Radiologi tentafrågor Flashcards
Vilken radiologisk undersökning bör du beställa om du misstänker aortadissektion?
a) DT thorax med intravenöst kontrastmedel i venfas
b) DT thorax utan intravenöst kontrastmedel
c) DT thorax-buk med intravenöst kontrastmedel i artärfas
d) Ingen undersökning alls, direkt till operation på grund av misstänkt typ A-dissektion
e) Ultraljud av hjärtat och aortaroten
c) DT thorax-buk med intravenöst kontrastmedel i artärfas
Vid misstänkt aortadissektion är DT angiografi (CTA) i artärfas den primära undersökningsmetoden. Den ger detaljerad information om dissektionens omfattning, true och false lumen samt eventuell organpåverkan. DT thorax-buk är viktigt eftersom dissektionen kan sträcka sig ned i bukaortan
En 21-årig kvinna söker akuten för buksmärtor som började som molande värk i nedre delen av buken för två dagar sedan. BMI 19. Nu har feber tillkommit och smärtorna har intensifierats. Bukstatus gör att du misstänker appendicit. Vilken radiologisk undersökning är lämpligast för att besvara din frågeställning?
a) DT buk med intravenöst kontrastmedel i artärfas
b) DT buk med peroralt kontrastmedel
c) DT buk utan kontrastmedel
d) MR buk med intravenöst kontrastmedel i venfas
e) Ultraljud buk
e) Ultraljud buk
Hos unga kvinnor med misstänkt appendicit är ultraljud (UL) förstahandsvalet eftersom:
Det är strålningsfritt, vilket är viktigt för fertila kvinnor.
Det kan visualisera en förstorad appendix, fri vätska och tecken på inflammation.
Det kan även utesluta gynekologiska differentialdiagnoser (t.ex. ovarialcysta, adnexit, extrauterin graviditet).
En 63-årig man har nyligen behandlats för pneumoni och förbättrats initialt. Nu har han återigen fått feber och CRP har åter stigit, från 19 mg/L till 78 mg/L. Förnyad lungröntgen har visat en rundad förtätning dorsalt, oklart om den är belägen i pleura eller i lungparenkymet. Bland differentialdiagnoserna ingår empyem, abscess men också tumör. Vad gör du nu för att komma vidare med utredningen?
a) DT thorax med intravenös kontrast i venfas
b) DT thorax utan kontrast
c) MR thorax utan kontrast
d) Ny lungröntgen med flankbilder (liggande på sida, horisontell strålriktning)
e) Ultraljud av pleura
a) DT thorax med intravenös kontrast i venfas
DT ger bättre anatomisk detaljering och kan avgöra om förändringen är belägen i lungparenkymet eller pleuran.
Kontrast hjälper till att skilja mellan infektiösa processer och tumörer (exempelvis genom att identifiera väggförstärkning vid abscess/empyem eller solid enhancering vid malignitet)
Hos vilka patientkategorier kan man överväga ventilations-/perfusionsscintigrafi istället för DT lungartärer vid diagnostik av lungemboli?
a) Gravida, jodkontrastöverkänsliga och patienter med lungcancer
b) Gravida, jodkontrastöverkänsliga och patienter med nedsatt njurfunktion
c) Patienter med KOL eller misstänkt kronisk lungembolisering
d) Patienter med KOL, lungcancer eller alfa-1-antitrypsinbrist
e) Patienter med KOL, misstänkt kronisk lungemboli eller nedsatt njurfunktion
b) Gravida, jodkontrastöverkänsliga och patienter med nedsatt njurfunktion
Gravida – V/Q-scint ger lägre stråldos till fostret jämfört med DT och kan vara förstahandsval om lungröntgen är normal.
Jodkontrastöverkänsliga – Om patienten har en känd allvarlig överkänslighet mot jodkontrastmedel kan V/Q-scint vara ett alternativ.
Patienter med nedsatt njurfunktion – DT lungartärer innebär en risk för kontrastinducerad njurskada (CIN), vilket gör V/Q-scint till ett bättre alternativ hos dessa patienter
Vilken undersökningsmetod är mest lämplig att börja med hos en ung patient med frågeställningarna ”Gallvägsvidgning? Gallstenar?”
a) DT buk med intravenöst kontrastmedel i artärfas
b) DT buk utan intravenöst kontrastmedel
c) MR buk med intravenöst kontrastmedel i artärfas
d) MR buk utan intravenöst kontrastmedel
e) Ultraljud lever
e) Ultraljud lever
Hög sensitivitet och specificitet för gallstenar, särskilt i gallblåsan.
Kan även bedöma gallvägarna och upptäcka dilatation.
Strålningsfri, vilket är viktigt hos yngre patienter.
Snabb och lättillgänglig undersökning.
Vilken bildgivande undersökning börjar du med om du misstänker reumatoid artrit hos en patient
med långvariga symptom?
a) Röntgen helkropp
b) Röntgen händer och fötter
c) Röntgen SI-leder
d) Skelettscintigrafi helkropp
e) Ultraljud handleder
b) Röntgen händer och fötter
RA drabbar tidigt MCP-, PIP- och MTP-leder samt handleder.
Röntgen kan visa periartikulär urkalkning, usurer (lednära destruktioner) och ledspringeförträngning, vilket är typiska tecken på RA.
Används för att bedöma sjukdomsprogress och följa behandlingseffekt
Vilken undersökning bör du beställa vid misstanke på akut hjärnblödning?
a) DT hjärna med intravenöst kontrastmedel i senfas (parenkymfas)
b) DT hjärna utan intravenöst kontrastmedel
c) DT hjärna utan och med intravenöst kontrastmedel i senfas (parenkymfas)
d) Ingen undersökning alls - ska opereras direkt
e) MR hjärna utan intravenöst kontrastmedel
b) DT hjärna utan intravenöst kontrastmedel
Snabb och lättillgänglig metod på akuten.
Hög sensitivitet för färsk blödning (hyperdensitet).
Ingen risk för att kontrastmedel maskerar en blödning (kontrast kan likna blod i täthet och försvåra tolkning).
67-årig patient söker på grund av högersidig hemipares och expressiv afasi sedan 2 timmar. Vilken undersökning bör du beställa och hur akut är det?
a) DT hjärna utan intravenöst kontrastmedel (omedelbart)
b) DT hjärna utan intravenöst kontrastmedel (omedelbart) + DT angiografi av hjärnans och halsens
artärer (kontorstid)
c) DT hjärna utan intravenöst kontrastmedel + DT angiografi av hjärnans och halsens artärer (båda omedelbart)
d) MR hjärna med intravenöst kontrastmedel (omedelbart)
e) MR hjärna med intravenöst kontrastmedel (kontorstid)
c) DT hjärna utan intravenöst kontrastmedel + DT angiografi av hjärnans och halsens artärer (båda omedelbart)
DT hjärna utan kontrast: Utesluta hjärnblödning (hyperdensitet vid intracerebral blödning). Identifiera tidiga tecken på infarkt (t.ex. suddig grå-vit gräns, hyperdens MCA-tecken).
DT angiografi av hjärnans och halsens artärer: Påvisar ocklusion av stora kärl som kan behandlas med trombektomi.
Hjälper till att bedöma kollateralcirkulation, vilket påverkar behandlingsbeslut.
