klinisk patologi+cancerdiagnostik tentafrågor Flashcards
- Du träffar en 6 årig pojke på vårdcentralen som har kvar en knöl på halsen några veckor efter en förkylning (snuva, hosta, lätt feber, ej fått antibiotika). Han är nu symtomfri men mamman är orolig. Du palperar alla lymfkörtelstationer och mjälte och hittar bara en elastisk och förskjutbar oöm knöl på 2 cm på halsen. Hur bör du handlägga fallet?
a) Ge mamman lugnande besked, ingen vidare utredning
b) Beställa ultraljudsledd finnålspunktion, för att utesluta lymfom (tillräcklig
förstahandsåtgärd)
c) Beställa mellannålsbiopsi, för att utesluta lymfom (den ger mer information än finnålspunktion)
d) Beställa extirpation av knölen, för att utesluta lymfom (den ger fullständig diagnos)
e) Beställa datortomografi av halsen och bestämma vidare utifrån resultatet
b) Beställa ultraljudsledd finnålspunktion, för att utesluta lymfom (tillräcklig
förstahandsåtgärd)
En klinisk differentialdiagnos vid splenomegali (=förstorad mjälte) är hårcellsleukemi (HCL) som är en typ non-Hodgkinlymfom av B-cellsursprung. Tumörcellerna bär på en punktmutation i BRAF-genen och sjukdomen behandlas framgångsrikt med purinanalog kladribin. Vilken undersökning blir mest lämplig hos en patient med cytopenier, mjältförstoring och klinisk misstanke om HCL?
a) Benmärgsbiopsi för immunohistokemi och cytogenetisk analys
b) Benmärgsaspirat för flödescytometri och molekylär analys (PCR)
c) Benmärgsaspirat för immunofenotypning och FISH
d) Perifert blodprov för immunocytokemi och cytogenetisk analys
e) Mellannålsbiopsi av mjälte för immunohistokemi och karyotypning
b) Benmärgsaspirat för flödescytometri och molekylär analys (PCR)
Du arbetar som AT-läkare på en vårdcentral. Du noterar i bokningsöversikten att din första patient
för dagen är en 64-årig kvinna med tre månaders anamnes på trötthet, förstoppning och lättare nedstämdhet. Du sneglar nyfiket på lab-listan, som visar normala TSH-, T3- och T4-prover. Blodsockret och kreatinin ligger också bra, konstaterar du och scrollar vidare. Inga tecken till anemi. Du hittar en ca. tre veckor gammal akut-anteckning där man ser att patienten sökte för akuta buksmärtor, som visade sig vara en njursten. Den passerade tydligen utan åtgärd från urologens sida,
Vid detta akutbesök var ioniserat calcium förhöjt. Man upptäckte även ett diskret förhöjt blodtryck, 130/90 mm Hg.
Vilken är den mest sannolika endokrinologiska orsaken till patientens besvär?
a) Addisons sjukdom.
b) Cushings sjukdom.
c) Diabetes mellitus typ II.
d) Feokromocytom.
e) Primär hyperparatyreoidism
e) Primär hyperparatyreoidism
Förklaring:
Patientens symtom – trötthet, förstoppning och nedstämdhet – är ospecifika men kan tyda på hyperkalcemi, vilket är ett klassiskt tecken på primär hyperparatyreoidism (pHPT).
Starka ledtrådar i fallet:
Tidigare förhöjt joniserat kalcium → Hyperkalcemi är ofta första tecknet på pHPT.
Njursten → Kalciumoxalatstenar är vanliga vid pHPT på grund av hyperkalciuri.
Milda hypertoni → Kan förekomma vid pHPT.
Normalt TSH, T3 och T4 → Utesluter hypotyreos som differentialdiagnos för trötthet och förstoppning.
Din nästa patient är en 22-årig kvinna som senaste månaderna noterat att hon tappar mycket hår vid borstning. Kanske har hon även tappat ett par kilo i vikt, hon minns inte säkert vad hon normalt sett väger. Patienten ger ett lätt uppjagat intryck. Vid din undersökning finner du en vilopuls på 99 slag/min, och du reagerar över patientens förfrågan att öppna fönstret i ditt rum, då hon finner det outhärdligt varmt där inne. Vilken endokrinologisk åkomma är mest sannolik i detta fall?
a) Addisons sjukdom.
b) Conns syndrom.
c) Diabetes mellitus typ II.
d) Graves’ sjukdom.
e) Medullär tyreoideacancer
d) Graves’ sjukdom
Vilket påstående stämmer bäst in på patienter med Morbus Cushing (Cushings sjukdom)?
a) Patienterna har högt kortisolvärde i blodet pga. en kortisolproducerande binjurebarktumör.
b) Patienterna har högt aldosteronvärde i blodet pga. en aldosteronproducerande binjuremärgtumör.
c) Patienterna har högt kortisolvärde i blodet pga. en kortisolproducerande binjuremärgtumör.
d) Patienterna har högt aldosteronvärde i blodet pga. en aldosteronproducerande binjurebarktumör.
e) Patienterna har högt kortisolvärde i blodet pga. en ACTH-bildande hypofystumör.
e) Patienterna har högt kortisolvärde i blodet pga. en ACTH-bildande hypofystumör
Du tar en bronkioalveolär lavage (BAL) på en av dina patienter. Differentialräkning visar ökat antal lymfocyter. Vilka sjukdomar överväger du främst mot bakgrund av detta fynd?
