstår så pass sent efter upphörd blodcirkulation att total hjärninfarkt med säkerhet föreligger.
*Likfläckar
*Likstelhet
*Förruttnelse
men oxå: Skador oförenliga med livets fortbestånd (exvdekapitation, tågsuicid med söndertrasning av kroppen).
–Vid dessa tillfällen behöver polis vanligen ej tillkalla distriktsläkarjour för att konstatera dödsfallet
Tidsbestämmelse mha likfläckar?
initialt flyttbara men fixeras i vävnaden efter knappt ett dygn.
En högst övergripande (!) postmortal tidsmodell:
- Begynnande 0-3 timmar. (beror på hur bra blodcirkulation man har innan)
- Sammanflytande 1-4 timmar.
- Avblekbara 1-20 timmar
- Flyttbara 2-6 (-12) timmar. (6-12h helt fördela, 12-24h delar kvar)
- Maximala 3-16 timmar.
- ej helt flyttbara 4-24h
Vad är likfläckar?
- Uppstår till följd av blodets omfördelning i kroppen efter upphörd blodcirkulation
- Istället för att tillföras konstant rörelseenergi påverkas blodet endast av gravitationen, kommer fördelas ut över kroppens lägst liggande delar.
- kroppsposition avgör hur/var likfläckar utvecklas.
- När tillräckligt mycket blod ansamlats i ytliga kapillärer framträder röda till rödvioletta fläckar i huden.
- Understödsytor är fortsatt bleka till följd av mottryck från underlaget. där den trycks ihop, av ex. ytan eller åtsittande kläder.
- ses även i kroppens inre organ, tydligast bland annat i lungorna.
- I lågt liggande delar av likfläckssystemet kan man ibland även se småfläckiga blödningar till följd av kärlbristningar, s k vibices.
- Intensitet och färg varierar med omständigheter kring dödsfallet (anemi, cyanos (mer blå, mörkviolett), kolmonoxid(ljust rödrosa), methemoglobin(brunaktig färgton))
Hur bedöma tid från död genom likstelhet?
om man känner lite likstelhet i ex. en arm, och efter nån timme känner igen och då känner ny likstelhet : <8h sen döden inträffade
Tidsbestämmelse mha likstelhet?
- Begynnande: 0,5 –7 timmar.
- Återställer sig: 2 –8 timmar.
- Maximal: 2 –20 timmar.
- Avtagande: 24 –192 timmar.
Starkt temperaturberoende!
vad är likstelhet?
- Postmortal fixering av muskelvävnaden.
- Uppstår genom att aktin myosin-filamenten i muskelvävnaden låses mot varandra då de sista ATP-molekylerna i vävnaden förbrukas.
- Debuterar successivt i muskelvävnaden & kan tidigast påvisas i mindre muskler, oftast först i käkmuskulatur.
- Avtar i takt med förruttnelseprocessen, kvarstår längst i större muskler såsom lår-och sätesmuskulatur
- Debuterar tidigast i käkmuskler, sedan nacke –armar –ben. (mindre antal muskelfibrer -> tidigare högre % som rekryteras till likstelhet)
- Om likstelheten bryts i en led där omgivande muskulatur ännu ej fullständigt rekryterats till likstelhet kommer den att återställa sig i leden när kvarvarande muskelfibrer sedan går in i likstelhet.
- Om likstelheten är fullständig sker ingen återställning efter att den brutits.
- släpper ofta i samma ordning.
Vad är förruttnelse?
- Mikrobiell nedbrytning av vävnad.
- Främst orsakad av bakterier från mag-tarmkanalen (huvudsakligen tjocktarmen) som sprids via vävnader, kroppshålor och blodbanan.
- Nedbrytningen leder till missfärgning av kroppen och uppluckring av vävnaderna genom gasansamling (koldioxid och divätesulfid) från den bakteriella metabolismen. svullnar upp
- Gasansamling i vävnaderna leder till ökat tryck i kroppens vävnader med läckage av förruttnelsevätska (ej blod! brunsvart, matt färg) från kroppsöppningar
- Kroppen skiftar i färg, initialt till ljust grön och därefter oftast mot en mörkare brungrå/grågrön färgton
- Enzymatisk nedbrytning av vävnad genom kroppens egna enzymsystem.
– Hemolys.
– Pankreas.
– Magsäcksslemhinnan.
– Binjuremärgen.
Vad finns för likförändringar under särskilda omständigheter?
*Intorkning
*Exponerade ytor på cornea, läppar, utskjutande kroppsdelar tenderar att torka in under rätt omständigheter.
*Förändringar i vatten
*Tvätterskehud (förtjockad och skrynklig hud i handflator och fotsulor)
*Adipocere/saponifiering/likvaxomvandling(förtvålning av fett, sker över månader-år).
*Angrepp av djur
*Insekter (i första hand fluglarver).
*Fiskar, fåglar, gnagare, husdjur, rovdjur.
Algoritm för dödsfallsutredning?
- Är personen död? (säkra dödstecken)
- Undersök omständigheter kring kroppen (tecken på strid/handgemäng, alkohol och droger, läkemedel, blod, evavskedsbrev etc).
Yttre undersökning:
- Kroppens läge (evfallspår, kryp/släpspår, rinningar)
- Kläder.
- Besudlingar (kräkning, blod, jord etc).
- Inspektion av blottad hud.
- Ev avklädning/flyttning. (inte om man tror mord)
- Likfläckar (omfattning, borttryckbara?)
- och likstelhet (omfattning, bryts helt i minst en led).
- Ev. förruttnelse- förändringar.
- Systematisk granskning av hela hudkostymen från topp till tå om det inte från början är uppenbart fall för rättsmedicinsk obduktion.
- Kan identiteten fastställas?
Exempel på situationer när den döda ska till rättsmedicin?
*Dödsfall som uppenbart orsakats av yttre våld (mord, suicid, olycksfall).
*Dödsfall som kan ha orsakats av alkohol/narkotika/läkemedel/förgiftning.
*Dödsfall som kan ha orsakats genom fel eller försummelse i sjukvården (Lex Maria)
*Oväntade dödsfall där yttre våld/påverkan ej kan uteslutas (exvhjärtstopp hos ung/medelålders person utan känd föregående sjukdom).
*Dödsfall där identiteten ej kunnat fastställas
När ska den döde till klinisk obduktion?
Dödsfall med oklar dödsorsak där yttre påverkan med tillräckligt hög säkerhet kunnat uteslutas.
Vad är ett rättsintyg?
Skriftliga medicinska utlåtanden av läkare som inhämtas av Polismyndigheten eller en åklagarmyndighet i syfte att användas i en brottsutredning eller som bevis i en rättegång i anledning av brott
Lag (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott
Olika grund för rättsintyg?
*Rättsintyg grundat på undersökning beslutad av myndighet
-kroppsbesiktning av misstänkt, RB 28 kap. 12 §
-kroppsundersökning av brottsoffer/målsägande
*Rättsintyg grundat på handlingar (yttrande)
-patientjournal efter sjukvårdande undersökning
-andra handlingar som polisutredning, fotografier mm
I vissa fall kan åklagare använda patientjournal i stället för ett formellt rättsintyg
Vid rättsintyg, Hur görs undersökningen?
Utförlig undersökning av hela kroppen, en kroppsdel i taget, uppifrån och ner, höger till vänster, inklusive ”dolda” områden som hårbotten, bakom öronen, insidan av munnen etc
*Använder linjal och kamera (oftast även diktafon och dermatoskop/otoskop)
*Evsamarbete mellan kliniker och rättsmedicin (ffabarnläkare och gyn)
*Dokumentation –digitala fotografier
*Provtagning vid behov
–blod-eller urinprov vid misstanke om droger,
–spårsäkring tex nagelskrap, topsningför DNA, spermier
–kliniska prover kan tas av sjukvården tex sexuellt övergrepp
Olika skadetyper?
*Underhudsblödning (hematom, blåmärken)
*Hudavskrapning
*Sårskador
*Trubbigt våld
*Skarpt våld
*Brännskador, frakturer, skottskador, rodnader etc
Vad ger underhudsblödningar? och hur ska de beskrivas?
*Trubbigt våld
*Mekanisk kraft som gjort sönder ett blodkärl under intakt hudyta
*Finns hudskador eller intakt hudyta?
*Flera näraliggande? (ett? flera? mönstrat? närliggande?)
*Ofta ospecifika (många möjliga uppkomstsätt) men kan sättas i relation till uppgivna händelseförlopp (skadorna ska som regel jämföras med både målsägarens och misstänkts uppgifter)
Vad kan ge hudavskrapningar? och hur beskriv?
*Tryck och glidning tangentiellt mot hudytan av ett föremål
*Även detta ofta ospecifikt (många möjliga uppkomstsätt)
*Fall, skrap, slag, spark, skav etc
*Beskriv ytan;fuktig, blödande, intorkat blod, intorkat gulröd, tjock intorkad rödsvart skorpbeläggning, delvis avlossad skorpa med omgivande vita hudflagor etc(hjälper åldersbedömningen)
*En eller flera näraliggande?
*Små hudflagor? I vilken kant? (Kan tyda på riktning)
Hur ska man beskriva en sårskada vid dokumentation?
Beskriv djupet om möjligt.
- sårkanterna, mer ojämna vid trubbigt våld, ofta missfärgade, däremot raka och släta vid skarpt våld (huggande/skärande)
- Vävnadsbryggor? (Tunna vävnadstrådar, tex kärl eller bindvävsstråk, som binder ihop de båda sårkanterna) Finns vid trubbigt våld, vanligast mot sårändarna. Finns inte vid skarpt våld. Går inte att bedöma efter att såret åtgärdats, avgörande hur det beskrivits eller fotograferats initialt.
Vad är en sårskada?
- Definitionsmässigt går de igenom alla hudlager ner till åtminstone underhudsfettet, men kan användas som beskrivning för ytligare skador. Beskriv djupet om möjligt.
– Vid trubbigt våld uppkommer sårskada lättast vid stram hud med mindre underhudsfett och underliggande benkanter, tex intill ögonbrynen
– Vid skarpt våld –inverkan av ett vasst föremål (hugg eller skär) - Sår orsakade av trubbigt våld eller av skarpt våld är i vissa fall liknande
Vad ska man kolla efter vid dokumentation av brännskador?
- djupet i olika delar
- Formen och placeringen viktig för att relatera till det upp givna uppkomstsättet
- Rinnande? Droppar? Tydlig form?
Vad är en rodnad? är de viktiga att skadedokumentera?
- Rodnad består av en vidgning av intakta blodkärl vilket kan uppstå av yttre påverkan såsom tryck eller slag, men även icke-traumatiska orsaker såsom eksem, klåda, inflammation eller hormonpåverkan tex.
- Bleknar vid tryck (bra att testa för, viktig information)
- Utgör inte en permanent skada, ibland inte en skada alls
Hur ska en skadedokumentation ske?
Beskriv skadan så läsaren förstår VAR den sitter, HUR den ser ut och kan dra eller förstå slutsatser om hur skadan uppkommit.
Journalanteckning kan bli grunden till ett senare intyg -> va så noggrann och tydlig som möjligt när man undersöker och journalför en patient med skador. Objektiv, tydlig skadebeskrivning är aldrig fel, oavsett sökorsak. lägg EJ in värdering eller bedömning.
Beskriv:
*Kroppsdel och placering på kroppsdelen
*Storlek
*Färg
*Form, mönster?
*Övrigt, såsom riktning, eventuella sårkanter, djup och grad av läkning
Vid vilka tillfällen är det viktigt att noter placeringen av skador?
–Avvärjningsskador
–Grepp
–Flera skadeplan
–Olycka v/s avsiktligt tillfogat v/s självtillfogat (ofta flera åldrar, parallella)
- skyddade ställen som ofta ej skadas vid fall (ex. hals)
Skadedokumentation, hur ska man beskriva kroppsdel/placering? Varför är det viktig?
Skadebedömning relateras i regel till uppgivet händelseförlopp. Placering på kroppen och inbördes placering av skadorna har betydelse för bedömningen.
- Läget beskrivs gärna översiktligt (sida, vilken kroppsdel och del av kroppsdel) (Ex ”På övre delen av den högra överarmens utsida”) och mer noggrant.
– mittpunkten av skadan beskrivs i relation till fixa punkter i två plan, så placeringen kan förstås så exakt som möjligt, tex ”belägen 10 cm nedanför halsgropen, 2 cm till höger om bröstkorgens medellinje”
Ex. när placeringen är viktig:
–Avvärjningsskador
–Grepp
–Flera skadeplan
–Olycka v/s avsiktligt tillfogat v/s självtillfogat
- skyddade ställen som ofta ej skadas vid fall (ex. hals)
Hur dokumenterar man storlek på skador?
- två mot varandra vinkelräta mått, alternativt diameter om rundat
- Avseende underhudsblödning svårt att dra slutsats av storlek, beror på t ex kraft, typ av
vävnad, blödningsbenägenhet, ev sänkningshematom
Ska man beskriva färg vid skadedokumentation?
Ofta svårt..
- Främst intressant om underhudsblödning har inslag av gulaktig färg eller inte, för att hjälpa med bedömning av ålder på skadan.