Vad bör alltid ingå i en röntgenremiss?
a) Patientens alla tidigare vårdbesök
b) Patientens CRP
c) Patientens hemadress
d) Patientens telefonnummer
e) Remittentens telefonnummer
e) Remittentens telefonnummer
Vad bör alltid ingå i utredningen av en misstänkt skelettumör i rörbenen?
a) DT med intravenöst kontrastmedel i venfas
b) DT utan intravenöst kontrastmedel
c) DT-ledd punktion
d) MR utan intravenöst kontrastmedel
e) Slätröntgen
e) Slätröntgen
Ger viktig initial information om tumörens utseende (osteolytisk, osteoblastisk, avgränsad eller infiltrativ).
Kan identifiera typiska benigna och maligna mönster (t.ex. periostal reaktion, Codmans triangel, “sunburst”-tecken vid osteosarkom).
Är en snabb, billig och lättillgänglig metod.
Nämn vilka av följande undersökningar som ger joniserande strålning till patienten och vilka som inte gör det: CBCT, DT, MR, PET-DT, scintigrafi, slätröntgen och ultraljud. 0.5p/rätt svar. Tot 3.5p
Ger joniserande strålning - CBCT, DT, PET-DT, Scintigrafi, slätröntgen
Ger inte joniserande strålning - MR, ultraljud.
Nämn tre kontraindikationer för MR (både relativa och absoluta kontraindikationer är godkända svar) 0,5 p / rätt svar Tot 1.5p
Svar: Pacemaker, metallsplitter, graviditet, klaustrofobi, ej förmåga att ligga still/samarbeta, hög
feber, intraosseös nål, insulinpump, subkutana glukosmätare, neurostimulatorer, hörsel-inplantat. osv
Vilken av följande undersökningar måste genomföras med intravenöst kontrastmedel för att svara på frågeställningen?
a) DT buk med frågeställning ”njursten”
b) DT hjärna med frågeställning ”blödning”
c) DT thorax med frågeställning ”lungemboli”
d) MR helkropp med frågeställning ”skelettmetastaser”
e) Ultraljud med frågeställning ”cholecystit”
c) DT thorax med frågeställning ”lungemboli”
a) DT buk för njursten → Ingen kontrast behövs, eftersom kontrast kan maskera kalkhaltiga stenar. En icke-kontrastförstärkt DT är standardmetoden för att påvisa njursten.
b) DT hjärna för blödning → Ingen kontrast behövs, då en färsk blödning är hyperdens och syns tydligt utan kontrast. Kontrast används vid misstanke om tumör eller inflammation.
d) MR helkropp för skelettmetastaser → Kan göras utan kontrast, men kontrast (gadolinium) kan användas för bättre differentiering av metastaser.
e) Ultraljud för cholecystit → Ingen kontrast behövs, då ultraljud kan visualisera gallblåseväggsförtjockning, vätska och stenar direkt.
Du ska prioritera en remiss med frågeställningen: ”Hydronefros? Uretärkonkrement?” 55 år. Vänstersidig flanksmärta och miktionssveda sedan 3 dygn. Nytillkommen akut njursvikt. Urinsticka: 3+ leukocyter och 3+ erytrocyter. Vilken röntgenundersökning bör du göra?
a) DT njurar med intravenöst kontrastmedel i nativ, artär-, ven- och
utsöndringsfas (DT 4-fas)
b) DT njurar med intravenöst kontrastmedel i artärfas
c) DT njurar/urinvägar utan intravenöst kontrastmedel och med lågdosprotokoll
d) Ultraljud njurar med intravenöst kontrastmedel
e) Ultraljud njurar utan intravenöst kontrastmedel
c) DT njurar/urinvägar utan intravenöst kontrastmedel och med lågdosprotokoll
Vid misstanke om uretärkonkrement (njursten) är DT urinvägar utan kontrast förstahandsvalet eftersom kontrast kan maskera kalkhaltiga stenar.
Lågdosprotokoll används för att minska strålbelastningen, särskilt vid njursten där hög bildkvalitet inte alltid krävs.
Hydronefros kan också ses utan kontrast genom att utvärdera njurarnas utvidgning och eventuellt avflödeshinder.
Akut njursvikt kan bero på obstruktion, och DT utan kontrast är bästa valet för att snabbt identifiera en eventuell uretärsten.
Du får en remiss om en 67-årig kvinna som snubblat på mattkanten och tagit emot sig med högerhanden. Hon har ont över handleden med smärta vid aktiv och passiv rörelse. Vad gör du för första radiologiska undersökning?
a) DT handled
b) Ingen undersökning, kliniskt status räcker för att besluta om behandlingen.
c) MR scaphoideum
d) Slätröntgen handled
e) Scintigrafi handled
d) Slätröntgen handled
Du får en remiss med frågeställningen: ”Appendicit? Hydronefros?”. 6-årig flicka med smärta höger fossa sedan tre dagar. Nu mer ont och stigande CRP. Vad gör du för undersökning?
a) DT buk med intravenöst kontrastmedel
b) DT buk utan intravenöst kontrastmedel
c) Ingen undersökning alls, patienten bör opereras direkt.
d) MR buk utan intravenöst kontrastmedel
e) Ultraljud buk utan intravenöst kontrastmedel
e) Ultraljud buk utan intravenöst kontrastmedel
Ultraljud är förstahandsvalet vid misstänkt appendicit hos barn, eftersom det är en strålningsfri metod och har god sensitivitet och specificitet.
Vid misstanke om hydronefros kan ultraljud också ge information om njurarnas storlek, parenkymtjocklek och eventuellt avflödeshinder.
CRP-stegring och tilltagande smärta talar för en inflammatorisk process, och ultraljud kan visualisera en förtjockad, icke-komprimerbar appendix med ev. fri vätska och ökad vaskularitet (tecken på appendicit).
Vilken av följande undersökningar ger mest stråldos?
a) DT thorax utan och med intravenöst kontrastmedel
b) Ekokardiografi
c) Lungröntgen
d) MR hjärta utan intravenöst kontrastmedel
e) Ventilations/perfusions scintigrafi
a) DT thorax utan och med intravenöst kontrastmedel
ilka modaliteter genererar bilder utan att använda joniserande strålning?
a) MR och PET-DT
b) MR och scintigrafi
c) MR och ultraljud
d) Röntgen och DT
e) Ultraljud och PET-DT
c) MR och ultraljud
Vad är den främsta och vanligaste anledningen till att använda intravenöst kontrastmedel i venfas vid en DT buk-undersökning?
a) För att bättre kunna bedöma artärer
b) För att bättre kunna bedöma fri gas
c) För att bättre kunna bedöma fri vätska
d) För att bättre kunna bedöma parenkymatösa organ och lättare
avgränsa abscesser och inflammation
e) För att få bättre spatial upplösning i bilden
d) För att bättre kunna bedöma parenkymatösa organ och lättare
avgränsa abscesser och inflammation
När bör en passageröntgen genomföras?
a) Vid DT-verifierad ileus med misstänkt passagehinder
b) Vid misstanke om fri gas
c) Vid misstanke om fri vätska
d) Vid misstanke om förstoppning
e) Vid misstanke om ileus
a) Vid DT-verifierad ileus med misstänkt passagehinder
En passageröntgen (tunntarmspassage) är en genomlysning med kontrast som används för att bedöma om det finns ett mekaniskt hinder vid ileus och hur passagen genom tunntarmen fungerar.
