Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K11 > Allmänmedicin, kroniska åkommor > Flashcards

Allmänmedicin, kroniska åkommor Flashcards

1
Q

Kontraindikationer för behandling med metformin?

A

Alkoholism
Allvarlig hjärtsvikt
Dehydrering
Allvarlig leversvikt
Njursvikt med GFR < 30

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Diabetes, diagnostiska värden?

A

Fasteglukos >7,0 mmol/l
HbA1c > 48 mmol/mol

OGTT
>11,1 mmol/l (venöst)
>12,2 mmol/l (kapillärt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Pre-diabetes? värden? vad säger du till patienten?

A

HbA1c >42 mmol/mol
Förhöjt fasteglukos (> 6,1 mmol/l)

Nedsatt glukostolerans (OGTT)
>8,9 mmol/l (kapillärt)
>7,8 mmol/l (venöst)

Säg inget till patienten. är inte en diagnos i sig, de misstolkar ofta det som en diabetes-diagnos. men kan ju nämna att de har förhöjd risk att utveckla DM2…

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

När insjuknar man i DM1?

A

kan insjukna hela livet!
konstant incidens första 60 åren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Varför får diabetespatienter stegrat p-glukos nattetid?

A

alla människor har socker lagrat i levern, för att uprätthålla blodsockret. Då metabolismen är störd hos DM2 pat ger det stegring under natten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Behandlingsstrategi för DM2?

A

Multifaktorell!

Förändring av levnadsvanor
- de flesta med DM2 har övervikt/fetma. om inte fundera över om det är mer likt typ 1.

Glykemisk kontroll
Lipid kontroll
Blodtryckskontroll
- alla tre behöver oftast farmkologisk behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka förändringar av levnadsvanor behövs för DM2?

A

-Rökstopp!
-Regelbunden fysisk aktivitet - minskar insulinresistens
-Minskat kaloriintag - omläggning av kost som man kan behålla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Blodtrycksmål vid diabete?

A

<140/85 mm Hg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

DM2 behandlas i med metformin som första val, vad läger vi till när det inte räcker?

A
  • Sulfonylurea
  • (akarbos, pioglitazon)
  • DPP IV-hämmare
  • GLP1-RA
  • SGLT2-hämmare
  • Insulin (human - analoger, kort-, långverkande, mix etc)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är bra glykemisk kontroll?

A

HbA1c
<50 mmol/mol men kan justeras både uppåt och neråt

53–69 mmol/mol vid längre duration, hypoglykemier, biologisk ålder > 80 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Patologisk R-vågs progression på EKG tyder på vad?

A

Genomgången infarkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

behandling för hjärtsvikt? (HFrEF)

A
  • ACE-hämmare / Angiotensinreceptorblockerare (ARB)
  • Beta-blockerare
  • Mineralkortikoidreceptor antagonister (MRA)
  • SGLT-2-hämmare
  • Diuretika – symptomatisk behandling vid vätskeretention
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad betyder HFrEF ?

A

Heart Faliure with reduced EF < 40%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad betyder HFmrEF?

A

Heart Failure with mildly reduced EF (41-49 %)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad betyder HFpEF?

A

Heart Failure with preserved EF ≥ 50 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Efter STEMI, vilken behandling är patienten satt på?

A
  • ASA (Trombyl) 75 mg
  • Ticagrelor (Brilique) 90 mg x2 (i ett år)
  • Metoprolol depot 50 – 200 mg
  • Enalapril 20 mg
  • Eplerenon 25 mg
  • Rosuvastatin 20 – 40 mg dagl med mål LDL < 1,4 mmol/L
  • Spray. Nitroglycerin sublingualt vb
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur behandlas förmaksflimmer?

A

DOAK (byt om på ASA)
Metoprolol

om första gång - remiss kardiolog

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

CHADSVAS?

A

Skattningsskala vid förmaksflimmer, för strokerisk. 1poäng per ifylld risk (ska in på antikoagulantia om >1p, dock ej om enbart kvinna som risk)

Hjärtsvikt (congestive heart failure)
Hypertoni
Ålder ≥ 75 år (2p) (age)
Diabetes
Stroke / TIA / tromboembolism (2p)
Kärlsjukdom (vascular disease)
Ålder 65-74 år (age)
Kvinna (sex)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

orsaker till trötthet? generellt

A

Oftast idiopatisk orsak och ofarligt! Men kan ibland vara symptom på allvarlig och åtgärdbar sjukdom.