– dock stor variation på när den gula
färgskiftningen kommer, vid nedbrytningen av hemoglobinet.
– och färgen beror även på djupet.
Varför är formen viktig vid skadedokumentation? exempel?
- Underhudsblödningar generellt rundade, sprider sig förhållandevis jämnt utåt.
- Parallella underhudsblödningar (slag med tillhygge?)
- Mönstrade (något särskilt mönster?)
- Bågformade hudavskrapningar (intryckning av nagel?)
- Ringformat/ två halvcirkelformade delar (bett? nypning?)
Vad kan bågformade hudavskrapningar tyda på?
intryckning av nagel
vad kan en skada som är ringformad/ två halvcirkelformade delar tyda på?
bett, nypning
Vad kan parallella underhudsblödningar tyda på?
slag med tillhygge
Vid skadedokumentation finns många bitar att dokumentera, nämn dem!
Färg, form, typ av sårskada, placering/kroppsdel.
- Riktning (tvärförlöpande, längsförlöpande, snett nedåt utåt)
- Sårkanter och djup
– Raka sårkanter? Ojämna?
– Vävnadsbryggor på djupet? Omgivande hudavskrapningar eller underhudsblödningar? Runda, nästan utstansade sår?
Varför ska man fotografera skador vid dokumentation?
Det:
- Tydliggör fynden
- Möjliggör eftergranskning, handledning och
diskussion
- är bra underlag för eventuellt senare rättsintyg
- används i kliniken för uppföljning av läkning, spridning etc
Hur ska man fotografera vid skadedokumentation?
- automatiska inställningen på kameran (A, ofta grön ruta).
- Stäng av blixten
- Fotografera inte när skadan är i skugga
- Linjal för storleksreferens + hjälp för skärpefokus
- dokumentera vem som avbildas, & när man tar fotona
- Börja med en översiktsbild och sedan närbild på respektive skada
Hur kan man dokumentera vem som avbildas, & när man tar fotona vid skadedokumentation?
– Många kliniker har färdiga rutiner med tex id-etiketter som man kan ha med på fotografierna.
– Alternativt ta det första fotot i serien på id-uppgifter tillsammans med tidpunkt. Avsluta
gärna fotograferingen med foto på samma uppgifter, tydliggör start och slut på
undersökningen.
Hur ska man tänka för att få bra & rättvisande foton vid foto-dokumentation av skador?
Tänk på ljuset och eventuella skuggningar -> Fotografera inte när skadan är i skugga.
- Försök att inte dölja ljuset med dig själv och kameran.
- Undvik motljus
- Använd gärna linjal. Ska ligga i samma plan som skadan. Genomskinlig linjal bra för att
kontrollera avblekbarhet. Svartvit hjälper mer för kamerafokuseringen. - Färgen på bakgrunden påverkar färgtonen på hela fotografiet.
- Håll kameran vinkelrätt mot hudplanet.
Hur ska man skriva när man journalför skadedokumentation? Vad ska man tänka på.
Det är skillnad på hälso- och sjukvård och informationen som önskas till rättsintyg,
- Använd kortfattade men innehållsrika beskrivningar
- Håll språket objektivt
– Grundregeln att en skada i patientjournalen ska vara så väl beskriven att den entydigt kan förstås och tolkas av en annan läkare
- Undvik långtgående slutsatser
- Var tydlig med var informationen du nämner kommer ifrån (från den undersökte, från polisen, annan källa)
- viktigt att dokumentera om delar av kroppen inte undersökts, eftersom skillnaden är stor mellan oskadade och icke undersökta delar av kroppen.
- Om patienten berättar om våldsutsatthet, betänk hur du dokumenterar det.
– Vissa sökord är skyddade, syns inte i journal på nätet tex (I Östergötland sökordet ”våldsutsatthet”)
- Sekretessen är hög för vuxna, men om det finns uppgifter om barn i risk (t ex bevittnat eller blivit utsatt för våld) är anmälningsskyldigheten till socialtjänsten personlig och lagstadgad
- Tänk på att journalen kan begäras ut av rättsmedicin eller polis/åklagare
- Även ospecifika skador kan vara viktiga (stödbevisning)
Vem får beställa rättsintyg? (lag som styr)
Rättsintyg inhämtas av Polismyndigheten eller en åklagarmyndighet
–enligt Lag (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott, 1 §
- Undersökningsledaren får inhämta yttrande från en sakkunnig
– enligt Rättegångsbalken (1942:740), 23 kap. 14 §
- Finns ingen skyldighet för någon läkare att på begäran av enskild person utföra undersökning och utfärda rättsintyg
När ska ett rättsintyg inhämtas?