* Indikation:
-Om en DT har visat ileus, men det är oklart om passagen är helt eller delvis obstruerad.
-Om man vill bedöma hur snabbt kontrasten passerar tunntarmen och om det finns ett totalt hinder.
-Vid misstanke om subileus där det är osäkert om kirurgi behövs.
För vilken av följande patienter är MR-undersökning att föredra i stället för DT?
a) Motoriskt orolig patient
b) Patient med hög feber
c) Patient med klaustrofobi
d) Patient med okända metallimplantat i ryggen
e) Ung patient
e) Ung patient
Nämn de tre grundprinciperna som används för att minska stråldosen till patienten och personalen. (0,5 p per rätt svar, totalt 1,5 p)
Tidsprincipen – Minimera den tid som både patienten och personalen utsätts för strålning. Ju kortare tidsperiod man är exponerad för strålning, desto lägre dos.
Avståndsprincipen – Öka avståndet mellan strålkällan och både patienten och personalen. Strålningens intensitet minskar snabbt med ökat avstånd (följer invers kvadratlag).
Skyddsprincipen – Använd skyddande åtgärder som blyskydd, blyförkläden och skärmar för att minska stråldosen till de delar av kroppen som inte ska strålas.
Nämn två frågeställningar som kräver DT med intravenöst kontrastmedel i artärfas för att besvara (2p)
Från facit: Lungemboli. Aorta(eller annan arteriell)dissektion. Arteriell blödning
Extra:
* Tumörutredning av bukorgan (t.ex. lever eller pankreas) – Kontrast i artärfasen hjälper till att visualisera vaskularisering av tumörer, vilket gör det lättare att identifiera och karaktärisera maligna tumörer, särskilt i levern.
* Aortaaneurysm eller aortadissektion – Artärfasen ger en tydlig bild av artärernas väggar och hjälper till att identifiera tecken på aortaaneurysm eller dissektion, särskilt vid misstanke om akut aortasjukdom.
Nämn 3 kontraindikationer (både relativa och absoluta ger rätt) för intravenöst jodbaserat (vattenlösligt) kontrastmedel. (0,5 p per rätt svar, totalt 1,5 p)
Från facit: Sänkt njurfunktion/njursvikt, Myastina gravis (med bulbära symtom), tyroideasjukdom (obehandlad hypertyreos och/eller obehandlad tyroideacancer), Metforminbehandling, tidigare anafylaktisk/överkänslighetsreaktion.
extra:
* Allergi mot jodbaserade kontrastmedel – Absolut kontraindikation om patienten har en tidigare känd allvarlig allergisk reaktion mot jodkontrast (t.ex. anafylaktisk reaktion).
* Svår njurinsufficiens (kreatinin > 200 µmol/L eller GFR < 30 ml/min) – Relativ kontraindikation, eftersom jodkontrast kan förvärra njursvikt och orsaka kontrastinducerad nefropati (CIN).
* Graviditet (särskilt första trimestern) – Relativ kontraindikation, då jodbaserade kontrastmedel kan ha en teratogen effekt på fostret, särskilt under de första veckorna av graviditeten.
En medelålders kvinna inkommer till akutmottagningen med högersidig andningskorrelerad bröstsmärta, andfåddhet och lätt yrselkänsla sedan gårdagen. I status noterar du liksidiga andningsljud utan dämpningar. Lätt sänkt saturation. Du misstänker lungemboli. Vilken undersökning bör du beställa för att bekräfta
diagnosen?
a. DT thorax med kontrast i artärfas
b. DT thorax med kontrast i venfas
c. DT thorax utan kontrast
d. Ingen, lungemboli är en klinisk diagnos
e. Lungröntgen
a. DT thorax med kontrast i artärfas
Lungemboli (LE) diagnostiseras primärt med DT lungartärer (DTLA), vilket är en DT thorax med kontrast i artärfas. Kontrasten sprutas in för att avbilda lungartärerna och identifiera eventuella embolier.
- DT thorax med kontrast i venfas (b) används inte för LE-diagnostik, utan för att bedöma andra kärlstrukturer, som vener eller malignitetsutredning.
- DT thorax utan kontrast (c) kan inte visualisera lungartärerna tillräckligt bra för att upptäcka embolier.
En ung man inkommer till närakuten med smärta till höger i bröstkorgen. Smärtan kom relativt plötsligt utan föregående trauma. Patienten är nu andfådd. Du misstänker pneumothorax. Hur vill du utreda patienten radiologiskt?
a. DT thorax med kontrast i venfas
b. Ekokardiografi (”Hjärteko”)
c. MR thorax
d. Slätröntgen lungor
e. Ventilations-/perfusionsscintigrafi av lungorna
d. Slätröntgen lungor
Vid misstanke om pneumothorax är lungröntgen i stående position förstahandsvalet för diagnostik. Typiska fynd är en tydlig pleural linje utan lungparenkym distalt samt eventuellt en ökad transparens i den kollapsade lungdelen
Patient som inkommer till akutmottagningen efter att ha fallit tre våningsplan och landat på ryggen. Nu kraftiga smärtor i ländryggen med klinisk misstanke om fraktur. Vilken röntgenundersökning beställer du?
a. DT ländrygg
b. Ingen undersökning alls
c. MR ländrygg
d. Skelettscintigrafi
e. Slätröntgen ländrygg
a. DT ländrygg: Vid högenergitrauma (t.ex. fall från tre våningar) och misstanke om kotfraktur är DT ländrygg förstahandsval eftersom det:
✅ Har hög upplösning och kan påvisa frakturer bättre än slätröntgen
✅ Möjliggör bedömning av kotornas stabilitet och eventuell dislokation
❌ MR ländrygg (c) – Är bättre för att bedöma mjukdelsskador och ryggmärgspåverkan men är inte förstahandsval för att påvisa skelettskador. Görs vid neurologiska symtom eller misstanke om ligamentskador.
❌ Skelettscintigrafi (d) – Används sällan akut. Kan vara aktuellt vid metastasmisstanke eller kroniska frakturer.
❌ Slätröntgen ländrygg (e) – Har låg sensitivitet för kotfrakturer, särskilt vid högenergitrauma. DT ger överlägsen bildkvalitet och information.