20-30% fysiska orsaker
40-50% psykosociala orsaker
20-40% blandad eller idiopatisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

trötthetsorsaker med diagnosspecifikt?

A
  • Depression, ångest, missbruk etc
  • Kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS)
  • Anemi
  • Hypotyreos, diabetes (vanligare), Mb Cushing (-ovanligare)
  • Infektioner - postinfektixst
  • Hjärtsvikt, hjärtfel
  • Uremi
  • Malignitet - dock ovanligt om det kommer med trötthet som enda symtom
  • Levercirros
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

prover du tar på alla vid trötthetsutredning?

A

Blodstatus, eGFR, TSH, glukos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

prover du kan fundera över att ta vid trötthetsutredning?

A

calcium, leverprover, el.status, CRP, PSA
EKG (äldre patienter)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

typiska angina besvär?

A

Åtstramande tryck i bröst-käk-regionen och/eller armar
Utlöses av ansträngning
Släpper i vila eller av kortverkande nitro.

3/3 - typisk
2/3 - atypisk
0-1/3 - EJ angina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

behandlingstrappa för astma?

A

mål = symtomfrihet

Steg 1: SABA vb vid milda besvär. kan man alltid ha kvar vb.

steg 2: inhalationssteroid (ICS) i lågdos läggs till milda kroniska besvär

steg 3: medel dos ICS och LABA. kan även testa leukotrienantagonister ex. montelukast, (alla svarar ej på det)

steg 4: högdos LABA och högdos ICS.

Steg 5: per orala steroider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Stor del av psykiatriska sjukdomar stöter vi på i primärvården, vilken/a grad(er) av depression ska skötas främst från vårdcentralen?

A

Lindrig och medelsvår (inte svår).

lindrig depression > fyra kriterier, varav två från
huvudkriterierna. Vid lindrig depressiv episod finns förmågan att fortsätta med de flesta av sina aktiviteter kvar.

medelsvår depression > sex kriterier, varav minst två
från huvudkriterierna. Oftast svårt att fortsätta med sina vanliga aktiviteter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Formulär för att skatta psykiatriska besvär? och hur ska de användas?

A
  • MADRS eller PHQ-9 - depression
  • HAD eller GAD-7 - ångest
  • MDQ – bipolaritet

de väger ej tyngre än den kliniska bedömningen. som vägledning, men inte diagnosgrundande. Kan användas som hjälp vid gradering..

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Förutom att hitta & behandla psykisk ohälsa, vilka andra perspektiv ska du tänka på?

A
  • Diff. diagnoser ! - hypotyreos, anemi.
  • Läkemedel
  • Missbruk
  • Suicidriskbedömning, dokumentera i journalen att gjorts
  • Samsjuklighet
  • Ärftlighet
  • Barnperspektivet - kan behöva stöttning att sköta dem.
  • Lab: blodstatus, tsh, calcium, homocystein - om inte nyligen tagits
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Skilj på depression och utbrändhet!

A

de kan överlappa

vid depression - sänkt lust, upplevelse av att inte kunna
utbrändhet - sänkt ork, kan inte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Suicidtrappan?

A

Viktigt att ta upp, och dokumentera. kan initieras från sista MADRs frågan.
* Tankar på att skada dig själv?
* Tankar på att inte vilja leva?
* Dödsönskan?
* Tidigare skadat dig eller gjort s-försök?
* Om tankar nu, hur skulle du göra?
* Gjort några planer?
* Skrivit brev?
* Fråga om någon de kan prata om detta med

Avsluta med att säga typ ”jobbigt att han sådan tankar, viktigt att du delar med dig av dom” - säkra upp var de ska vända sig om tankarna blir värre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur behandlar vi depression? (primärvård) något som ska undvikas?