a) Fyndet motsvarar en varig pneumoni eller systemsjukdom
b) Fyndet motsvarar sarkoidos, tuberkulos eller virusinfektion
c) Fyndet är normalt hos vuxna och främst hos rökare
d) Fyndet motsvarar astma
e) Fyndet motsvarar lungfibros
b) Fyndet motsvarar sarkoidos, tuberkulos eller virusinfektion
a) Varig pneumoni eller systemsjukdom → Vid bakteriell pneumoni ses neutrofildominans, inte lymfocytdominans.
c) Normalt fynd hos vuxna och rökare → Rökare har ofta ökad mängd makrofager, inte lymfocyter.
d) Astma → BAL vid astma visar oftast en ökning av eosinofiler, inte lymfocyter.
e) Lungfibros → Idiopatisk lungfibros (IPF) har ofta en ökning av neutrofiler och eosinofiler, medan vissa andra interstitiella lungsjukdomar (t.ex. hypersensitivitetspneumonit) kan ha lymfocytökning
Du undersöker en 72 år gammal man på akutmottagningen. Han röker ett halvt paket cigaretter per dag, har mycket låg saturation och upplever uttalad andnöd. Han har haft återkommande ensidig,
pleuravätska med blodtillblandning. Lungröntgen visar högersidig pleuravätska upp till hilushöjd även denna gång. Pleuravätskan tappas och skickas för undersökning. Vilken diagnos är mest sannolik med ledning av anamnesen och vilka analyser beställer du i första hand?
a) Transudat pga hjärtsvikt och beställer biokemiska analyser
b) Cancer och beställer cytologi och molekylär analys
c) Pneumoni och beställer CRP, blodstatus och bakterieodling
d) Anemi och beställer blodstatus och elektrolyter
e) Empyem och beställer mikrobiologisk odling och inflammatoriska parametrar
b) Cancer och beställer cytologi och molekylär analys
Patienten är en 72-årig rökare med återkommande ensidig pleuravätska, blodtillblandning och uttalad andnöd. Detta är mycket misstänkt för malign pleurit, ofta orsakad av lungcancer, pleuralt mesoteliom eller metastaser från annan malignitet.
Utredning av pleuravätskan:
🔬 Cytologi → För att identifiera maligna celler.
🧬 Molekylär analys → För att identifiera behandlingsbara mutationer (ex. EGFR, ALK vid lungcancer).
📊 Biokemiska analyser (LD, protein, glukos) → För att klassificera exsudat vs transudat
En tidigare frisk 63 årig man, har lagts in på din avdelning av nattjouren, där han sedan har avlidit under natten. Du, som är avdelningsläkare, har inte någon förklaring till dödsfallet. Du anser att det är av särskild betydelse att genom en obduktion kunna fastställa dödsorsaken i detta fall.
Efter diskussion med anhöriga framkommer att patientens inställning till obduktion är okänd, men de anhöriga har invändningar mot obduktion. Vad säger lagstiftningen?
a) Klinisk obduktion får utföras i detta fall för att kunna fastställa dödsorsaken
b) Klinisk obduktion får inte utföras i detta fall eftersom patientens inställning är okänd
c) Rättsmedicinsk obduktion krävs eftersom du inte har någon förklaring till dödsfallet
d) Obduktion får inte utföras i detta fall eftersom anhöriga motsätter sig obduktion
e) Dödsorsaksintyg kan skrivas utan obduktion
a) Klinisk obduktion får utföras i detta fall för att kunna fastställa dödsorsaken
Vilken är den viktigaste faktorn för artrit?
a) Inflammation
b) Degeneration
c) Belastning
d) Rökning
e) Ålder
a) Inflammation
Vilken av följande faktorer är viktig för utvecklingen av primär osteoporos?
a) Könshormoner
b) Hypoparathyroidism
c) Trauma
d) Solexponering
e) Hyperparathyroidism
a) Könshormoner
Vilken komponent är viktig för benvävnadens sammansättning? Markera det påstående
som är mest rätt.
a) Retikulin
b) Calciumfosfat
c) Proteoglykaner
d) Kollagen typ III
e) Kollagen typ II
b) Calciumfosfat
Vilket av följande alternativ är exempel på indirekta kriterier för fastställande av dödsorsak?
a) Inga hörbara hjärtljud vid auskultation
b) Avsaknad av svalgreflex
c) Medvetslöshet utan reaktion på tilltal, beröring eller smärta
d) Avsaknad av spontana ögonrörelser
e) Ingen påverkan på hjärtrytmen vid tryck på ögonbulb eller vid massage av sinus
caroticus
a) Inga hörbara hjärtljud vid auskultation
Som AT-läkare på en vårdcentral tar du emot en 35-årig kvinnlig patient som söker för ”hjärtklappning”. När du hälsar på patienten noterar du ett något svagt handslag. Vid klinisk undersökning auskulterar du en oregelbunden hjärtrytm och ett viloblodtryck på
160/105 mmHg. I lablistan noterar du ett kaliumvärde i underkant och ett natriumvärde i överkant. Vilken endokrinologisk åkomma är mest sannolik i detta fall?
a) Addisons sjukdom.
b) Conns syndrom.
c) Diabetes mellitus typ II.
d) Graves’ sjukdom.
e) Cushings syndrom.
b) Conn’s syndrom, eller primär hyperaldosteronism, orsakas av en överproduktion av aldosteron från binjurebarken, vilket leder till:
Ökad natriumupptagning: Resulterar i hypernatremi och volymökning, vilket bidrar till högt blodtryck (här 160/105 mmHg).