Vilken undersökning är bäst lämpad att använda för screening av skelettmetastaser hos en patient med känd malignitet, och ger en bra översikt över hela skelettet?
a. DT helkropp
b. MR helkropp
c. Skelettscintigrafi
d. Slätröntgen helskelett
e. PET-DT
c. Skelettscintigrafi
Du träffar en 18-årig kvinna med smärta i vänster handled efter en cykelolycka. Slätröntgen visade ingen fraktur. När du undersöker henne har hon ont och är svullen kring handleden och är tydligt palpationsöm i fossa tabatière. Du misstänker en odislocerad scaphoideumfraktur som inte syns på slätröntgen. Vilken av följande
undersökningar är mest lämplig att gå vidare med?
a. DT scaphoideum
b. Exploration på operation
c. Ingen, syns frakturen inte på slätröntgen så finns det ingen fraktur
d. MR scaphoideum
e. Ultraljud scaphoideum
d. MR scaphoideum: ✅ Har hög sensitivitet och specificitet för att upptäcka även subtila frakturer
✅ Kan visualisera benmärgsödem, vilket tyder på en fraktur även om ingen tydlig linje syns
✅ Kan bedöma ligamentskador och kärlförsörjning, vilket är viktigt eftersom scaphoideum har risk för avaskulär nekros
Du är radiolog och får följande remiss: ”35-årig man med kraftig smärta i vänster flank. Smärtan är intervallartad, och patienten vill helst inte ligga stilla, då känns det värre. Urinstickan visar mikroskopisk hematuri. Inga infektionstecken. Trots adekvat
smärtlindring blir patienten inte smärtfri. Finns konkrement i urinvägarna?” Vilken undersökning är mest lämplig?
a. DT buk i venfas
b. DT njurar i nativ-, artär- och venfas
c. Lågdos DT av njurar och urinvägar utan iv kontrast
d. Slätröntgen urinvägar
e. Ultraljud njurar och urinvägar
c. Lågdos DT av njurar och urinvägar utan iv kontrast: Vid misstanke om njursten (urolitiasis) är lågdos DT utan kontrast förstahandsval, eftersom det:
✅ Har hög sensitivitet och specificitet för att påvisa konkrement
✅ Kan identifiera obstruktion (hydronefros, hydroureter)
✅ Undviker kontrastmedel, vilket är viktigt eftersom kontrast kan dölja små stenar
❌ DT buk i venfas (a) – Ger bra bild av buken men är inte optimerad för konkrement, då kontrast kan maskera stenarna.
❌ DT njurar i nativ-, artär- och venfas (b) – Används vid tumörutredning, inte vid misstänkt njursten.
❌ Slätröntgen urinvägar (d) – Kan påvisa röntgentäta stenar, men missar urinsyrastenar och små konkrement. Dessutom ger det sämre anatomisk information.
❌ Ultraljud njurar och urinvägar (e) – Kan se hydronefros men är inte tillräckligt känsligt för att upptäcka konkrement, särskilt små uretärstenar.
På avdelningen träffar du en 70-årig kvinna som lagts in under natten. Hon har smärta i bukens övre del och förhöjda infektionsprover. Datortomografi buk utförd akut har visat misstänkt cholecystit. Nu vill du veta om det möjligen skulle finnas gallstenar i
gallblåsan eller gallvägarna (man såg inga på datortomografiundersökningen men som du vet är inte alla gallstenar synliga på datortomografi). Vilken radiologisk
undersökning är lämpligast att utföra för att besvara frågan om gallsten?
a. MR buk med kontrast
b. MR buk utan kontrast
c. Passageröntgen av buken (med peroralt kontrastmedel)
d. Slätröntgen buk
e. Ultraljud av gallblåsan och gallvägarna
e. Ultraljud av gallblåsan och gallvägarna: ✅ Är mycket känsligt för gallstenar i gallblåsan (bättre än DT)
✅ Kan bedöma väggförtjockning, perikolecystisk vätska och Murphy’s sign, vilket stärker misstanken om kolecystit
✅ Är snabbt, billigt och utan strålning
❌ MR buk utan kontrast (b) – MRCP kan påvisa koledokusstenar men används främst vid misstanke om gallgångsobstruktion (ex. ikterus, kolangit), inte i första hand vid akut kolecystit.
❌ Passageröntgen buk (c) – Påverkas inte av gallstenar och används vid tunntarmsobstruktion.
❌ Slätröntgen buk (d) – De flesta gallstenar är röntgentransparanta och syns inte på slätröntgen.
En patient är inlagd för ileus, verifierat med datortomografi. Man har beslutat sig för att avvakta och se om ileustillståndet löser sig utan akut operation. Med hjälp av vilken slags undersökning monitoreras detta lämpligast?
a. DT buk med kontrast i venfas och peroral kontrast
b. DT buk med kontrast i venfas
c. Passageröntgen (DT eller slätröntgen med peroral kontrast)
d. MR buk
e. Ultraljud av buken
c. Passageröntgen (DT eller slätröntgen med peroral kontrast)
Två undersökningar ingår i en urakut strokeutredning (”Strokelarm”/”rädda hjärnan-larm”, där akut behandling av eventuell tromb är aktuell), vilka?
a. DT hjärna utan iv kontrast + DT-angiografi av hjärnans och halsens kärl i artärfas
b. DT hjärna utan iv kontrast + DT hjärna med kontrast i venfas
c. DT hjärna utan iv kontrast + MR hjärna utan kontrast
d. MR hjärna + DT-angiografi av hjärnans och halsens kärl i artärfas
e. DT hjärna + MR hjärna med kontrast
a. DT hjärna utan iv kontrast + DT-angiografi av hjärnans och halsens kärl i artärfas
* DT hjärna utan iv kontrast: Används för att snabbt utesluta en intracerebral blödning (blödning i hjärnan), vilket är avgörande eftersom trombolysbehandling kan vara farlig vid blödning.
* DT-angiografi av hjärnans och halsens kärl i artärfas: Används för att visualisera blodflödet i artärerna i hjärnan och halsen. Detta hjälper till att identifiera tromboser eller förträngningar (t.ex. karotisstenos eller tromboembolism), vilket är avgörande för att bedöma om trombolys eller trombektomi är lämpligt.
Det finns olika varianter på intrakraniella blödningar och de kan beskrivas utifrån var de är belägna; t ex subduralblödning, epiduralblödning, subaraknoidalblödning, parenkymblödning. Hur ser en färsk blödning ut på en datortomografi hjärna utan
intravenös kontrast?
a. Blodet blir grått
b. Blodet blir svart/mörkt
c. Blodet blir vitt/ljust
d. Blodet går inte att se på en DT hjärna utan iv kontrast, DT måste utföras med iv kontrast
e. Blodet går inte att se på en DT, MR måste göras
c. Blodet blir vitt/ljust
Färsk blödning syns vanligtvis som vit (hyperdens) eftersom blodet är täta och innehåller höga koncentrationer av hemoglobin.
Äldre blödningar blir mer gråa eller svarta med tiden, eftersom de förlorar sin täthet när blodet bryts ner.