A

Egenvård.
1. KBT (kognitiv beteendeterapi) eller vissa andra psykologiska behandlingar.
2. SSRI (trappa upp, 0,5 tabl /vecka)
3. Eventuellt både 1+2

  • Stötta patienten i att bryta den onda spiralen av passivitet
  • SSRI kan vara en hjälp till att få patienten att bli mer engagerad och aktiv i sin vardag
  • ta hjälp av psykosociala teamet

helst inte sjukskrivning, och i så fall deltid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

vad gör vi om depressionsbehandlingen ej hjälper?

A
  • om ej förbättrats på 3-4 veckor öka dos till högsta rekommenderad dos
  • om utebliven effekt inom 3-4 månader bör man ompröva diagnos, byta läkemedel
  • Byte rekommenderas före tillägg -> Om två SSRI inte haft effekt byt till SNRI
  • Om monoterapi ingen effekt kan
    kombinationsbehandling vara aktuellt, tex SSRI och Mirtazapi (SNRI + Mirta kan oxå funka, men ej vanligt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Följa upp depressionsbehanldling?

A
  • viktigt att informera om att det kan ske ångestförstärkning under första veckan.
  • Boka telefontid 1 vecka för att stämma kring biverkningar: magbiverkningar (ofta övergående), sexuella biverkningar
  • Återbesök (el telefon) efter 3-4 veckor för värdera effekt
  • Behandla (oftast) minst 6månader efter förbättring, gärna 1 år. annars stor risk att falla tillbaka.
  • Utsättning – trappa ut långsamt, ju längre tid stått på desto långsammare uttappning. ”Bryta av små bitar”. trappa ut i en stabil period.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Behandling vid olika ångestsyndrom?

A
  1. KBT
  2. SSRI

förutom för GAD - där är ordningen tvärtom (börja med SSRI)

  • Stötta patienten i att våga gå emot ångesten – undvik att undvika!
  • Ångest är jobbigt, men inte farligt
  • Undvik ångestdämpande vid behovs-medicinering
34
Q

Hur delar vi in ångestsyndromen?

A
  • GAD – generaliserat ångestsyndrom
  • Paniksyndrom med eller utan agorafobi
  • Social ångest/social fobi
  • Tvångssyndrom
  • PTSD
35
Q

LPT krav?

A
  • lider av allvarlig psykisk störning OCH
  • har ett oundgängligt behov av slutenvård OCH
  • motsätter sig sådan vård eller finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med patientens samtycke
36
Q

Är stress farligt?

A

i det akuta läget är det bra men om det blir kronisk stress utan tillräcklig återhämtning blir det farligt

37
Q

Ska vi behandla stressreaktion, och hur i så fall?

A
  • Eventuellt sjukskrivning som del i helhetsplan, det kan vara hjälpsamt vid stress. Om sjukskrivning så sträva efter deltid och stegvis upptrappning.
  • Ge information om stress
  • Återhämtning! är det som behövs.
  • Sömn och motion
  • KBT

kan även finnas samsjuklighet, & då kan SSRI ha en plats oxå.

38
Q

Vad är utmattningssyndrom?

A
  • Fysiskt och psykiskt utmattad
  • Stressorer länge (minst ett halvår)
  • Påtagliga symtom (kropp, knopp - mer orkeslös, och känslor)
  • Stor påverkan på funktionsnivå
  • hjärntrötthet
  • svårt med minne, fokus
  • känslomässigt - lättare arg, lessen.

stor samsjuklighet med ADHD, autism.

39
Q

Vad är en anpassningsstörning?

A

passar in nånstans i skalan mellan stressreaktion och utmattningssyndrom.
- möjligen det som de flesta patienter passar in på egentligen. (& bra att börja med en bredare+mildare diagnos)

kan oxå vara en diagnos som är lättare att få igenom hos Försäkringskassan.

40
Q

Hur ska vi hantera patienter med stressbesvär?

A
  • Sträva inte efter noll stress, skapa istället en balans mellan krav/prestation och återhämtning
  • Alla människor behöver en någorlunda balans mellan sånt som tar energi och sånt som ger energi
  • informera patienterna om fight-flight & energigrafen.
  • följ upp!
    -aktiva sjukskrivningar - FÖLJ UPP!
41
Q

behandling för sömnbesvär?