Ökad kaliumutträde: Leder till hypokalemi, vilket kan ge symtom som muskelsvaghet (därför det något svaga handslaget) och predisposition för hjärtarytmier (oregelbunden hjärtrytm).
Som endokrinspecialist på Det stora sjukhuset tar du emot en 50-årig manlig patient med tunna extremiteter, antydd puckel bakåt nacken, ett rundat ansikte, tunn hud samt sömnstörningar. Radiologiska undersökningar av hypofysen och binjuren har utfallit
normala (inga avvikande fynd). Du bedömer det därför osannolikt att en hormonproducerande tumör skulle orsaka patientens symtom.
Vilken rimlig alternativ orsak finns till patientens symtom?
a) Paraneoplastisk ACTH-produktion vid småcellig lungcancer
b) Mutation i KCNJ5-genen.
c) Diabetes mellitus typ II.
d) Hypofyssvikt med nedsatt TSH-produktion
e) Medullär tyreoideacancer
a) Paraneoplastisk ACTH-produktion vid småcellig lungcancer
b) KCNJ5-genen är kopplad till primär hyperaldosteronism (Conn’s syndrom), som innebär en överproduktion av aldosteron från binjurebarken
e) Medullär tyreoideacancer (MTC) orsakas av en malign tumör i de C-celler i sköldkörteln som producerar calcitonin. MTC kan ge symtom som: Diarré, Värmeintolerans, Eventuellt halsknöl eller utvidgning av sköldkörteln.
Du tar en bronkioalveolär lavage (BAL) på en av dina patienter. Differentialräkning visar ökat antal eosinofila granulocyter. Vilka sjukdomar överväger du främst mot bakgrund av detta fynd?
a) Fyndet motsvarar en varig pneumoni eller systemsjukdom
b) Fyndet motsvarar sarkoidos, tuberkulos eller virusinfektion
c) Fyndet är normalt hos vuxna och främst hos rökare
d) Fyndet motsvarar astma eller idiopatisk lungfibros
e) Fyndet motsvarar en systemsjukdom såsom reumatoid artrit
d) Fyndet motsvarar astma eller idiopatisk lungfibros
Astma – Astma är en av de vanligaste orsakerna till eosinofili i BAL. Eosinofiler är en central komponent i den inflammatoriska processen vid astma, särskilt vid allergisk astma.
Idiopatisk lungfibros (IPF) – Även om det inte är den mest typiska bilden, kan eosinofili förekomma vid vissa former av interstitiell lungsjukdom, inklusive vissa subtyper av idiopatisk lungfibros.
a) Fyndet motsvarar en varig pneumoni eller systemsjukdom:
Eosinofili är inte typiskt för bakterieorsakad pneumoni eller en generell systemsjukdom. Pneumonier har oftast neutrofiler som dominanta celler vid inflammationen.
b) Fyndet motsvarar sarkoidos, tuberkulos eller virusinfektion:
Eosinofili är inte ett typiskt fynd vid sarkoidos eller tuberkulos, där istället lymfocyter är mer framträdande. Virusinfektioner kan ibland ge eosinofili, men inte i lika hög grad som de sjukdomar som beskrivs i svar d.
c) Fyndet motsvarar normalt hos vuxna och främst hos rökare:
Eosinofili är inte normalt hos vuxna, och rökare har vanligtvis en annan typ av inflammatoriskt mönster, främst neutrofiler, snarare än eosinofiler.
Varför kan esophagusvaricer uppstå vid levercirrhos?
a) På grund av hypertension i vena porta.
b) På grund av hypotension i vena porta
c) På grund av ökad risk för shistosomiasisinfektion
d) På grund av ökad blödningsrisk
e) På grund av sköra esophagala slemhinnor
a) På grund av hypertension i vena porta.
Vilken är den patofysiologiska mekanismen bakom utvecklandet av Graves’ sjukdom?
a. Auto-antikroppar mot TSH-receptorn leder till ständig stimulans av tyreocyterna.
b. Kronisk inflammation i sköldkörteln leder till cellsönderfall och därmed förhöjda halter
sköldkörtelhormon i blodet.
c. Patienterna bär på en mutation i tyreoperoxidas-genen, vilket leder till ökad bildning av
sköldkörtelhormon.
d. TSH-producerande tumör i hypofysen stimulerar sköldkörteln att frisätta sköldkörtelhormon.
e. Godartad tyreoideatumör med aktiverande mutation i TSH-receptorn, som leder till överproduktion
av sköldkörtelhormon.
a. Auto-antikroppar mot TSH-receptorn leder till ständig stimulans av tyreocyterna.