Vilka av nedanstående alternativ ökar risken för kontrastmedelinducerad nefropati efter administration av jodkontrastmedel?
a. Hög ålder, överkänslighet, manligt kön, kronisk njursjukdom
b. Kronisk njursjukdom, diabetes mellitus, hög ålder, stor mängd kontrast
c. Obehandlad hyperthyreos, BMI <20, tidigare njursjukdom, manligt kön
d. Stor mängd kontrast, hög ålder, obehandlad hypertyreos, hereditet för njursjukdom
e. Överkänslighet, kronisk njursjukdom, BMI >35, hög ålder, diabetes mellitus
b. Kronisk njursjukdom, diabetes mellitus, hög ålder, stor mängd kontrast
Du är radiolog och får följande remiss: ”Blödning? Fraktur? Ung man som fallit ur sin kontorsstol förra veckan. Lätt huvudvärk som nu gått över. Neurologiskt status utan anmärkning. Tacksam MR hjärna utan och med kontrast. Mvh Karl Magnus Anka, leg läkare tel 98765”. Vilken undersökning ordinerar du?
a. DT hjärna
b. MR hjärna med kontrast
c. MR hjärna utan kontrast
d. MR hjärna med och utan kontrast
e. Ingen, undersökningen är inte berättigad
e. Ingen, undersökningen är inte berättigad
Du ska genomföra en genomlysningsundersökning. Vilka faktorer kan påverka stråldosen du utsätts för?
a. Avstånd till strålkällan, din vikt, skärmning
b. Avstånd till strålkällan, genomlysningstid, skärmning
c. Din ålder, patientens vikt, avstånd till strålkällan
d. Genomlysningstid, patientens ålder, avstånd till strålkällan
e. Mängden kontrastmedel, genomlysningstid, skärmning
b. Avstånd till strålkällan, genomlysningstid, skärmning
Vilket av följande påståenden stämmer om sena (stokastiska) skador?
a. Det går inte att förebygga stokastiska skador.
b. Minskad stråldos ger en ökad risk för att inducera sena skador.
c. Sena skador har en tröskeldos och kan inte induceras under tröskeldosen.
d. Sena skador visar sig senast efter ett par veckor efter bestrålningen.
e. Strålningsinducerad cancer är en sen skada och visar sig tidigast efter några år
e. Strålningsinducerad cancer är en sen skada och visar sig tidigast efter några år
Efter en vurpa i samband med utförsåkning har en 25-årig kvinna kraftig knäsmärta. Hon är svullen kring knäleden, har nedsatt rörelseomfång och belastningssmärta. Du är ortoped och har just undersökt patienten på ortopedmottagningen, dit hon remitterats från akutmottagningen. En slätröntgen är utförd i samband med akutbesöket; den visar ingen skelettskada men utgjutning i leden. Du misstänker mjukdelsskada, i första hand korsbandsskada. Vilken undersökning är lämplig att gå vidare med?
a. DT knäled
b. Förnyad slätröntgen
c. MR knäled
d. Skelettscintigrafi
e. Ultraljud knäled
c. MR knäled
Vilken radiologisk undersökning bör du beställa om du kliniskt misstänker pneumoni?
Välj ett alternativ:
Lungröntgen
DT thorax med kontrast
Lungscintigrafi
DT thorax-buk
DT thorax utan kontrast
Lungröntgen
Du behandlar en andfådd patient med hjärtsvikt. Lungröntgen visar suspekt pleuravätska vilket du även misstänker kliniskt. Patienten läggs in pga syrgasbehov. Vilken röntgenremiss skickar du?
Välj ett alternativ:
DT thorax utan kontrast
Lungscintigrafi
Ultraljud med pleuratappning
DT thorax med kontrast
Förnyad lungröntgen
Ultraljud med pleuratappning: Ultraljud är en mycket bra metod för att snabbt och effektivt påvisa pleuravätska och även vägleda vid tappning av pleuravätska om det behövs. Det är en icke-invasiv metod och kan användas för både diagnostik och behandling, vilket gör den till ett förstahandsval vid misstänkt pleuravätska.
Till akutmottagningen inkommer en medelålders man med kraftig smärta i bröstet och övre buken samt ut mot ryggen. Du misstänker aortadissektion. Vilken radiologisk undersökning är
indicerad?
Välj ett alternativ:
Ultraljud av aorta
DT buk utan kontrast
DT thorax-buk utan kontrast
DT buk med kontrast i artärfas
DT thorax-buk med kontrast i artärfas
DT thorax-buk med kontrast i artärfas
En äldre rökande man har på grund av hosta, enstaka hemoptys och viktnedgång genomgått en lungröntgen som visar en ca 5 cm stor förändring i höger underlob. Förändringen är malignitetsmisstänkt. Hur bör man gå vidare radiologiskt?
a. DT thorax med kontrast i lungartärfas
b. DT thorax med kontrast i venfas
c. DT thorax utan kontrast
d. MR thorax
e. Ultraljud pleura
b. DT thorax med kontrast i venfas
Till akuten kommer en 80-årig kvinna med andfåddhet och bensvullnad. Hon har diabetes, hypertoni och tidigare hjärtinfarkt. I status noterar du lätt halsvenstas, pittingödem på underbenen och rassel på lungorna. Du misstänker hjärtsvikt och vill utreda det radiologiskt. Vilken undersökning är mest lämplig?
a. DT thorax med kontrast
b. DT thorax utan kontrast
c. Lungröntgen
d. MR thorax
e. Ventilations-/perfusionsscintigrafi
c. Lungröntgen
Vilken undersökning är lämpligast för att akut utreda frågeställning om skelettskada i nacken?
a. DT halsrygg med kontrast
b. DT halsrygg utan kontrast
c. MR halsrygg med kontrast
d. MR halsrygg utan kontrast
e. Slätröntgen av halsryggen
b. DT halsrygg utan kontrast
En femtonåring har trillat på skateboard och tagit emot sig med ena handen. Handleden ser felställd ut och patienten har kraftig smärta i höjd med distala radius. Hur vill du utreda huruvida en skelettskada föreligger?
Välj ett alternativ:
DT handled
MR handled
Slätröntgen handled
CBCT handled
Skelettscintigraf
Slätröntgen handled
En patient söker dig på vårdcentralen på grund av knäsmärtor och du misstänker artros. Hur verifieras artros bäst inför remiss till ortoped?
a. Artros är en klinisk diagnos, radiologi behövs inte
b. DT knäled
c. MR knäled
d. Skelettscintigrafi
e. Slätröntgen knäled
e. Slätröntgen knäled.
Motivering: Artros diagnostiseras främst kliniskt genom symtom som smärta och stelhet, men slätröntgen är den mest använda bilddiagnostiken för att bekräfta diagnosen. Röntgen visar karakteristiska tecken på artros som:
Minskat ledspalt
Osteofyter (benpålagringar)
Subkondrala skleroser
Cystor i benet
Du är röntgenläkare och får en röntgenremiss med frågeställning ”Ileus?”. Patienten har njursvikt stadium 4 (GFR 17). Vilken undersökning ordinerar du?
a. Datortomografi buk med kontrast
b. Datortomografi buk utan kontrast
c. MR buk
d. Slätröntgen buköversikt
e. Ultraljud buk
b. Datortomografi buk utan kontrast
En 32-årig kvinna söker på akutmottagningen för lågt sittande buksmärta. Friad gynekologiskt. Du misstänker appendicit och har beställt ett ultraljud där man tyvärr inte kunde visualisera
appendix på grund av skymmande tarmgas. Patienten har oförändrad smärta och du vill utreda henne vidare med avseende på appendicit. Vilken undersökning är lämpligast att gå vidare med?
Välj ett alternativ:
DT urinvägsöversikt
Förnyat ultraljud om en vecka
DT buk med kontrast i venfas
MR buk med iv kontrast
DT buk utan kontras
DT buk med kontrast i venfas
DT buk med kontrast är en mycket känslig metod för att visualisera appendicit och kan ge detaljerad information om både appendix och omgivande vävnader. Det är ofta en förstahandsundersökning när ultraljudet inte är tillräckligt informativt, särskilt vid misstanke om appendicit, då det hjälper till att identifiera förstorad eller inflammerad appendix och eventuella komplikationer som abscess eller perforation.