A
  1. Sömnråd - ska alla yrkesgrupper kunna ge. Patient behöver oxå jobba AKTIVT med dem!
  2. KBT
  3. Medicin
42
Q

Tips för sömnbesvär? (sömnråd)

A
  • Inte farligt sova dåligt.
  • Sömnen går i cykler.
  • Kroppen tar igen sömnbrist.
  • Ge kroppen förutsättningar att sova:
  • Mörkt, svalt, tyst.
  • Ej koffein och skärm.
  • Varva ner.
  • Aktiv dagtid. (Ej tupplur)
  • Gå upp samma tid.
43
Q

Vad ingår i samtalsfärdigheter för MI?

A

Kvalitativt lyssnande : med närvaro ta in patientens bild av situationen/problemet och kunna återge via reflektioner och sammanfattningar. Bidra till att lösa ambivalens och stimulera förändringsprat.

BÖRS:
Bekräfta kompetens (affirmera egenskaper som gynnar förändring)
Öppna frågor (Berätta vad du tänker; hur är det för dig) Reflektera
Sammanfatta (Det jag hört dig berätta är…)

44
Q

reflektera komplext:
”Jag vet att jag måste träna men det blir inte av!”

”Jag orkar inte!”

”Så här kan jag inte ha det!”

A

”Du gör annat än att träna och mår inte bra av det i förlängningen.”

”När du är trött är det enklare att stanna hemma än att komma iväg och träna.”

“Du är medveten om att din kropp inte mår bra och är beredd att öka din fysiska aktivitet.”

45
Q

Vad innebär en komplex reflektion? vad ska ingå?

A

Vad sägs egentligen? man sätter ord på känslan och det som är det egentliga problemet och värderiktningen.

validering, känsla, rak, ärlig, validera sig själv och sin medicinska bedömning, fokus,

46
Q

Vad är cancerkalkylen?

A

att tänka cancer

tänka enskild patient + epidemiologi, vara medveten om diagnostiska fällor och ha kunskap om organbaserade symtom och cancervarningssignaler

Standardiserade vårdförlopp bidrar med checklistor för symtom och diagnostik

Detaljerad patientkunskap + kunskap om epidemiologi = egenskaper/sjukdomar kopplade till ökad risk för cancer

Insikt i diagnostiska fällor.

Kunskap om vanliga cancersymtom

47
Q

Varför vill vi ha en tidig diagnos på cancer?

A
  • Möjligheten till bot högre
  • Små tumörer ger mindre aggressiv behandling
  • Viktigt upptäcka tidigt hos patienter med symptom - Fördröjd diagnos ger psykologiska problem för patienter och anhöriga.
48
Q

Kan man få en FÖR tidig cancer diagnos? hur? risk?

A

Cancerscreening av symtomfria ökar ej säkert livslängd eller livskvalitet

Indolenta (=ofarliga, dvs som ej gör sig till känna på livshotande sätt inom patientens livstid) cancrar och obotliga cancrar vanligt

Psykologiska problem av att ”bli cancerpatient” kan leda till självmord (frfa prostatacancer, vanligare med sj.mord hos män)

49
Q

Vilka diagnostiska fällor behöver vi vara uppmärksamma för vid cancerdiagnostik?

A

Negativa resultat på labprover, röntgen och kliniska us utesluter inte cancer!

Positiva test/fynd måste följas upp.

Diagnos av vanlig sjukdom utesluter inte samtidig cancer

Ökad incidens med stigande ålder utesluter inte cancer hos yngre personer

Den enklaste förklaringen av symtom är inte alltid den rätta

Vaga symptom blir mindre vaga med bra anamnes.

50
Q

Generellt hur ser ett SVF ut?

A

”ingång” till standardiserat vårdförlopp
”misstanke”
”filterfunktion” ex rtg, ÖNH läkare.
”välgrundad misstanke”

51
Q

Vad ger välgrundad misstanke bröstcancer?

A
  • Malignitetssuspekt knöl i bröstet eller i armhålan hos kvinnor
  • Ändrad kontur på bröstet
  • Nytillkommet indragen bröstvårta
  • Rodnad eller svullnad på huden över bröstet utan annan förklaring
  • Blodig sekretion från enstaka mjölkgång
  • Ensidigt eksem på bröstvårtan
  • Sårbildning på bröstvårtan eller i anslutning till bröstkörtlarna
  • Nytillkommen apelsinskalsliknande hud
  • Bilddiagnostik talande för bröstcancer.
52
Q

När ska man misstänka prostatacancer?