En 19-årig man söker hjälp på den lokala vårdcentralen. Han är bekymrad över mängden blåmärken han erhållit senaste tiden, utan något föregående trauma. Han har googlat fram att han
förmodligen har lymfom, och han verkar bestämd på den punkten – trots att han svarar nej på dina följdfrågor om nattsvettningar, klåda och viktnedgång. Du sneglar på lab-listan; patientens blodstatus
ser normalt ut. Du noterar vidare att patienten har ett högt blodtryck, 160/90 mm Hg. Han menar själv att det inte är så konstigt, ”jag har ju gått och blivit överviktig också, och det hör väl ihop”. Framför allt noterar patienten att ansiktet blivit allt rundare senaste månaderna. Du misstänker en specifik endokrin åkomma. Vilken? Och vilka två blodprov är nu viktiga att ta för att komma vidare i utredningen?
a. Addisons sjukdom. Blodprov: Kortisol och ACTH.
b. Conns sjukdom. Blodprov: Kortisol och aldosteron.
c. Cushings syndrom. Blodprov: Kortisol och ACTH.
d. Hashimotos sjukdom. Blodprov: TSH och T4.
e. Medullär tyreoideacancer. Blodprov: Calcitonin och calcium
c. Cushings syndrom. Blodprov: Kortisol och ACTH.
Pseudomembranös kolit kan utvecklas efter antibiotikabehandling som orsakar störningar i den normala tarmfloran. Vilken bakterie ger upphov till pseudomembranös kolit?
a. Escherichia coli
b. Shigella dysenteriae
c. Clostridium difficile
d. Salmonella
e. Campylobacter jejuni
c. Clostridium difficile
Förvärvade degenerativa förändringarna i tunna blodkärl i framför allt tarmslemhinnan kan orsaka stora gastrointestinala blödningar hos äldre. Vad heter de?
a) Hemorroider
b) Angiodysplasier
c) Mallory-Weiss tears
d) Esofagusvaricer
e) Hemangiom
b) Angiodysplasier
Flödescytometri är en diagnostisk metod som kan användas för kvantitativ eller kvalitativ bedömning av celler i olika provtyper. Vad är förutsättningen för analysen?
a) Den kan utföras endast på färskt material (med levande celler)
b) Den kan utföras på vävnadsprover i formalin
c) Den kan utföras på cellmaterial från paraffinklossar
d) Det krävs stora mängder material för att analysen ska lyckas
e) Analysen tar tid (minst 1 dag från provtagningen till svar)
a) Den kan utföras endast på färskt material (med levande celler)
Flödescytometri är en teknikk som används för att analysera och mäta olika egenskaper hos celler i ett prov, vanligtvis genom att mäta cellernas storlek, form, komplexitet och eventuella specifika markörer som binder till antikroppar. För att denna analys ska kunna utföras på ett tillförlitligt sätt krävs det att cellerna är levande och inte har genomgått död eller nekros, eftersom döda celler kan påverka resultaten av analysen.
En man på 36 år söker vård pga tilltagande svaghet och orkeslöshet sedan några veckor. Han har mycket blek hud och i munslemhinnan syns multipla små blödningar. I blodstatus påvisas leukocytos, trombocytopeni och anemi, med anmärkning om förekomst av ”blaster” och ”Auerstavar”. På grund av misstanke om akut myeloisk leukemi inleds diagnostik inklusive molekylär analys med syfte att undersöka förekomst av translokation t(15;17). Hur kan snabb diagnostik bedrivas i detta fall?
a) Man behöver ta en benmärgsbiopsi (trephine biopsy)
b) Analysen kan utföras direkt på perifert blodprov
c) Lämpligast är biopsi från ett infiltrerat organ (t ex lymfknuta)
d) Molekylära analyser är tidskrävande, ingår inte i primär diagnostik
e) För en snabb analys kan lymfocyter från benmärgsaspirat sorteras ut
b) Analysen kan utföras direkt på perifert blodprov
När är det indikerat att utföra en klinisk obduktion?
a) Vid misstanke om felbehandling i vården
b) Vid önskemål från anhöriga
c) Vid dödsfall i samband med olyckshändelse
d) När någon avlidit i ung ålder
e) När man vill öka kunskapen om den sjukdom som orsakat dödsfallet
e) När man vill öka kunskapen om den sjukdom som orsakat dödsfallet
Ibland är det svårt att avgöra om en rättsmedicinsk- eller klinisk obduktion ska utföras. Vem är det som ytterst fattar beslut i denna fråga?
a) Polisens dödsfallshandläggare
b) Inremitterande läkare
c) Ansvarig patolog
d) Ansvarig rättsmedicinsk läkare
e) Närmast anhörig
a) Polisens dödsfallshandläggare
Vilket påstående är felaktigt avseende patienter med primär hyperparatyreoidism?
a. Den vanligaste orsaken till primär hyperparatyreoidism är ett godartat paratyroideaadenom.
b. Patienterna har ofta högt calciumvärde i blodet pga. en PTH-producerande bisköldkörteltumör.
c. Patienternas symptom kan inkludera trötthet, förstoppning, benskörhet och njurstenar.
d. Patienterna är oftast äldre män med en övervikt på 4:1 jämfört med kvinnor.
e. Unga patienter med primär hyperparatyreoidism kan ha en ärftlig mutation som predisponerar för
utvecklandet av multipla paratyreoideatumörer
d. Patienterna är oftast äldre män med en övervikt på 4:1 jämfört med kvinnor.