En kvinna inkommer efter fall i samma plan. Hon ramlade handlöst och slog huvudet. Nu är hon yr, har kraftig huvudvärk och ett hematom i pannan samt ter sig lätt desorienterad. Stabila
vitalparametrar. Du vill ta reda på om hon har fått en intrakraniell blödning. Vilken slags undersökning är lämpligast?
Välj ett alternativ:
Ingen, patienten ska direkt till operation
DT hjärna med kontrast i parenkymfas (senfas)
MR hjärna utan kontrast
MR hjärna med kontrast
DT hjärna utan kontras
DT hjärna utan kontras
En äldre multisjuk herre kommer till akutmottagningen på grund av vänstersidig svaghet och sluddrigt tal. Symtomen har han haft sedan gårdagen. Vilken undersökning ska göras akut?
a. DT hjärna med kontrast i senfas (parenkymfas)
b. DT hjärna utan kontrast
c. Ingen undersökning behövs, det finns ändå ingen behandling
d. MR hjärna med iv kontrast
e. MR hjärna utan iv kontrast
b. DT hjärna utan kontrast
Vid misstanke om en akut neurologisk händelse, som stroke, är DT hjärna utan kontrast det snabbaste och mest effektiva sättet att snabbt utesluta en intrakraniell blödning, vilket är avgörande för att bestämma om trombolysbehandling eller trombektomi kan vara aktuella
Du är radiolog och får denna remiss för lungröntgen: ”Hej! Patient med hosta sedan 1 år. Har pacemaker, frisk för övrigt. Far avliden i lungcancer. Söker för bensvullnad och andfåddhet. Prover väsentligen utan anmärkning. Lätta rassel basalt bilateralt. Lätta pittingödem på underbenen. Tacksam lungröntgen inom 1 månad. Med vänlig hälsning Kalle Karlsson, läkare lungklinken SöS, tfn 12345”. Vad fattas i remissen?
a. Frågeställning
b. Kliniskt status
c. Anamnes
d. Kontaktuppgifter till remittent
a. Frågeställning
Vilken av dessa undersökningar ger INTE joniserande strålning till patienten?
Välj ett alternativ:
Scintigrafi
MR
CBCT
Datortomografi
Slätröntgen
MR
Vad är riktigt angående strålskydd för personal vid genomlysningsundersökningar?
Välj ett alternativ:
Genomlysningstiden spelar ingen roll så länge blyförkläde används
Stråldosen går inte att påverka
Genomlysningstid, skärmning och avstånd till strålkällan spelar roll för stråldosen
Blyförkläde behöver endast användas vid graviditet
Avståndet till strålkällan är irrelevant
Genomlysningstid, skärmning och avstånd till strålkällan spelar roll för stråldosen
Vilken är den vanligaste kontraindikationen till DT-undersökning med intravenöst kontrastmedel?
Välj ett alternativ:
Högt BMI
Metforminbehandling
Njursvikt
Inopererade metallimplantat
Klaustrofobi
Njursvikt
Vad är viktigast att tänka på när du remitterar för MRT utan intravenöst kontrastmedel, som kan utgöra en kontraindikation för undersökningen?
Välj ett alternativ:
Gravid patient
Pacemaker/ICD
Lågt BMI
Högt BMI
Njursvikt
Pacemaker/ICD
Vilken är den viktigaste orsaken till att minimera dosen av joniserande strålning till framför allt yngre patienter?
Välj ett alternativ:
Den akuta risken för brännskada i huden
Skada på könsceller vilket ökar risken för infertilitet
Ökad risk för kontrastmedelsallergi
Sämre effekt vid eventuell framtida strålbehandling
Hos en ung patient är cellerna mer strålkänsliga och har längre tid på sig att utveckla cancer
Hos en ung patient är cellerna mer strålkänsliga och har längre tid på sig att utveckla cancer
50-årig, tidigare frisk man söker akut pga. dyspné och andningskorrelerad smärta. Du misstänker lungemboli. Vilken radiologisk undersökning är ditt förstahandsval?
Välj ett alternativ:
Ventilations- och perfusionsscintigrafi
DT thorax utan intravenöst kontrastmedel
MRT thorax
Lungröntgen
DT thorax med intravenöst kontrastmedel i artärfas (lungartärer)
DT thorax med intravenöst kontrastmedel i artärfas (lungartärer)
19-årig lång och smal kille söker akuten pga plötsligt påkommen dyspné och hållsmärta. Lungorna auskulteras med nedsatta andningsljud på vänster sida. Vilken radiologisk undersökning är
lämpligast?
Välj ett alternativ:
DT thorax med intravenöst kontrastmedel i venfas
DT thorax utan intravenöst kontrastmedel
Lungröntgen
MRT thorax
Ventilations- och perfusionsscintigrafi
Lungröntgen
Patientens symtom (plötslig dyspné och hållsmärta) i kombination med auskultationsfyndet (nedsatta andningsljud på vänster sida) inger misstanke om pneumothorax. Den förstahandsundersökningen vid misstänkt pneumothorax är lungröntgen, då den snabbt kan bekräfta diagnosen genom att visa fri luft i pleura.
Vilken av följande diagnoser är mest rimlig när du får följande röntgensvar: ”Förstorat hjärta. Vida lungkärl centralt men inget interstitiellt ödem. Små mängder pleuravätska bilateralt. Inga infektiösa infiltrat. Ordinära hili”?
Välj ett alternativ:
Pneumoni
Tuberkulos
KOL
Hjärtsvikt
Lungemboli
Hjärtsvikt
33-årig kvinna söker akutmottagningen pga. smärta under höger arcus samt feber. Kända gallstenar. BMI 26. Du misstänker cholecystit, vilken radiologisk undersökning är lämpligast att
börja med?
Välj ett alternativ:
DT buk med intravenöst kontrastmedel
Ultraljud buk utan intravenöst kontrastmedel
DT buk utan intravenöst kontrastmedel
Ultraljud buk med intravenöst kontrastmedel
MR buk utan intravenöst kontrastmede
Ultraljud buk utan intravenöst kontrastmedel
58-årig man, frisk sedan tidigare. Söker akutmottagningen för diffus, lågt sittande buksmärta sedan två dagar men akut försämrad idag och nu även feber. Du misstänker divertikulit, möjligen perforerad. Vilken radiologisk undersökning är lämpligast för att besvara din frågeställning?
Välj ett alternativ:
Slätröntgen buköversikt
MRT buk utan intravenöst kontrastmedel
DT buk utan intravenöst kontrastmedel
DT buk med intravenöst kontrastmedel
Ultraljud buk utan intravenöst kontrastmedel
DT buk med intravenöst kontrastmedel
80-årig multisjuk man inneliggande på vårdavdelning efter operation av kolontumör. Har nu postoperativt utspänd buk och ej haft avföring. DT buk utan intravenös kontrast har visat ileus,
sannolikt paralytisk. Vilken radiologisk undersökning önskar du som nästa steg?
Välj ett alternativ:
Ultraljud buk med intravenöst kontrastmedel
Passageröntgen (datortomografi eller slätröntgen) med peroral kontrast
Koloningjutning och reponering med grov sond
Förnyad DT buk med intravenöst kontrastmedel nästkommande dag
Genomlysning ventrikel med per oral kontrast
Passageröntgen (datortomografi eller slätröntgen) med peroral kontrast
För att diagnosticera frakturer är slätröntgen oftast tillräckligt. Av anatomiska skäl (pga överlappande strukturer) kan en fraktur i kotpelare/sakrum ibland döljas på slätröntgen. Vid misstänkt fraktur i kotpelare/sakrum väljer man istället en annan undersökning – vilken?
Välj ett alternativ:
MR utan intravenöst kontrastmedel
DT utan intravenöst kontrastmedel
Scintigrafi
DT med intravenöst kontrastmedel
Genomlysning med provokation
DT utan intravenöst kontrastmedel
En komplicerad knäfraktur behöver kartläggas radiologiskt inför operation. Vilken undersökning
remitterar du för?
Välj ett alternativ:
Genomlysning med provokation
DT utan intravenöst kontrastmedel
MR utan intravenöst kontrastmedel
Scintigrafi
DT med intravenöst kontrastmedel
DT utan intravenöst kontrastmedel
Du träffar en patient på vårdcentralen där du misstänker reumatoid artrit. Patienten har haft besvär i flera år. Du vill undersöka lederna i händer och fötter. Vilken modalitet väljer du i första hand?
Välj ett alternativ:
MRT
DT
Skelettskintigrafi
Slätröntgen
Ultraljud
Slätröntgen
Vid vilken frågeställning behöver man ge intravenöst kontrastmedel vid DT hjärna för att ställa diagnos?
Välj ett alternativ:
Parenkymblödning
Sinustrombos
Hydrocefalus
Subdural blödning
Genomgången infarkt
Sinustrombos
75-årig man med hypertoni. Inkommer med ambulans på grund av plötsligt påkomna talsvårigheter och svårt att röra höger kroppshalva sedan 1 timme. Vilket av nedanstående alternativ utgör urakut strokeutredning? 75-årig man med hypertoni. Inkommer med ambulans på grund av plötsligt påkomna talsvårigheter och svårt att röra höger kroppshalva sedan 1 timme. Vilket av nedanstående alternativ utgör urakut strokeutredning?
Välj ett alternativ:
* MR hjärna med intravenöst kontrastmedel
* DT hjärna utan intravenöst kontrastmedel + DT hjärna halskärlsangiografi med intravenöst kontrastmedel i artärfas
* DT hjärna utan intravenöst kontrastmedel + DT hjärna med intravenöst kontrastmedel i venfas
* DT hjärna utan intravenöst kontrastmedel
* DT hjärna med intravenöst kontrastmede
DT hjärna utan intravenöst kontrastmedel + DT hjärna halskärlsangiografi med intravenöst kontrastmedel i artärfas
85-årig dement kvinna som medicinerar med warfarin (antikoagulantia) på grund av förmaksflimmer. Hon har under kvällen fallit på sitt boende, slagit huvudet i en bordskant och har
ett stort hematom i pannan. Personal på boendet har skickat henne till akutmottagningen då de är oroliga för intrakraniell blödning. Vilken undersökning är lämpligast?
Välj ett alternativ:
* DT hjärna utan intravenöst kontrastmedel + DT hjärna med intravenöst kontrastmedel i artärfas
* DT hjärna utan intravenöst kontrastmedel
* MR hjärna med intravenöst kontrastmedel
* Ingen undersökning alls, ej berättigad
* DT hjärna med intravenöst kontrastmedel
- DT hjärna utan intravenöst kontrastmedel
Hos vilken av nedanstående patienter är det bättre att göra ventilations- och perfusionsscintigrafi istället för DT lungartärer vid diagnostik av lungemboli?
Välj ett alternativ:
Patient med hjärtsvikt
Patient under 18 år
Patient med lungemfysem
Patient med kontrastmedelsallergi
Patient med astma
Patient med kontrastmedelsallergi
Vid en DT-undersökning är det ofta av värde att ge intravenöst kontrastmedel om det inte finns några kontraindikationer. Vid vilken av nedanstående frågeställningar gör man vanligen undersökningen UTAN intravenöst kontrastmedel?
Välj ett eller flera alternativ:
Lungemboli
Njursten
Aortadissektion
Njurtumör
Levermetastaser
Njursten
När är det viktigt att du anger patientens s-kreatininvärde? När du remitterar för:
Välj ett alternativ:
Ultraljud buk med intravenöst kontrastmedel
Slätröntgen tunntarmspassage med peroral kontrast
DT buk utan intravenöst kontrastmedel
DT buk med intravenöst kontrastmedel
MRT buk utan intravenöst kontrastmedel
DT buk med intravenöst kontrastmedel
Anledningen är att intravenöst kontrastmedel, särskilt jodkontrast, kan påverka njurfunktionen och i värsta fall orsaka kontrastinducerad nefropati (CIN). Därför är det viktigt att bedöma njurfunktionen, vanligtvis genom att mäta s-kreatinin och beräkna eGFR, innan undersökningen.
83-årig man med singelnjure och svår njursvikt, GFR 23, söker akut pga. dyspné och andningskorrelerad smärta. Du misstänker lungemboli. Vilken radiologisk undersökning är ditt
förstahandsval?
Välj ett eller flera alternativ:
Ventilations- och perfusionsscintigrafi
DT thorax utan intravenöst kontrastmedel
MRT thorax
Lungröntgen
DT thorax med intravenöst kontrastmedel i artärfas (lungartärer)
Ventilations- och perfusionsscintigrafi: V/Q-scintigrafi är ett bra alternativ vid misstänkt lungemboli, särskilt hos patienter med nedsatt njurfunktion, eftersom det inte kräver jodkontrast. Dock krävs att patienten har en acceptabel lungröntgen utan stora parenkymförändringar för att undersökningen ska vara tillförlitlig.
Du får svar på lungröntgen hos en 75-årig, KOL-sjuk patient med misstänkt pneumoni. I svaret står ”Inga infektiösa infiltrat. Ingen sviktbild. Noteras centimeterstor rundad förtätning invid höger
hilus.” Vilken undersökning önskar du som vidare utredning?
Välj ett eller flera alternativ:
Ventilations- och perfusionsscintigrafi
DT thorax utan intravenöst kontrastmedel
Ultraljud thorax
MRT thorax
DT thorax med intravenöst kontrastmedel i venfas
DT thorax med intravenöst kontrastmedel i venfas
En centimeterstor rundad förtätning kan vara en lungtumör, metastas, infektiös process eller annan patologisk förändring.
DT thorax med IV-kontrast i venfas ger bättre differentiering mellan olika vävnader och hjälper till att bedöma eventuell malignitet, lymfkörtelangagemang och kärlförsörjning.
46-årig man med kända njurstenar söker akutmottagningen pga. hög feber och vänstersidig flanksmärta. S-Kreatinin 160 (eGFR 37), CRP 180. DT urinvägsöversikt visar ett 8 mm stort konkrement proximalt i vänster uretär och uttalad hydronefros, sammantaget bild som vid
avstängd pyelit. Vad remitterar du för nu?