A
  • Äldre än 40 år
  • Tilltagande skelettsmärtor
  • Skelettmetastaser utan känd primärtumör
  • Allmänna cancersymtom -trötthet, aptitlöshet
  • Hematospermi
  • Vattenkastningsbesvär - ökat senaste året
  • Makroskopisk hematuri (remiss standardiserat vårdförlopp cancer i urinblåsan
53
Q

välgrundad misstanke för prostatacancer?

A

ett eller flera av:
- PSA över gränsvärde:
< 70 år: ≥ 3 μg/l
70–80 år: ≥ 5 μg/l
> 80 år: ≥ 7 μg/l
- Malignitetsmisstänkt palpationsfynd (förhårdnad i prostatakörteln).
- Urolog bedömer att det finns indikation för diagnostisk prostatabiopsi

54
Q

när ska man misstänka kolorektalcancer?

A
  • Blod i avföringen
  • Anemi
  • Ändring av annars stabila avföringsvanor i mer än 4 veckor utan annan förklaring hos patienter över 40år
55
Q

Där misstanken har väckts för kolorektalcancer ska vad utföras inom 10 kalenderdagar?

A
  • Anamnes inklusive IBD och ärftlighet
  • Rektalpalpation
  • Rektoskopi I första hand – I andra hand proktoskopi
  • Vid anemi: anemiutredning.
  • Vid ändring av annars stabila avföringsvanor: FHb
  • Om undersökningarna visar annan blödningskälla ska denna behandlas med uppföljning efter 4 veckor.
56
Q

Välgrundad misstanke på kolorektalcancer, när? observandum?

A
  • Synligt blod i avföringen där rektalpalpation och prokto-/rektoskopi inte visar annan uppenbar blödningskälla (eller blödning kvarstår efter 4 veckor trots adekvat behandling av annan blödningskälla)
  • Järnbristanemi utan annan uppenbar orsak
  • Ändrade avföringsvanor i mer än 4 v hos pat över 40 år i combination med positivt FHb
  • Prokto/Rektoskopi eller rektalpalpation som ger misstanke om kolorektalcancer
  • Bild- eller vävnadsdiagnostik eller koloskopi ger misstanke om kolorektalcancer.
  • Observera att blodförtunnande medicinering minskar inte sannolikheten för att blod i avföringen eller anemi kan innebära kolorektalcancer.!
57
Q

När kan man låta bli att utreda ändrade avföringsvanor? (som annars inger misstanke om kolorektalcancer)

A

Om patienten har normalt hemoglobinvärde + F-Hb taget vid olika tillfällen + inga andra symtom

58
Q

när ska man misstänka lungcancer? vad gör du?

A
  • Nytillkomna luftvägssymtom (t.ex. hosta eller andnöd) med varaktighet av 6 veckor hos rökare eller före detta rökare över 40 års ålder –
  • Bröst- eller skuldersmärta utan annan förklaring
  • Blodig hosta
  • remiss till bilddiagnostik!
59
Q

Välgrundad misstanke för lungcancer?

A
  • Bilddiagnostik ger misstanke om lungcancer
  • Metastasfynd ger misstanke om lungcancer
  • Upprepad blodig hosta utan annan orsak, även vid normal röntgen
  • Obstruktion av vena cava superior
  • Recurrenspares.
60
Q

allvarliga, ospecifika symtom som kan bero på cancer?

A
  • allmän sjukdomskänsla
  • uttalad trötthet
  • aptitlöshet
  • större oavsiktlig viktnedgång, (särskilt i kombination med andra symtom)
  • långvarig feber
  • smärtor
  • patologiska laboratorievärden, t.ex. lågt blodvärde, förhöjt alkaliskt fosfatas, förhöjd sänka eller förhöjt kalcium
  • markant ökning av antalet kontakter med hälso- och sjukvården
  • markant ökning av läkemedelskonsumtionen.
61
Q

du har misstanke om cancer, vad gör du nu?