Vilket påstående om sköldkörtelcancer är felaktigt?
a. Anaplastisk sköldkörtelcancer är en tumörform med exceptionellt hög mortalitet.
b. Follikulär sköldkörtelcancer diagnostiseras via histologisk undersökning där patologen identifierar kärlinvasion eller kapselbrott. Cytologisk undersökning innan operation kan ej användas för att säkerställa diagnosen.
c. Kirurgi är en viktig behandlingsform vid sköldkörtelcancer som i många fall kan bota patienten.
d. Medullär tyreoideacancer uppvisar god prognos, vilket beror på hög känslighet för radioaktivt jod.
e. Papillär tyreoideacancer är den vanligaste cancerformen i sköldkörteln, och prognosen är i de flesta fall mycket god
d. Medullär tyreoideacancer uppvisar god prognos, vilket beror på hög känslighet för radioaktivt jod.
* Medullär tyreoideacancer (MTC) är en form av sköldkörtelcancer som inte är särskilt känslig för radioaktivt jod, vilket gör att radiojodbehandling inte är effektiv vid denna typ av cancer. MTC har ett ursprung i C-cellerna i sköldkörteln som producerar calcitonin och behandlas inte med jodisotoper som de andra formerna av sköldkörtelcancer (som papillär och follikulär cancer). Prognosen vid medullär tyreoideacancer kan vara mer varierande, men den är inte nödvändigtvis god, särskilt vid metastaser eller vid sen diagnos
- Vilken är den vanligaste orsaken till stressulkus?
a. Infektion med Helicobacter pylori
b. Svårt CNS-trauma
c. Kronisk autoimmun gastrit
d. Intestinal metaplasi
e. Rökning
b. Svårt CNS-trauma: Stressulkus är ulcerationer som uppstår i magslemhinnan som ett resultat av allvarlig fysisk stress, som kan orsakas av exempelvis svårt trauma, sepsis, brännskador eller omfattande kirurgi. Det är särskilt vanligt vid CNS-trauma, där ökat intrakraniellt tryck kan bidra till ökad risk för ulkusbildning i magen.
- De andra alternativen:
-Infektion med Helicobacter pylori är en vanlig orsak till peptiska sår, men inte direkt relaterad till stressulcus.
-Rökning, intestinal metaplasi, och kronisk autoimmun gastrit är faktorer som kan påverka risker för magsår och cancer men är inte de vanligaste orsakerna till stressulcus.
Var är Meckels divertikel belägen?
a. Duodenum
b. Jejunum
c. Ileum
d. Cekum
e. Colon ascendens
c. Ileum
Meckels divertikel är en medfödd outvecklad rest av den embryonala gulesträngen, och den är oftast lokaliserad på den antimesenteriska sidan av ileum, vanligen inom 60 cm från valva ileocecalis. Det är den vanligaste medfödda gastrointestinala missbildningen och kan ibland orsaka symtom som blödning eller obstruktion.
Som underläkare på en vårdcentral blir du ombedd att åka hem till en avliden patient för att konstatera dödsfallet. Den avlidne är en 70-årig man med tablettbehandlad hypertoni och anamnes
på mångårig alkoholöverkonsumtion. När du anländer till den avlidnes bostad berättar ambulanspersonalen att polisen redan varit på plats och gjort bedömning att ärendet inte är polisiärt. Anhöriga uppger att de absolut inte vill att den avlidne ska obduceras. Du genomför en sedvanlig undersökning av den avlidnes kropp samt av omgivningen. Du noterar då att det ligger några tomma flaskor starksprit och ett tiotal tomma ölburkar i köket. Vad gör du nu och hur resonerar du?
a) Skickar remiss för klinisk obduktion. Patienten är relativt ung och frisk, och det finns ingen uppenbar dödsorsak, vilket gör det svårt för dig att skriva dödsorsaksintyget. Rättsmedicinsk obduktion är inte aktuell eftersom polisen gjort bedömningen att det inte är ett polisiärt ärende.
b) Skickar remiss för rättsmedicinsk obduktion med resonemanget att det finns fynd talandes för pågående missbruk. Polisens bedömning har i det här fallet ingen betydelse eftersom det
är du som läkare som fattar beslut om en obduktion är klinisk eller rättsmedicinsk.
c) Du ringer polisens dödsfallshandläggare med liknande resonemang som i alternativ b ovan, men eftersom det är polisen som ytterst fattar beslut om det ska bli en rättsmedicinsk
obduktion, måste du diskutera ärendet ånyo med dem – innan du kan skicka remiss för rättsmedicinsk obduktion.
d) Du avstår helt från obduktion med resonemanget att man inte får obducera en person om anhöriga motsätter sig det, oavsett indikation.
e) Skickar remiss för klinisk obduktion. Patienten är relativt gammal och det finns underliggande riskfaktorer som talar för ett naturligt dödsfall. Dessutom är rättsmedicinsk obduktion inte aktuell eftersom polisen gjort bedömningen att det inte är ett polisiärt
ärende
c) Du ringer polisens dödsfallshandläggare med liknande resonemang som i alternativ b ovan, men eftersom det är polisen som ytterst fattar beslut om det ska bli en rättsmedicinsk
obduktion, måste du diskutera ärendet ånyo med dem – innan du kan skicka remiss för rättsmedicinsk obduktion.
Vilket av alternativen nedan är ett exempel på ett direkt dödskriterium?
a) Ingen påverkan på hjärtrytmen vid tryck på ögonbulb eller vid massage av sinus caroticus
b) Inga hörbara hjärtljud vid auskultation
c) Ingen palpabel puls
d) Livor mortis
e) Asystol
a) Ingen påverkan på hjärtrytmen vid tryck på ögonbulb eller vid massage av sinus caroticus
Lymfocytos i perifertblod (PB) kan vara tecken på inflammation där en viktig differentialdiagnos dock är malignt non-Hodgkin lymfom (NHL). Denna diagnos kräver alltid immunofenotypisk
karakterisering och i de flesta fall även riktad molekylär undersökning. Vilka analyser kan man beställa på ett PB prov i detta syfte?
1. Kromosomodling och karyotypning
2. Flödescytometri
3. Immunohistokemi
4. Fluorescent in situ hybridisation
5. Polymerase chain reaction
Välj ett alternativ:
2+4+5
1+2+3
1+2+4
1+3+5
2+3+4
2+4+5
- Flödescytometri (2) används för att karakterisera celler genom att analysera deras immunofenotyp, vilket innebär att man kan identifiera specifika cellmarkörer på lymfocyterna, vilket är viktigt för att diagnostisera malignt non-Hodgkin lymfom (NHL).
- Fluorescent in situ hybridisation (4) (FISH) används för att detektera specifika genetiska förändringar eller kromosomavvikelser, vilket kan vara avgörande för att identifiera vissa former av NHL.
- Polymerase chain reaction (5) (PCR) kan användas för att identifiera specifika gentranslokationer som är typiska för vissa typer av NHL
Hodgkinlymfom (HL) är en typ av malignt lymfom som uppstår primärt i lymfkörtlar, oftast hos unga personer. Karakteristiskt för diagnosen är att lymfomceller utgör endast en bråkdel av tumören medan själva tumörmassan utgörs huvudsakligen av normala inflammatoriska celler. Vilken undersökning skulle du välja som första steg i utredning av en 32 årig man med cervikal lymfadenopati, med tanke på HL som differentialdiagnos?
Välj ett alternativ:
Grovnålspunktion (mellannålsbiopsi) av lymfknutan – för kromosomodling
Benmärgsbiopsi – för definitiv stadieindelning enligt TNM
Finnålspunktion av lymfknutan - ger material för cytologisk undersökning och immunofenotypning
Endast klinisk uppföljning – sedvanlig antiinflammatorisk behandling
Exstirpation av lymfknutan – den enda metoden för att identifiera tumörceller vid HL
Finnålspunktion av lymfknutan - ger material för cytologisk undersökning och immunofenotypning
Nedan finner ni fem påståenden om tyreoideasjukdomar. Vilket påstående är korrekt?
Välj ett alternativ:
* 25 - 30% av patienter med medullär tyreoideacancer bär på en konstitutionell mutation i VHL-genen som är kopplad till von Hippel Lindau-syndromet.
* Hashimotos sjukdom kallas även akut lymfocytär tyreoidit och består av en hastigt uppkommen, granulocyt-medierad destruktion av sköldkörtelvävnaden som leder till hypotyreos.
* Papillär tyreoideacancer kan inte diagnostiseras via preoperativ cytologisk undersökning
* Hashimotos sjukdom karaktäriseras av ett lågt TSH och höga T3/T4-nivåer i serum
* Det vanligast förekommande hypertyreos-tillståndet benämns Graves sjukdom och kan behandlas med kirurgi, tyreostatika eller radiojod-terapi
Det vanligast förekommande hypertyreos-tillståndet benämns Graves sjukdom och kan behandlas med kirurgi, tyreostatika eller radiojod-terapi
Utgå från dina fysiologiska kunskaper kring hyperkalcemi. Vilket av följande symptom förekommer hos en relativt stor andel patienter med primär hyperparatyreoidism?
Välj ett alternativ:
Intermittent rotatorisk yrsel.
Hyperpigmentering i axill och handflator
Diarré
Muskelsvaghet
Buksmärta
Muskelsvaghet: Hyperkalcemi påverkar både nerv- och muskelfunktion, och muskelsvaghet är ett vanligt symtom hos patienter med primär hyperparatyreoidism (pHPT). Detta beror på att överskott av kalcium hämmar natriumkanaler i nervceller, vilket leder till minskad neuromuskulär excitabilitet. Resultatet blir trötthet, proximal muskelsvaghet och ibland nedsatta reflexer.
En 32 årig man söker på vårdcentralen på grund av ihållande näsblödning sedan två dagar. Han mår bra och är sedan tidigare frisk. Perifer blodstatus visar pancytopeni, med förekomst av Auer
stavar. Vilken är din primära misstanke och vilken undersökning bör utföras för att verifiera den?
Välj ett alternativ:
* Leukemoid reaktion (leukemi-liknande tillstånd); kontroll blodstatus efter en vecka
* Perniciös anemi (autoimmun sjukdom); mätning av antikroppsnivåer i blodet
* Aplastisk anemi (gravt nedsatt benmärgscellhalt); cytogenetisk analys för kromosomavvikelse
* Akut myeloisk leukemi (sannolikt promyelocytleukemi); PCR för translokationsprodukt
* Burkittlymfom (aggressivt non-Hodgkinlymfom); flödescytometri för aberrant B-cellsfenotyp
- Akut myeloisk leukemi (sannolikt promyelocytleukemi); PCR för translokationsprodukt
Flödescytometri möjliggör både kvantitativ och kvalitativ cellbedömning. Vilket av nedanstående alternativ är korrekt?
Välj ett alternativ:
Metoden kan användas för kromosommarkering och räkning
Analysens främsta syfte är att bedöma cellstruktur
Metoden är lämplig för lymfatiska men inte myeloiska celler i blodet
Analysen kan utföras endast under begränsad tid från provtagningen
Analysen utförs på färskt material (vätskeprover men inte vävnadsprover)
Analysen kan utföras endast under begränsad tid från provtagningen
I vilka organområden används enbart cytologi i preoperativ tumördiagnostik?
Välj ett alternativ:
Bröst
Ovarium
Lunga
Thyreoidea
Hud
Thyreoidea
Akut livshotande blödning kan uppstå vid esofagusvaricer. Vilken är den vanligaste orsaken till esofagusvaricer?
Välj ett alternativ:
Levercirros
Esofaguscancer
Akalasi
Hiatusherni
Hjärtsvikt
Levercirros
När räknas en människa som död enligt svensk lag?
Vid totalt och oåterkalleligt funktionsbortfall av
Välj ett alternativ:
Hjärnans alla delar
Hjärtats alla delar och att åtminstone ett direkt dödskriterium är uppfyllt
Hjärtats alla delar
Lillhjärnans (cerebellums) alla delar
Både hjärnan och hjärtats alla delar
Hjärnans alla delar: Enligt svensk lag (Lag [1987:269] om kriterier för bestämmande av människans död) anses en människa vara död när det föreligger totalt och oåterkalleligt bortfall av hjärnans samtliga funktioner. Detta kallas för hjärndödskriteriet och innebär att hela hjärnan, inklusive hjärnstammen, har upphört att fungera permanent
En multisjuk 78-årig kvinna avlider i sviterna av en massiv hjärtinfarkt, på din avdelning. Du, som är avdelningsläkare, har en klar bild av dödsorsaken. För att utöka kunskapen om den avlidnes
sjukdomar och för att kartlägga hjärtskadorna anser du ändå att det är viktigt att en klinisk obduktion utförs. I journalen läser du dock att den avlidne tydligt motsatt sig en eventuell obduktion.
Vad säger lagstiftningen om denna situation?
Välj ett alternativ:
Klinisk obduktion får utföras i detta fall, förutsatt att de anhörigas samtycke inhämtas
Klinisk obduktion får inte utföras i detta fall eftersom dödsorsaken är klar och den avlidnes negativa inställning till obduktion är känd
Klinisk obduktion får utföras i detta fall för att öka kunskapen om sjukdomar
Rättsmedicinsk obduktion krävs i detta fall, eftersom den avlidnes negativa inställning till obduktion är känd
Lagstiftningen är här otydlig och sjukhusets chefsläkare bör konsulteras
Klinisk obduktion får inte utföras i detta fall eftersom dödsorsaken är klar och den avlidnes negativa inställning till obduktion är känd
En 60-årig kvinna söker dig på vårdcentralen efter en längre tids förstoppning. Patienten beskriver även viss nedstämdhet. Möjligen har hon gått upp ett par kilo i vikt också. Blodtrycket är 125/75 mm Hg, blodsockret ligger perfekt och du finner inget patologiskt i status annat än ett gammalt ärr under höger revbensbåge, som efter en gallstensoperation. Hon negerar blod i avföringen. Du utför en rektoskopi och ser inget avvikande. I ett första skede bör du ta blodprover för att utesluta två vanliga underliggande endokrinologiska åkommor som kan ge upphov till några av de symptom som patienten beskriver. Vilken av nedanstående paneler av blodprov är mest korrekt att beställa för att utesluta dessa två
tillstånd?
Välj ett alternativ:
Calcium, PTH, natrium, kalium
Calcium, PTH, TSH, T3, T4
Aldosteron, renin, natrium, kalium
Kortisol, renin, ACTH
Aldosteron, renin, ACTH
Calcium, PTH, TSH, T3, T4
En tidigare väsentligen frisk 69-årig man söker på grund av sväljningssvårigheter och viss heshet sedan fyra dagar tillbaka, men svalget är utan rodnad. Patienten nämner snabb tillväxt av en knöl på halsen som han inte noterat tidigare. Du palperar halsen, varvid en tydlig och hård resistens bjuder sig i vad du tror kan utgöras av vänster tyreoidealob, eller är det bara en lymfkörtel? Du blir osäker och skickar patienten på ultraljud av halsen på Radiumhemmet, och
man passar där på att sticka patienten med en finnål. En lätt exalterad cytolog ringer upp dig på vårdcentralen för kvällen, bara för att läsa upp svaret för dig: ”Ultraljudsledd punktion av 45 mm stor resistens i kaudala aspekten av vänster tyreoidealob. Två
punktioner ger gott utbyte av celler uppvisandes en mycket påtaglig kärnpleomorfism, flertalet atypiska mitoser och nekrotiskt material. Proliferationsindex med Ki-67-antikropp visar att 70-80% av cellerna är i aktiv cellcykel-fas, vilket indiker…” varvid samtalet oväntat bryts.
Bilden är i första hand förenlig med vilken diagnos?
Välj ett alternativ:
Follikulär tyreoideacancer
Medullär tyreoideacancer
Paratyreoideacancer
Papillär tyreoideacancer
Anaplastisk tyreoideacance
Anaplastisk tyreoideacancer
* Cytologiskt fynd:
-Kärnpleomorfism och atypiska mitoser – talar för en högt aggressiv tumör.
-Nekrotiskt material – vanligt vid snabbt växande tumörer.
-Högt Ki-67-proliferationsindex (70–80%) – talar starkt för anaplastisk cancer, då denna tumörtyp har en extremt hög cellproliferation.
* Snabb tillväxt av en knöl på halsen – typiskt för anaplastisk tyreoideacancer, som är en mycket aggressiv och snabbt växande cancer.
Vilket av följande påståenden är korrekt?
Välj ett alternativ:
Morfologisk undersökning av cytologiskt material är tillräckligt för att avgöra om primaritet är i lunga eller bröst
Cytologiskt material tas alltid i samband med provtagning av histologiskt material.
Cytologiskt material kan användas för molekylär analys
Cytologiskt material kan endast användas i färskt skick.
Alla diagnoser kan ställas med enbart cytologiskt material
Cytologiskt material kan användas för molekylär analys:
* Cytologiskt material kan användas för molekylär analys, inklusive genetiska tester (t.ex. PCR, FISH, NGS) för att påvisa specifika mutationer eller förändringar som kan påverka behandling och prognos, särskilt vid cancerdiagnos (t.ex. lungcancer, bröstcancer).
* Detta innebär att även små mängder cellmaterial från t.ex. finnålspunktion (FNA) eller andra cytologiska prov kan ge viktig information för både diagnos och terapeutiska beslut.
Vad är volvulus?
Välj ett alternativ:
Förvärvad kärldefekt i tarmväggen
Akut infarkt i tarmväggen
Adherensbildning mellan tarmen
Perforation av tarmväggen
Vridning och ocklusion av tarmen
Vridning och ocklusion av tarmen
Diagnos och klassificering av maligna lymfom baseras på resultat av multimodal bedömning. Vad används FISH (fluorescence in situ hybridisation) för vid lymfomdiagnostik?:
Välj ett alternativ:
Analys av cellursprung
Immunofenotypning
Bedömning av cellstorlekar
Sekvensering av DNA
Analys av gentranslokationer
Analys av gentranslokationer: FISH används för att identifiera dessa translokationer genom att binda fluorescerande märken till specifika DNA-sekvenser, vilket gör det möjligt att visualisera och analysera de förändringar som sker på genetisk nivå
Akut myeloisk leukemi (AML) är ett livshotande tillstånd som kräver skyndsam diagnostik. Du träffar en 75 årig man med djup pancytopeni där blodstatus inger misstanke om just AML. Vilken
undersökning är mest motiverad?:
Välj ett alternativ:
Mutationsanalys i perifert blod
På grund av pancytopeni är biopsi av skelettet säkrast
Cellodling från perifert blod för karyotypning
Benmärgsaspiration för morfologi och flödescytometri
Mätning av M-komponent i perifert blod eller urin
Benmärgsaspiration för morfologi och flödescytometri
Du jobbar som underläkare på akuten när ett hjärtstoppslarm kommer. Ambulanspersonalens rapport är relativt kort. Patienten är en man i 50- årsåldern som fallit ihop medvetslös mitt i stan.
Bystander HLR startad. Patientens identitet är inte känd och vi vet ingenting om andra sjukdomar/medicinering. Tyvärr avlider patienten och du behöver skriva ett dödsfallsintyg. Vilket av följande alternativ är korrekt:
* Det är ett fall för rättsmedicinsk obduktion, eftersom patientens identitet inte är känd. Du tar kontakt med patologen och ber dem ombesörja remissen till rättsmedicin.
* Det är ett fall för rättsmedicinsk obduktion, eftersom patientens identitet inte är känd. Du skriver själv remissen till rättsmedicin och ber om obduktion
* Du skriver remiss till patologen för klinisk obduktion eftersom du inte kan skriva ett dödsorsaksintyg rakt av.
* Det är ett fall för rättsmedicinsk obduktion, eftersom patientens identitet inte är känd. Du kontaktar polisens dödsfallshandläggare
* Du avstår från obduktion eftersom du vet att de flesta män i 50 års åldern brukar dö av akut hjärtinfarkt. Att patientens identitet är okänd spelar ingen roll
Det är ett fall för rättsmedicinsk obduktion, eftersom patientens identitet inte är känd. Du kontaktar polisens dödsfallshandläggare
Du jobbar som underläkare på akuten när ett hjärtstoppslarm kommer. Patienten är en 60 årig man som har högt blodtryck och DM typ 2. Han klagade på svåra centrala bröstsmärtor till sin
hustru imorse, innan han ramlade ihop. Du ser på EKG som togs av ambulanspersonalen innan hjärtstoppet att patienten hade ST-höjningar i V2-V4. Han visade sig också ha kraftigt stegrat
troponin. Dessvärre avlider patienten och du skickar remiss för klinisk obduktion. Du får ett preliminärt utlåtande. Vilket av följande makroskopiska beskrivningar korrelerar bäst till patientens EKG-fynd:
Välj ett alternativ:
* Diffust utbredd fibros inom vänster kammarens anteriora omfång
* Transmural erythematös färgskiftning inom vänster kammares posteriora omfång
* Subendokardiell erythematös färgskiftning inom vänster kammares anteriora omfång
* Transmural erythematös färgskiftning inom vänster kammares anteriora omfång
* Transmural erythematös färgskiftning inom vänster kammarens septala omfång
Transmural erythematös färgskiftning inom vänster kammares anteriora omfång