- Vid utredning av brott som kan antas föranleda annan påföljd än böter (enligt Rättsintygslagen (2005:225) 2 §)
- Vid utredning av ett brott där gärningsmannen inte har fyllt 15 år (ej straffmyndig) och
– brottet kan antas föranleda fängelse i 1 år
– på begäran av socialnämnd
– även i enskilda andra fall av särskild betydelse
(enligt Lag 1964:167 unga lagöverträdare)
Vem skall/får utfärda rättsintyg?
Rättsintyg skall inhämtas från läkare vid rättsmedicinsk avdelning inom Rättsmedicinalverket eller läkare som enligt avtal med verket har åtagit sig att utfärda sådana intyg.
- Om det finns särskilda skäl får dock rättsintyg även inhämtas från annan läkare med tillräcklig kompetens (Rättsintygslagen (2005:225) 2 §)
Enligt förarbeten om lagen t ex vid:
– Akuta situationer
– Sexualbrott (gynekolog)
– Brott mot barn (specialist i barnmedicin)
– Om särskild specialistkompetens krävs
– Ingen rättsläkare eller kontraktsläkare finns tillgänglig
Rättsintyg ska inhämtas från legitimerad läkare, eller tandläkare
(Förordning (2005:1063) om rättsintyg i anledning av brott)
- En läkare eller tandläkare som är verksam inom den offentligt bedrivna hälso- och sjukvården är skyldig att, i den omfattning övriga skyldigheter i yrkesutövningen inte hindrar det eller det annars inte finns särskilda skäl mot det, utföra undersökningar och ge utlåtanden över dessa på begäran av länsstyrelse, domstol, åklagarmyndighet eller polismyndighet.
- En läkare som är verksam inom den offentligt bedrivna hälso- och sjukvården är på begäran av polisman skyldig att, i den omfattning övriga skyldigheter i yrkesutövningen inte hindrar det eller det annars inte finns särskilda skäl mot det, utföra en undersökning som innebär kroppsbesiktning av någon som är misstänkt för brott som kan ge frihetsstraff.
(Patientsäkerhetslagen (2010:659) 6 kap. 9 §)
Vilka utfärdar rättsintyg, hur ser det ut i Sverige idag?
- den största majoriteten av rättsintyg i Sverige utfärdas av rättsläkare.
- Stor andel (2017 ca 60%) baserar sig på dokumentation från sjukvården (patientjournaler och bilder)
- Finns legitimerade läkare anställda av RMV som Forensiska dokumentationsläkare (FD-
läkare) (timanställning, alla legitimerad läkare kan ansöka). De dokumenterar och en
rättsläkare bedömer och utfärdar rättsintyget.
Vem får undersökas i syfte att utfärda rättsintyg? Vad gäller gällande samtycke?
- Läkarundersökning i syfte att utfärda ett rättsintyg som avser en målsägande får inte utföras utan hans eller hennes samtycke. (Rättsintygslagen (2005:225) 4§)
- Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. (Regeringsformen 1974:152, 2 kap. 6 §)
- Målsägande kan när som helst (fram tills rättsintyget är färdigt) återkalla samtycket till utfärdandet av rättsintyg
- Kroppsbesiktning av den som är misstänkt för brott, inklusive blodprovstagning och annan undersökning som kan ske utan nämnvärt men (tex spårsäkring), får genomföras utan samtycke vid misstanke om brott som kan ge frihetsstraff (28 kap. rättegångsbalken)
Vad gäller underåriga och undersökningen för ett rättsintyg?
- Samtycke till undersökning av den som inte har fyllt 18 år avgörs i regel av vårdnadshavaren (som dock är den vanligaste förövaren) eller vid omhändertagande av Socialtjänsten (av särskild företrädare - jurist, ställföreträdande vårdnadshavare kan ta beslut om barn och efteråt berättar vad och varför man gjort det).
- Mognad och ålder om han eller hon kan ta grundad ställning i frågan bör respekteras.
- Finns två vårdnadshavare måste de vara överens.
Vuxna som saknar rättslig handlingsförmåga, hur ska man göra vid undersökning för rättsintyg?
- Läkare bör uppmärksamma om den som skall undersökas kan ta ställning till undersökningens innebörd och ev. risker med denna.
- Samtycke kan i annat fall ges av god man eller förvaltare