A
  • Fördjupad anamnes (ärftlighet, tidigare cancersjukdom, alkohol- och
    tobaksanamnes)
  • Status, särskilt inspektion av munhåla (särskilt tandstatus) och hud, palpation av buk, leder, lymfkörtlar, bröstkörtlar, testiklar, rektum, hjärt- och lungstatus.
  • Temperatur, vikt, längd.
  • Provtagning: Hb, LPK, TPK, B12, folat, ferritin, SR, CRP, Na, K, Krea (eGFR),
    korrigerat kalcium /joniserat kalcium, albumin, glukos, bilirubin, ALAT, alkaliskt fosfatas, LD, S-Proteinprofil (S- Elektrofores), S-Kappakedja, fri och Lambdakedja, fri eller U-Proteinprofil (U-Elektrofores), TSH, PSA, urinsticka.
  • Eventuellt riktad undersökning, t.ex. lungröntgen eller gynekologisk undersökning, om det inte fördröjer förloppet.
62
Q

du har utrett enligt “misstanke om cancer”-förlopp, har fortsatt misstanke men ingen specifik diagnos tydlig, vad gör du nu?

A
  • Välgrundad misstanke för SVF för allvarliga ospecifika symtom föreligger
  • patienten ska omedelbart remitteras till utredning enligt SVF. (Vart remissen ska skickas beslutas lokalt)
  • Inför remiss till utredning (vid välgrundad misstanke), informera om:
    – att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer eller någon annan allvarlig sjukdom
    – vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen *
    – att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
    – att sjukvården ofta ringer från dolt nummer
63
Q

Vad ingår i primärvårdens roll vid demenssjukdom?

A
  • Prevention
  • Basal utredning och diagnostik
  • Behandling
  • Stöd till patienter och anhöriga under hela sjukdomsförloppet
  • Årliga uppföljningar – koordinera vård och omsorgsinsatser
  • Samverka med kommunal verksamhet
  • Omhändertagande av svåra beteendemässiga – och psykiska symtom (BPSD)
  • Palliativ vård i sent stadie av demenssjukdom
64
Q

Varför ska man göra kognitiv utredning? (förutom för att kartlägga själva demenssjukdomen)

A
  • Utesluta behandlingsbar åkomma
  • För att få rätt vård, behandling och omsorg
  • Viktigt att den drabbade får en förklaring till sina symptom, ökad
    förståelse från och i omgivningen
  • Personcentrerad anpassning
  • Stöd till anhöriga
65
Q

Varför ska man göra basal kognitiv utredning?

A

För att undersöka och kartlägga:
- om personen har en kognitiv svikt och om den beror på en demenssjukdom eller om annan sjukdom orsakar eller bidrar till den kognitiva svikten
- vilka personer som är i behov av en fortsatt utvidgad utredning
- vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen medför och vad man kan göra för att minimera eller kompensera för dessa.

66
Q

Kommunala insatser vid demenssjukdom?

A
  • Behovsbedömning
  • Kommunalt demensteam/ demenssjuksköterska
  • Dagverksamhet
  • Särskilt boende
  • God Man/Förvaltare
  • om en person behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person
67
Q

Varför ska man ha uppföljning ev demenssjukdom, minst årligen?

A

”Bedöma demenssjukdomen, dess konsekvenser och personens behov av medicinskt och psykosocialt stöd SAMT att se till att dessa tillgodoses”

Läkemedel, kognition, funktionsförmåga, allmäntillstånd, andra sjukdomar, beviljade biståndsinsatser, nutritionsstatus, omsorgsbehov, tandvårdskort, eventuella BPSD symtom

68
Q

preload

A

blodvolym i kammrarna i slutet av diastole

69
Q

afterload

A

resistens i blodkretsloppet som vänster kammare måste överkomma

70
Q

Vad innebär psykogena smärtor?

A

smärtor som uppstår som följd allvarliga psykiatriska sjukdomar dvs vissa typer av psykoser.

mycket ovanliga tillstånd och ska handläggas av smärtläkare i samarbete med psykiater.

Dvs. förekomst av depressivitet eller ångest innebär inte att den kroniska smärtan ska klassas som psykogen!