Välj ett alternativ:
Uppföljande DT urinvägsöversikt om 3-4 veckor
Ultraljud njurar nästkommande dag
DT urografi med intravenöst kontrastmedel i ven- och utsöndringsfas
MRT njurar med intravenöst kontrastmedel
Inläggning av perkutan nefrostomi i genomlysning
Inläggning av perkutan nefrostomi i genomlysning:
Patienten har avstängd pyelit, vilket är en akut urologisk och infektiös nödsituation.
Obstruerande njursten (8 mm) + hög feber + hydronefros + högt CRP tyder på en allvarlig infektion, där bakterier kan sprida sig systemiskt och orsaka urosepsis.
Den akuta åtgärden är dränage av njuren för att avlasta trycket och möjliggöra infektionens utläkning.
Perkutan nefrostomi (PCN) är den snabbaste och mest effektiva metoden för dränage, särskilt vid nedsatt njurfunktion (eGFR 37) där kontrastbelastning bör undvikas.
80-årig, multisjuk man söker akutmottagningen med buksmärta och din undersökning av hans mage visar tympanistisk buk. DT buk utan intravenös kontrast visar sigmoideumvolvolus. Vad remitterar du för nu?
Välj ett alternativ:
Passageröntgen (datortomografi eller slätröntgen) med peroral kontrast)
Genomlysning kolon, reponering med grov sond
Förnyad DT buk med intravenöst kontrastmedel nästkommande dag
MRT rektum med rektal kontrast
Genomlysning ventrikel med per oral kontrast
Genomlysning kolon, reponering med grov sond: Sigmoideumvolvulus innebär att sigmoideum roterar runt sin egen axel och orsakar en obstruktion.
Patienten har en tympanistisk buk, vilket tyder på kraftig gasansamling.
Första linjens behandling är endoskopisk reponering, där man under genomlysning med röntgen försöker avveckla volvulustorsionen med en rektalsond (t.ex. rectalslang eller koloskopi).
Om detta misslyckas eller patienten är instabil → akut kirurgi krävs.
12-årig pojke inremitterad till akutmottagningen från vårdcentral. Smärta höger fossa och lätt feber. Du misstänker appendicit alternativt körtelbuk. Vilken radiologisk undersökning är
lämpligast att börja med?
Välj ett alternativ:
Ultraljud buk utan intravenöst kontrastmedel
DT buk med intravenöst kontrastmedel
MR buk utan intravenöst kontrastmedel
Ultraljud buk med intravenöst kontrastmedel
DT buk utan intravenöst kontrastmedel
Ultraljud buk utan intravenöst kontrastmedel
53-årig man med känt lumbalt diskbråck som söker akutmottagningen med värk som utstrålar i vänster ben, kan inte tömma urinblåsan helt och har nedsatt känsel perinealt. Du misstänker cauda equina-syndrom (kompression av lumbala nervrötter). Vilken radiologisk undersökning är viktigast att göra akut?
Välj ett alternativ:
MRT ländrygg utan intravenöst kontrastmedel
MRT helrygg med intravenöst kontrastmedel
Skelettscintigrafi
DT ländrygg utan intravenöst kontrastmedel
Slätröntgen ländrygg
MRT ländrygg utan intravenöst kontrastmedel
72-årig kvinna har halkat på en isfläck och tagit emot sig med höger hand. Hon söker akuten med felställd och palpationsöm handled. Distalstatus utan anmärkning. Vilken röntgenundersökning remitterar för?
Välj ett alternativ:
Ultraljud handled
DT handled
Slätröntgen handled, skafoideum, hand
Slätröntgen handled
MRT skafoideum
Slätröntgen handled
17-årig kille söker akutmottagning med kraftig smärta i vänster knä efter vridvåld under en fotbollsmatch. Du misstänker skada på främre korsbandet. Vilken radiologisk undersökning
av knät remitterar du till för att påvisa eller utesluta en korsbandsskada?
Välj ett alternativ:
MRT
Ultraljud
DT
Slätröntgen
Scintigrafi
MRT
Vilken av följande diagnoser är mest sannolik när du får följande svar på en DT hjärna utan intravenöst kontrastmedel: ”Centralt på vänster sida finns ett spolformat högattenuerande område som mäter cirka 3 x 4 cm med lätt omgivande ödem”?.
Välj ett alternativ:
Kroniskt subduralhematom
Akut intracerebral blödning
Akut infarkt
Hydrocefalus
Äldre infarktrest
Akut intracerebral blödning
* Spolformat högattenuerande område” – talar för en blödning, eftersom färskt blod har hög attenuering (hyperdens på DT).
* “Lätt omgivande ödem” – vanligt vid en akut blödning eftersom blodet irriterar den omgivande hjärnvävnaden och orsakar vasogent ödem.
* “Centralt på vänster sida” – intracerebrala blödningar är ofta lokaliserade till djupa delar av hjärnan, såsom basala ganglier, talamus eller lobärt beroende på orsak.
75-årig kvinna med bröstcancer och hypertoni söker akutmottagningen pga huvudvärk. Medföljande dotter tycker att mamman har blivit personlighetsförändrad. Det har hunnit bli midnatt innan du träffar patienten. Du misstänker hjärnmetastaser alternativt blödning. Vilken undersökning är lämplig i akutskedet?
Välj ett alternativ:
MR hjärna utan intravenöst kontrastmedel
DT hjärna utan intravenöst kontrastmedel
EEG
MR hjärna med intravenöst kontrastmedel
PET/DT
DT hjärna utan intravenöst kontrastmedel: Patienten har akut huvudvärk och personlighetsförändring, vilket kan bero på hjärnmetastaser, intracerebral blödning eller annan akut neurologisk orsak (t.ex. stroke, hydrocefalus, ökat intrakraniellt tryck).
DT hjärna utan kontrast är snabb, tillgänglig dygnet runt och bra för att påvisa blödning, större metastaser, infarkt eller tecken på förhöjt intrakraniellt tryck.
Eftersom det är midnatt, kan MR vara svår att få akut, medan DT är standard för akuta neurologiska tillstånd.
42-årig man, tidigare frisk. Söker akutmottagningen då han haft en generaliserad kramp under kvällen, bevittnat av hustrun. Han är nu återhämtad men har slagit huvudet i marken i samband med krampen. Vilken undersökning är lämplig i akutskedet?
Välj ett alternativ:
DT hjärna med intravenöst kontrastmedel i venfas
MR hjärna med intravenös kontrast
DT hjärna utan intravenöst kontrastmedel
EEG
DT hjärna halskärlsangiografi med intravenöst kontrastmedel i artärfas
DT hjärna utan intravenöst kontrastmedel: DT hjärna utan kontrast är snabb, lättillgänglig och bra för att identifiera blödningar, infarkt, svullnad eller tecken på intrakraniell patologi.
- DT hjärna med IV-kontrast (venfas) – används för att bedöma tumörer eller infektioner, men är inte nödvändig primärt vid krampanfall.
- MR hjärna med IV-kontrast – mer känslig för små lesioner (t.ex. gliom, MS, hippocampusförändringar), men tar för lång tid och är sällan förstahandsval akut.
- EEG – används för att bedöma epileptisk aktivitet men ger ingen information om strukturell skada. Görs i regel i efterförloppet.
- DT hjärna med halskärlsangiografi (artärfas) – används vid misstänkt stroke eller kärlmissbildning (t.ex. aneurysm) men är inte förstahandsval vid ett enskilt krampanfall utan fokala symtom.