71
Q

Hur ter sig en anemi sekundärt till kronisk sjukdom (sekundär anemi)?

A

karaktäreriseras av sänkt B-Hemoglobin med normocytära blodbild, normalt ferritin och inga laboratoriemässiga tecken på hemolys. Transferrinmättnaden (järnmättnad) sänkt.

72
Q

Vilka huvudsakliga sjukdomsgrupper kan ligga bakom sekundär anemi?

A

huvudsakligen vid maligna sjukdomar, autoimmuna/inflammatoriska systemsjukdomar och infektioner.

73
Q

Beskriv de patofysiologiska mekanismerna bakom sekundär anemi!

A

utgörs av nedsatt flöde av järn från makrofager till plasma, nedsatt erytrocytöverlevnad samt inadekvat benmärgssvar på mild hemolys.

74
Q

Vad betyder ärftlighet som beskrivs som: autosomalt dominant med nedsatt penetrans och variabelt uttryck

A

Vid autosomalt dominant ärftlighet är risken att få anlaget 50% om en av föräldrarna har anlaget.

Nedsatt penetrans och variabelt uttryck innebär att det inte är säkert att man blir sjuk, får sjukdomen även om man har anlaget.

75
Q

Vilka moment bör ingå i en smärtanalys?

A

smärtanamnes,
klinisk undersökning,
uteslutande av röda flaggor,
diagnossättning och en
smärtmekanistisk klassificering.

76
Q

fyra kriterierna för neurotisk smärta?

A
  • nervskada i anamnesen
  • Smärtans utbredning är neuroanatomiskt rimlig utifrån vilken struktur som är skadad
  • status i området, fram för allt påverkad sensibilitet
  • objektiva undersökningsfynd på nervskada
77
Q

Vilka differentialdiagnostiska överväganden (vilka diagnoser) bör du göra innan du sätter diagnosen fibromyalgi?

A

Polymyosit,
polymyalgia rheumatica,
hyper/hypothyreos,
inflammatorisk reumatisk sjukdom,
B12- eller folsyrabrist,
allvarlig djup depression

78
Q

vilka anamnestiska uppgifter ska förekomma för att generaliserad smärta ska föreligga?

A
  • Duration minst 3 månader
  • Axial smärta
  • Smärta i 3 av 4 alt två kontralaterala kroppskvadranter.
79
Q

generella sömnråd?

A
  • inte sova på dagen
  • lägga sig vid samma tid varje kväll
  • rummet bör vara mörkt och svalt.
  • gärna ha någon pulshöjande aktivitet på dagen men inte på kvällen
  • undvik aktvitet vid datorskärmar etc innan sänggåendet
  • undvik kaffe eller andra uppiggande drycker åtminstone ett par timmar innan sänggåendet
80
Q

Vad skriver du i sjukskrivning under ”funktionsnedsättning” och ”aktivitetsbegränsning” orsakad av en depressiv episod?

A

F: ökad utröttbarhet, koncentrationsproblem, minnesproblem, nedsatt initiativförmåga, motivationsproblem, humörlabilitet
och bristande uthållighet.

A: svårt att fatta beslut, bristande planeringsförmåga, ökad stresskänslighet, uppmärksamhetsproblem,
inflexibilitet, och igångsättningssvårigheter

81
Q

När du ska skriva en sjukskrivning, var kan du få hjälp med formulering?

A

(förutom av en snäll, erfaren kollega)
i Socialstyrelsens beslutsstöd

82
Q

Hur ska du bedöma huruvida patient är kardiellt kompenserad? samt identifiera eventuella riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom?

A

Fokus hjärt-/lungstatus
-EKG
-längd och vikt för att beräkna BMI.
- extra notis om hjärtrytm, eventuella blåsljud, förekomst av tredje ton.
- mäter blodtrycket,
- kontroll av perifera pulsar,
- ankel/brachialindex.
- bedöm tecken till svikt - Leta efter halsvenstas & benödem
- vid bukpalpation - leta hepatosplenomegali eller tecken på ascites.
- mät bukomfånget.
- Lungauskultation - rassel, krepitationer och ronki
- vid perkussion av lungorna noterar du lunggränser och jämför sidorna för att bedöma tecken på pleuravätska.

K11 (11 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions