klinisk kemi tentafrågor Flashcards
Vilket påstående stämmer? Vid medicinering med höga doser kortikosteroider;
a) stiger P-Cystatin C, vilket ger en felaktigt låg skattning av eGFR
b) minskar P- Cystatin C, vilket ger en felaktigt hög skattning av eGFR
c) stiger P-Kreatinin, vilket ger en felaktigt låg skattning av eGFR
d) minskar P-Kreatinin, vilket ger en felaktigt hög skattning av eGFR
e) påverkas varken Cystatin C eller Kreatinin av kortisonbehandling
a) stiger P-Cystatin C, vilket ger en felaktigt låg skattning av eGFR
- Kortikosteroider kan påverka nivåerna av Cystatin C, ett protein som används vid skattning av njurfunktionen (eGFR). Vid behandling med höga doser kortikosteroider kan Cystatin C stiga.
- Cystatin C används för att estimera GFR, och ett högre värde kan ge en felaktigt låg skattning av GFR (eGFR). Det beror på att Cystatin C är en biomarkör som kan påverkas av inflammation eller andra metaboliska förändringar, vilket leder till felaktiga skattningar av njurfunktionen när det används tillsammans med kortikosteroider.
Vilka biokemiska förändringar brukar kunna ses vid måttlig kronisk njursvikt?
a) Hb ökar, vit D oförändrat, PTH stiger, Kalium sjunker
b) Hb sjunker, vit D stiger, Ca sjunker, Kalium stiger
c) Hb sjunker, vit D sjunker, PTH stiger, Kalium sjunker
d) Hb stiger, Ca sjunker, Kalium stiger
e) Hb sjunker, Ca sjunker, PTH stiger, Kalium stiger
e) Hb sjunker, Ca sjunker, PTH stiger, Kalium stiger
- Hb (hemoglobin) sjunker på grund av nedsatt erytropoetinsyntes, som styrs av njurarna. Detta leder ofta till anemi vid kronisk njursvikt.
- Vitamin D (specifikt 25-hydroxyvitamin D) sjunker eftersom njurarna inte kan omvandla det till den aktiva formen (1,25-dihydroxyvitamin D). Detta påverkar kalciumupptag i tarmen
- PTH (paratyroidhormon) stiger som en kompensatorisk mekanism för att öka kalciumabsorptionen och minska fosfatnivåerna. Högre PTH-nivåer leder till en ökad benresorption.
- Kalium stiger ofta, särskilt i de mer avancerade stadierna av njursvikt, eftersom njurarna inte kan utsöndra tillräckligt med kalium.
Vid vilket av nedanstående tillstånd kan man förvänta sig att se hyponatremi?
a) Binjurebarkssvikt
b) Hyperaldestonerism
c) Cushings syndrom
d) Hypoglykemi
e) Hypertyreos
a) Binjurebarkssvikt: Vid binjurebarkssvikt (Addisons sjukdom) produceras otillräckliga mängder av aldosteron och kortisol. Aldosteronbrist leder till natriumförluster via njurarna och kan resultera i hyponatremi, samtidigt som kaliumretention kan ske, vilket kan orsaka hyperkalemi.
En patient har hyperkalcemi, se nedanstående labprover. Vilken är orsaken?
P-Kalcium 2,68 mmol/L (refv 2,15–2,50 mmol/L)
S-PTH 12 pmol/L (refv 1,6-6,0 pmol/L)
P-Kreatinin 68 mmol/L (refv <90 mmol/L)
B-Hb 108 g/L (refv 117–153 g/L)
a) Primär hyperpartyreoidism
b) D-Vitaminintox
c) Myelom
d) Njursvikt
e) Sarkoidos
Primär hyperparatyreoidism: Detta tillstånd innebär en överproduktion av paratyreoideahormon (PTH) från paratyreoidea. Denna överproduktion leder till ökat kalciumfrisättning från skelettet och ökad kalciumreabsorption i njurarna, vilket orsakar hyperkalcemi. Det är också vanligt att se förhöjt PTH i blodet, vilket är fallet här (S-PTH på 12 pmol/L). Detta är den mest sannolika diagnosen i detta fall.
I en malabsorptionsutredning vill du skaffa dig en uppfattning om leverns funktion med två enkla klinisk kemiska analyser. Vilket av följande alternativ är då bäst?
a) P-ALAT och P-ASAT
b) P-ALAT och P-Bilirubin
c) P-Albumin och P-PK(INR)
d) P-ALAT och P-Albumin
e) P-ALAT och P-PK(INR)
c) P-Albumin och P-PK(INR)
- P-ALAT (alaninaminotransferas): En markör för levercellsskada, men inte tillräcklig för att bedöma leverns syntetiska funktion.
- P-ASAT (aspartataminotransferas): Även detta en markör för levercellsskada, men inte specifik för levern (kan även höjas vid muskelskada).
- P-Bilirubin: Ger information om leverns förmåga att konjugera och utsöndra bilirubin, vilket är användbart vid bedömning av gallvägsobstruktion eller leverns funktion.
- P-Albumin: Ett mått på leverns syntetiska förmåga, eftersom albumin tillverkas i levern. Låga nivåer kan indikera nedsatt syntetisk funktion.
- P-PK (INR): Prothrombin tiden och INR reflekterar leverns syntetiska kapacitet för koagulationsfaktorer. Förhöjt INR kan indikera leverfunktionsnedsättning.
Vad stämmer? Enzymaktiviteten av elastas i faeces motsvarar;
a) Leverfunktion
b) Tarmfunktion
c) Endokrin pankreasfunktion
d) Exokrin pankreasfunktion
e) Enzymaktiviteten av ALAT
exokrin pankreasfunktion
Elastas är ett enzym som produceras av bukspottkörteln och utsöndras i tarmen, där det hjälper till att bryta ner proteiner. Vid nedsatt exokrin pankreasfunktion, exempelvis vid pankreatit eller cystisk fibros, kan elastasnivåerna i feces vara låga.
Du är på intensivvårdsavdelningen där en patient efter ett allvarligt ormbett börjar utveckla DIC symptom. Vilket analysresultat är alltid förväntat högt vid DIC?
a) P-Fibrinogen
b) P-Fibrin- D- Dimer
c) P-PK (INR)
d) P-APTT
e) B-TPK
b) P-Fibrin- D- Dimer
Vid DIC (disseminated intravascular coagulopathy) är det alltid förväntat att P-Fibrin-D-Dimer är högt. D-Dimer är en nedbrytningsprodukt av fibrin och dess nivåer stiger kraftigt vid aktiv fibrinolyssvikt, vilket är ett kännetecken vid DIC, där det sker både ökad koagulation och fibrinolys.
a. Apolipoprotein B (Apo B) är den viktigaste proteinkomponenten i: (0.5 p)
a) HDL
b) LDL
c) VLDL
b) LDL
b. Apolipoprotein A (Apo A) är den viktigaste proteinkomponenten i: (0.5p)
a) HDL
b) LDL
c) VLDL
a) HDL
Ange rätt alternativ! Andelen av de friska individer som identifieras med ett negativt resultat på ett
specifikt test anger testets:
a) Sensitivitet
b) Specificitet
c) Negativa prediktiva värde
d) Positiva prediktivta värde
e) Testets negativa likelihood ratio (LR-)
b) Specificitet
En 70-årig patient, trött, något ökat bukomfång vid palpation, enstaka spider naevi, lätt ökade nivåer av P-ALAT och P-ASAT. Anamnestiskt en del etylmissbruk. Vilket är det förväntade resultatet
på S-Proteinfraktioner, elforesen?
a) Sänkt albumin, ökat haptoglobin, sänkt IgG och IgA, kraftigt ökat CRP.
b) Sänkt albumin, ökat alfa-1-antitrypsin, sänkt orosomukoid och haptoglobin, ökat IgG, IgA och IgM.
c) Sänkt albumin, ökat alfa-1-antitrypsin, ökat haptoglobin och orosomukoid, sänkt IgG.
d) Ökat albumin, sänkt alfa-1-antitrypsin, sänkt haptoglobin, sänkt IgG, IgA och IgM.
e) Ökat albumin ökat alfa-1-antitrypsin, ökat haptoglobin och orosomukoid, ökat IgG.
b) Sänkt albumin, ökat alfa-1-antitrypsin, sänkt orosomukoid och haptoglobin, ökat IgG, IgA och IgM.
Detta resultat reflekterar en bild av leverpåverkan, särskilt cirros eller leverskada på grund av alkoholmissbruk, vilket kan leda till förändringar i proteinfraktionerna. Specifikt:
Sänkt albumin beror på leverns nedsatta synteskapacitet.
Ökat alfa-1-antitrypsin kan vara ett svar på inflammation.
Ökat IgG (och även IgA och IgM) är typiskt för levercirros eller alkoholrelaterad leversjukdom och kan tyda på ett immunologiskt svar på kronisk leverskada.
Sänkt orosomukoid och haptoglobin (leversyntes går ner, och vid kronisk leversjukdom kan haptoglobin minska)
Din patient Anna på vårdcentralen har seropositiv reumatoid artrit, RA. Patienten har anemi. B-Hb 102g/L (refv. 117–133 g/L) och B-SR 67 mm (refv. <20mm). Hur påverkas nedan analyser med tanke på ett kraftigt inflammatoriskt svar utan samtidig järnbrist? Skriv om nedan analyser förväntas vara sänkt, normalt eller ökat. (0.5p om två rätt, 1 p om alla tre rätt)
a. P- Järn förväntat:
b. P- Transferrinmättnad förväntat:
c. S- Ferritin förväntat:
a. P-järn - sänkt: Vid inflammation kan järnproduktionen minska och järnlagren mobiliseras, vilket resulterar i låga nivåer av järn i plasma.
b. P-transferrinmättnad - normalt: Tror att detta är eftersom att transferrin minskar vid inflammation (negativ akutfasprotein), medans den ökar vid sänkt P-järn då kroppen vill öka upptaget av järn från tarmen.
c. S-ferritin - ökat: Ferritin är ett akut fas-reaktant, och dess nivåer tenderar att öka vid inflammation, även om järnlagren i kroppen kan vara låga. Detta gör ferritin till en inflammatorisk markör
K (INR) kan analyseras med patientnära analys (PNA) på litet handhållet instrument.
Vilken är den kliniskt mest relevanta skillnaden mot analys på centrallab?
a) I PNA-analysen späds inte blodet ut, varför antikroppsinterferens kan ge förhöjt PK(INR)
b) I PNA-analysen finns ingen kontroll för hemolys
c) PNA-analysen ger förhöjt PK(INR) även vid brist på Faktor V
d) PNA-analysen är känslig för lipemiska prover och ska helst provtas på fastande patient
e) PNA-analysen ger förhöjt PK(INR) även hos patienter med terapeutisk dos av NOAK
a) I PNA-analysen späds inte blodet ut, varför antikroppsinterferens kan ge förhöjt
PK(INR)
Du har träffat en 59 årig kvinna på vårdcentralen vars B-SR är mycket gravt ökad, 83 mm (refv.<20 mm). Samtidigt berättar patienten att hon är trött och har mer ont i ryggen än hon är van vid. Din handledare vill utreda misstanke om myelom och frågar dig vilken analyskombination du i första hand skulle beställa innan remiss skrivs till hematologen?
a) Blodstatus, B-celler, Urintestremsa
b) B-celler, Urintestremsa, U-Proteinfraktioner
c) P-Proteinfraktioner, Urintestremsa, U-Albumin/Kreatinin index
d) Blodstatus, P-Proteinfraktioner, U-Proteinfraktioner
e) B-Celler, U-Albumin/Kreatinin index, U-Proteinfraktioner
d) Blodstatus, P-Proteinfraktioner, U-Proteinfraktioner
- Blodstatus: För att bedöma om patienten har anemi, trombocytopeni eller leukopeni, vilket kan vara associerat med myelom. Myelom kan påverka benmärgen och leda till dessa förändringar.
- P-Proteinfraktioner: För att identifiera eventuell M-komponent (monoklonala antikroppar), vilket är typiskt för myelom. P-Proteinfraktioner ger information om den totala mängden proteiner i blodet och kan hjälpa till att identifiera överskott av immunoglobuliner (som ses vid myelom).
- U-Proteinfraktioner: För att identifiera eventuella läckage av proteiner, såsom Bence Jones-protein (lätta kedjor av immunoglobuliner) som kan finnas i urinen vid myelom. Detta är en viktig markör för njurpåverkan vid myelom.
Du har nu fått svar på proverna som du beställde hos den 59-åriga kvinnan i föregående fråga. Hon hade gravt ökad B-SR; 83 mm (refv. <20 mm), samt är trött och har mer ont i ryggen än hon är van
vid. Du och din handledare ville utreda misstanke om myelom och tog blod- och urin-prover. Vilket specifikt fynd/analyssvar i ditt analysval skulle kunna bekräfta diagnosen myelom?
Svar: Fynd av M-komponent i P- eller U-Proteinfraktioner
Vilket är det felaktiga påståendet om Hb A1c?
a) Hb A1c avspeglar glukoskoncentrationen de senaste 3 – 8 veckorna.
b) Hb A1c kan användas för diagnostik av diabetes typ 2
c) Hb A1c kan användas för diagnostik av diabetes typ 1
d) Hb A1c används för uppföljning av behandlingseffekt hos patienter med diabetes mellitus typ2
e) Hb A1c-analyssvaret kan påverkas av hemolytisk anemi
c) Hb A1c kan användas för diagnostik av diabetes typ 1
Hb A1c är inte lika användbart för att diagnostisera diabetes typ 1, eftersom personer med typ 1-diabetes ofta har stora variationer i sina blodsockernivåer, vilket gör att Hb A1c kanske inte ger en tillräckligt exakt bild av deras blodsockerreglering på kort sikt. Vid typ 1-diabetes är det bättre att använda blodsockermätningar för att följa upp behandling.
Andelen av de som testas positivt för en sjukdom som verkligen är sjuka anger testets:
a) Sensitivitet
b) Specificitet
c) Negativt prediktivt värde
d) Positivt prediktivt värde
e) 1 - specificitet
d) Positivt prediktivt värde
Du har fått analyssvar på B-Hb som ligger på nedre gränsen inom referensintervallet. Du förmodar att orsaken är järnbrist och beställer ett analyspaket som innehåller P- Järn. Vilket råd ger du patienten för att undvika eventuell preanalytisk felkälla?
a) Att patienten bör vara fastande inför provtagning
b) Att patienten bör följa kostråd dagen innan provtagning
c) Att patienten bör ta provet tidigt på förmiddagen
d) Att patienten bör ta provet sent på eftermiddagen
e) Att patienten bör ta provet samtidigt som B-Hb kontrolleras
c) Att patienten bör ta provet tidigt på förmiddagen
ingen aning varför detta är rätt, verkar lite mysko
Du vet att din patient har en svår brist på von Willebrands faktor. Vilket/vilka av nedanstående analyssvar kan vara påverkade?
a) P-PK(INR)
b) P-APTT
c) P-PK(INR) och P-APTT
d) B-TPK
e) B-TPK, P-APTT och P-PK(INR)
b) P-APTT
Vid brist på von Willebrands faktor är det framför allt koagulationsprovet P-APTT (aktivt partiellt tromboplastintid) som kan vara förlängt. Detta beror på att faktor VIII, som är beroende av vWF för stabilitet, är nedsatt vid vWF-brist och leder till en förlängning av APTT
Vid disseminerad intravasal koagulation, DIC, ses en sänkning av:
a) P- Fibrinogen och P-PK(INR)
b) P-PK(INR) och B-TPK
c) B-TPK och P-Fibrinogen
d) P-Fibrinogen och P-Fibrin D-Dimer
e) P-Fibrin D- Dimer och B-TPK
c) B-TPK och P-Fibrinogen
* Disseminerad intravasal koagulation (DIC) är ett patologiskt tillstånd där det sker en aktivering av hela koagulationssystemet, vilket leder till både mikrokoagulation och blödning. Kan ses vid svåra infektioner, trauma, maligniteter eller svår preeklampsi etc
* Trombocytantalet (B-TPK) sänks ofta i DIC eftersom trombocyterna används i bildandet av mikrokoagler. Den ökade koagulationen leder till en ökad konsumtion av trombocyter.
* Fibrinogen används för att bilda fibrinnätverk vid koagulation. I DIC konsumeras fibrinogen snabbt och P-fibrinogen sjunker.
Vilket av nedanstående tillstånd har minst risk att ha ett förhöjt PK(INR)?
a) K-vit brist
b) AVK behandling (waran)
c) Leverfunktionsnedsättning
d) Trombocytopeni
e) Gallstas
d) Trombocytopeni
Trombocytopeni innebär ett lågt antal blodplättar (trombocyter). Detta tillstånd påverkar primär hemostas (t.ex. blodplättarnas funktion i att stoppa blödning) snarare än koagulationen som mäts av PK(INR). Trombocytopeni påverkar inte direkt nivåerna av koagulationsfaktorer som påverkar PK, och därför är risken för ett förhöjt PK(INR) i detta tillstånd låg.
PK (Prothrombin time) och INR (International Normalized Ratio) är koagulationsmått som används för att bedöma blodets förmåga att koagulera. Förhöjt PK (Prothrombin time) / INR (International Normalized Ratio) indikerar nedsatt koagulationsförmåga.
Vilken urinanalys vill du i första hand beställa vid årlig kontroll för uppföljning av diabetes mellitus typ 2?
a) U-albumin
b) U- Albumin/Kreatinin index
c) U- Proteinfraktioner
d) U- Osmolalitet
e) U- Protein HC
b) U- Albumin/Kreatinin index
U-Albumin/Kreatinin index är ett mått på albuminuri och används för att bedöma om en patient med diabetes har tecken på mikroalbuminuri. Mikroalbuminuri kan vara ett tidigt tecken på diabetisk nefropati, en komplikation till diabetes
Vilken analyskombination väljer du i första hand för att bekräfta din misstanke om gallstas?
a) P-PK(INR) och P-ALAT
b) P-ALAT och P-GT
c) P-GT och P-ALP
d) P-ALP och P-ASAT
e) P-ASAT och P-ALAT
c) P-GT och P-ALP
* P-GT (gamma-glutamyltransferas) och P-ALP (alkaliskt fosfatas) är två laboratoriemarkörer som är särskilt användbara för att bedöma gallstas:
* P-GT är ofta förhöjt vid leversjukdomar, inklusive gallstas, och vid alkoholrelaterad leverskada.
* P-ALP är en markör som ökar vid gallvägspåverkan, till exempel vid gallvägsobstruktion, och är särskilt känslig för sjukdomar i gallgångarna.
Din patient har anemi sekundär till hemolys. Vilken analys beställer du i första hand för att kunna skilja mellan benmärgshemolys och perifer hemolys?
a) P-Bilirubin
b) P-Bilirubin konjugerat
c) P- Haptoglobin
d) B-Retikulocyter
e) B-Hb
d) B-Retikulocyter
- Vid benmärgshemolys (dvs. en form av hemolys som sker på grund av nedsatt benmärgsfunktion) kommer benmärgen ofta inte att kunna kompensera för den ökade hemolysen genom att producera tillräckligt många retikulocyter.
- Vid perifer hemolys (dvs. hemolys som sker utanför benmärgen, till exempel vid autoimmun hemolytisk anemi eller mekanisk destruktion av erytrocyter) kommer benmärgen att försöka kompensera för hemolysen genom att producera och släppa ut fler retikulocyter.
Vilken av följande analyser är lämpligast (har högst specificitet) för att utreda om en
patient har akut pankreatit?
a) F-Kalprotektin
b) F-Elastas
c) P-ALP
d) P-Amylas (total)
e) P-Pankreasamylas
P-Pankreasamylas är det mest specifika testet för pankreatit eftersom det är en form av amylas som är mer begränsad till bukspottkörteln och därför har högre specificitet för pankreatit än total amylas. När bukspottkörteln inflammeras (vid akut pankreatit) kommer nivåerna av pankreasamylas att stiga i blodet.
a) F-Kalprotektin: Detta är en markör för inflammatoriska tarmsjukdomar, som t.ex. Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, och är inte specifik för pankreatit.
b) F-Elastas: Detta test används för att bedöma pankreasfunktion (främst vid kronisk pankreatit) men är inte lika specifikt för akut pankreatit.
c) P-ALP: Detta är en markör för lever- och gallvägspåverkan och har inte direkt koppling till pankreatit.
Varför sker alltid en screening för IgA-brist vid beställning av Transglutaminas-antikroppar? (1p)
Från facit: För att utesluta falskt negativt svar av transglutaminas -ak
Alternativt svar: Vid lågt utfall av IgA screening kompletteras analysen med andra analyser Tg2-IgG och deaminerat gliadin – IgG
extra: IgA-brist är en immunbrist som innebär att patienten inte producerar tillräckligt med IgA-antikroppar, vilket är det primära immunoglobulinet vid transglutaminas-antikroppstestet. Om en person har IgA-brist kan deras tTG-IgA-test ge ett falskt negativt resultat, även om de har celiaki (glutenintolerans).
Därför gör man en IgA-testning för att säkerställa att det inte är en IgA-brist som orsakar det falska negativa resultatet. Om en IgA-brist upptäcks kan man då istället testa för tTG-IgG eller andra markörer som inte är beroende av IgA-antikroppar, för att utvärdera om patienten har celiaki
Du vill bedöma olika faktorer för aterosklerosrisk hos din patient. Vilken kvot är mer aterogent, dvs en belastning för kärlväggen? En låg ApoB/ApoAkvot eller en hög ApoB/ApoAkvot? (1p)
En hög ApoB/ApoAkvot är mer aterogen, vilket innebär en större belastning för kärlväggen.
Förklaring:
* Apolipoprotein B (ApoB) är huvudsaklig komponent i lipoproteiner som transporterar farligt kolesterol (LDL-kolesterol), vilket är en viktig faktor i utvecklingen av ateroskleros. Högre nivåer av ApoB innebär fler LDL-partiklar, som ökar risken för fettinlagring i kärlväggarna.
* Apolipoprotein A1 (ApoA1) är huvudsaklig komponent i HDL-kolesterol (det “goda kolesterolet”), som skyddar mot ateroskleros genom att transportera bort kolesterol från kärlväggarna.
Din patient har reumatoid artrit och du vet att patienten medicineras med folsyraantagonist. Vilken analys fångar upp eventuell brist på folat? Metylmalonat MMA eller Homocystein?
(1p)
Homocystein är den analys som bäst fångar upp eventuell brist på folat.
Förklaring:
Folsyra (folat) är viktigt för nedbrytningen av homocystein. Vid folatbrist ackumuleras homocystein i blodet, vilket kan leda till en förhöjd nivå av homocystein.
Metylmalonat (MMA) är mer specifik för vitamin B12-brist, då MMA-nivåerna stiger vid B12-brist
Du läser i journalanteckningarna hos din patient kommentaren ”oselektiv glomerulär proteinuri”. Vilka två proteiner menas främst vid denna proteinuri? (1p)
Svar: U-Albumin och U- IgG (0,5 p per rätt svar, totalt 1 p
Du träffar en patient för första gången på vårdcentralen. Din handledare berättar att vid förra besöket togs prover för utredning av oklar trötthet och skelettsmärtor. Analysresultaten har inkommit och ni ska förklara utfallet för patienten. Förmodad diagnos är multipelt myelom. Vad är den främsta orsaken till Sänkaökningen på 82 mm (refv. <20 mm) vid myelom? (1p)
Från facit: Svar: Immunglobulinökningen
extra:
* Den främsta orsaken till en förhöjd sänkningsreaktion (SR) vid multipelt myelom är ökade nivåer av monoklonala immunglobuliner, som ofta produceras i stora mängder vid denna sjukdom.
* Vid myelom producerar plasmaceller ett abnormt stort antal monoklonala antikroppar. Dessa M-komponenter (oftast en monoklonal immunglobulin eller dess kedja) binder till erytrocyterna och gör att de sedimenterar snabbare i en sänkningsreaktion, vilket leder till en förhöjd SR.
PK (INR) kan analyseras med patientnära analys på litet handhållet instrument. Vilken är den kliniskt mest relevanta skillnaden mot analys på ett centrallab?
A. I det lilla instrumentet späds inte blodet ut, så lupusantikoagulans kan ge falskt högt PK(INR)
B. I det lilla instrumentet finns ingen kontroll för hemolys
C. Det lilla instrumentet visar förhöjt PK(INR) även vid brist på Faktor III
D. Det lilla instrumentet är känsligt för lipemiska prover och patienten ska därför helst vara fastande
E. Det lilla instrumentet ger förhöjt PK(INR) även hos patienter med terapeutisk dos av NOAK
A. I det lilla instrumentet späds inte blodet ut, så lupusantikoagulans kan ge falskt högt PK(INR): I ett centrallaboratorium späds blodprovet ut, vilket kan påverka analysresultatet.
I POC-instrumentet används helblod utan spädning, vilket gör att lupusantikoagulans (LA) kan påverka resultatet. Lupusantikoagulans är en typ av antifosfolipidantikropp som kan ge falskt förhöjt PK(INR) eftersom det påverkar koagulationsreaktionerna i analysen.
Din patient har lång APT-tid. Vilken del av hemostasen avspeglas i analysen?
A. Den primära hemostasen
B. Koagulationskaskadens externa väg
C. Koagulationskaskadens interna väg
D. Fibrinolysen
E. Antikoagulationen
C. Koagulationskaskadens interna väg
* Koagulationskaskaden delas in i: Interna vägen (Intrinsic pathway)
Externa vägen (Extrinsic pathway)
Gemensamma vägen (Common pathway)
* APT tid förlängs vid: Brist eller dysfunktion av faktorer i den interna vägen: Faktor XII, XI, IX, VIII. Samt faktorer i den gemensamma vägen (X, V, II, fibrinogen)
Vid misstänkt akut lungemboli kan det vara motiverat att ta Fibrin-D-dimer. Vilken av dessa svagheter har analysen?
A. D-dimer har låg specificitet - dvs. det finns risk att felaktigt ställa diagnosen lungemboli.
B. D-dimer har låg sensitivitet - dvs. riskerar att frikänna en patient med akut lungemboli.
C. D-dimer-nivåerna sjunker när man åldras, vilket ökar risken att äldre patienter får falskt “friskt” värde.
D. D-dimer kan inte användas för att frikänna en patient med akut lungemboli.
E. D-dimer är utvärderad i populationen “pat med hög sannolikhet för DVT/lungemboli” och kan därför inte frikänna en patient med låg klinisk sannolikhet för DVT/lungemboli
A. D-dimer har låg specificitet - dvs. det finns risk att felaktigt ställa diagnosen lungemboli.
Hur kan man diagnosticera tubulär proteinuri (proteinläckage genom tubuli)?
A Genom att mäta U-Albumin/U-Kreatinin kvoten
B Genom mätning av U-IgG och S-orosomucoid
C Genom mätning av U-Protein HC
D Genom att skatta eGFR Cystatin C
E Genom att ta medelvärdet av U-Kreatinin och U-protein HC
C Genom mätning av U-Protein HC
* Tubulär proteinuri uppstår när njurens tubuli inte kan reabsorbera låg-molekylära proteiner som normalt filtreras i glomeruli. Detta leder till ökad utsöndring av dessa proteiner i urinen.
* Den bästa markören för tubulär proteinuri är U-Protein HC (alfa-1-mikroglobulin), eftersom:
-Det är ett låg-molekylärt protein som filtreras i glomeruli och normalt reabsorberas i proximala tubuli.
-Vid tubulär skada (t.ex. vid nefrotoxiska läkemedel, interstitiell nefrit eller Fanconis syndrom) minskar reabsorptionen och proteinet utsöndras i urinen.
Cystatin C är ett litet protein 13,4 kDa som tillverkas av alla kärnförande celler. Då det elimineras via den glomerulära filtrationen kan man via dess koncentration beräkna
GFR, men vilken är den viktigaste felkällan?
A Behandling med höga doser kortikosteroider
B Sarkopeni
C Koncentrationen uppvisar stor könsskillnad
D Antibiotikabehandling
E Går ej att använda på barn
A Behandling med höga doser kortikosteroider
Cystatin C-produktionen påverkas av vissa icke-renala faktorer, där höga doser kortikosteroider är den viktigaste felkällan. Kortikosteroider ökar produktionen av Cystatin C, vilket kan leda till en falskt förhöjd nivå och därmed underskatta GFR (cystatin c koncentration mäts i blodet inte i urin)
En 72-årig patient söker på grund av trötthet och polyuri.
Blodprov visar:……………………värde….ref
B-Hemoglobin ……………………139 …….130-165 g/L
P-Natrium ………………………….143……..137-145 mmol/L
P-Kalium ……………………………..4,3 …….3,6-4,6 mmol/L
P-Urea …………………………………9,3……. 3,5-8,2 mmol/L
P-Calcium ……………………………2,82 ……2,20-2,60 mmol/L
P-Paratyroideahormon ……….5,7……….1,6-6,0 pmol/L
Vilken är den mest sannolika diagnosen?
A. Diabetes insipidus
B. Primär hyperparatyreoidism
C. Cushings syndrom
D. Sekundär hyperparatyreoidism
E. Multipelt myelom
B. Primär hyperparatyreoidism
Högt kalcium och PTH.
I en kohort finns två grupper, en grupp diagnosticerade sjuka individer och en grupp friska individer. Alla individer testas med ett specifikt test. Vilken/vilka grupper behövs för att beräkna testets sensitivitet?
A. De sjuka individerna.
B. De friska individerna.
C. Båda grupperna behövs för att beräkningen ska kunna utföras.
D. Ingen av grupperna behövs för att beräkningen ska kunna utföras.
E. Information om testets precision behövs för att sensitiviteten ska kunna beräknas
A. De sjuka individerna.
Din patient, man 55 år, har levercirros. Han kommer till mottagningen idag för att han tycker att han ökar i bukomfång. Bland alla prover tas några enkla kliniskt kemiska leverprover. Vilket enskilt analyssvar ger mest upplysning om leverfunktionen? Analyssvaret förväntas vara ökat jämfört med referensintervallet om
nedsatt leverfunktion föreligger.
A. P-ASAT
B. P-ALAT
C. P- GT
D. P-ALP
E. P-PK(INR)
E. P-PK(INR): P-PK (INR) speglar syntesfunktionen i levern, eftersom levern producerar koagulationsfaktorerna II, VII, IX och X.
Vid nedsatt leverfunktion, som vid levercirros, minskar produktionen av dessa faktorer, vilket leder till förhöjt INR
Du träffar en patient på diabetesmottagningen och tycker att HbA1c är mycket lägre än vad du skulle förvänta dig baserat på det genomsnittliga blodsockret som är uppmätt med blodsockermätaren.
a) Vilket är det lämpligaste provet att beställa för att utreda orsaken till detta? (1p)
A. B-Hb
B. B-Retikulocyter
C. fP-C-peptid
D. Glukosbelastning
E. Pt(U)-glukos
b) Förklara ditt val av analys: (1p)
a) B-retikulocyter
b) Retikulocythalten återspeglar erytrocytomsättning. Glukos som binder irreversibelt till Hb i erytrocyter = Glykerat hemoglobin = HbA1c.
Vid ökad erytrocytomsättning (hemolys) blir HbA1c falskt lågt. Vid kompenserad hemolys är retikulocyter ökade. Vid ineffektiv erytropoes med hemolys är retikulocyterna sänkta
Hemolys påverkar ett testresultats tillförlitlighet via flera olika mekanismer. Ge två exempel på sådana mekanismer. (2p
- Frisättning av analyter som finns i höga koncentrationer i erytrocyter (vilket resulterar i falskt höga koncentrationer av dessa analyter, t.ex. kalium, LD, ASAT, folat och ALAT).
- Exponering av hemoglobinets järnjoner vilket ger falskt höga koncentrationer av järn.
- Frisättning av proteolytiska enzymer som bryter ned instabila analyter vilket ger falskt låga koncentrationer av dessa analyter (stör särskilt immunkemiska metoder, t.ex. troponin och insulin). Dock vanligen marginell påverkan
- Hemoglobin som frisätts vid hemolys absorberar ljus och kan påverka färgreaktioner vid spektrofotometriska analyser.
Din patient har en uttalad anemi som du tror är orsakad av en funktionell järnbrist sekundär till annan sjukdom.
Vad menas med funktionell järnbrist? (1p)
Järn finns men är inte åtkomligt. Hepcidin-ferritin interaktion påverkad = ökning av ferritin (makrofagjärn) samtidigt som järnbristanemi föreligger
På vårdcentralen träffar du med din handledare en patient som har sökt för ryggvärk och nedsatt ork. Handledaren ska nu meddela utfallet av analyssvaret och låter dig ta del av svaren. På utlåtande av P-Proteinfraktioner finns högt IgG och kommentaren: M-komponent.
a) Vad menas med M-komponent? (1p)
b) Vilken diagnos är mest trolig vid hög halt av IgG och fynd av M-komponent?
(1p)
a) M-komponenten är en onormal monoklonal immunglobulin (eller del av immunglobulin) som produceras av en klon av plasmakroppar eller B-celler.
b) Multipelt myelom av IgG-typ är en form av multipelt myelom, vilket är en malign plasmacellsproliferation. Vid denna typ av myelom är det specifikt IgG-antikroppar, eller immunglobulin G, som produceras i överflöd av de onormala plasmacellerna.
Vilken är den vanligaste preanalytiska interferensen?
Välj ett alternativ:
Felaktigt provrör
Hemolys
Hyperbilirubinemi
Heterofila antikroppar
Lipemi
Hemolys
Du får svar på P-Proteinfraktioner med kommentar: uttalad inflammatorisk reaktion. Vilket protein förväntas vara sänkt?
Välj ett alternativ:
P-C3
P-Albumin
P-Fibrinogen
P-Haptoglobin
P-Orosomucoid
P-Albumin är ett negativt akutfasprotein, vilket innebär att dess nivåer tenderar att minska vid inflammation. Detta beror på att albuminproduktionen minskar i levern som svar på inflammatoriska cytokiner
En ung kvinna har haft en oprovocerad djup ventrombos i benet. Hon kallas efter några veckor till ett mottagningsbesök och ni beslutar att utreda om hon har ökad risk för venös trombos (trombofili). Vilket av nedanstående prover ingår i trombofili-proverna?
A) P-APT-tid
B) P-PK (INR)
C) P-Fibrinogen
D) P-Fibrin-D-dimer
E) P-Lupus Antikoagulans
E) P-Lupus Antikoagulans: Lupus antikoagulans är en autoimmun antikropp som kan öka risken för venös trombos. Det ingår i utredningen av trombofili, särskilt när en patient har haft en oprovocerad trombos.
P-APT-tid och P-PK (INR) är tester som främst används för att bedöma koagulationsstatus och inte direkt för att identifiera trombofili.
P-Fibrinogen är ett akutfasprotein och kan vara förhöjt vid inflammation, men det är inte ett specifikt test för trombofili.
P-Fibrin-D-dimer är en markör för fibrinolys och används för att diagnostisera akut trombos, men det används inte som ett test för att utreda trombofili.
Vilket av nedanstående prover hör minst hemma i en grundläggande utredning av patient med blödningsproblematik?
A) P-PK (INR)
B) P-APT-tid
C) B-TPK
D) Pt-Blödningstid enligt Ivy
E) P-von Willebrandfaktor
D) Pt-Blödningstid enligt Ivy: Blödningstid (Ivy-testet) används för att bedöma kapillärblödningstid, vilket är en föråldrad metod och inte längre en rutinmässig del av blödningsutredningar.
Vilken analys ger bäst information om hur blodsockerkoncentrationen har legat de senaste månaderna?
Välj ett alternativ:
fP-Glukos
Erc-B-HbF
B-HbA1c
fP-C-peptid
fS-Insulin
B-HbA1c
Vilket blodprov, av nedanstående, används bäst som screening för
tyreoideasjukdom?
a) S-TSH
b) S-T3
c) S-T4
d) S-Fritt T3
e) S-Fritt T4
a) S-TSH
Analysresultat från blodstatus av din 30-åriga kvinnliga patient visar anemi med lätt nedsatt MCV och MCH. Vilket enskilt blodprov är lämpligast att beställa i första hand vid misstanke om järnbrist?
Välj ett alternativ:
P-Järn
P-Kobalamin
P-Transferrin
B-Retikulocyter
P-Ferritin
P-Ferritin: Ferritin är ett protein som lagrar järn i kroppen, och låga nivåer av ferritin är en stark indikator på järnbrist.
- P-Järn: Kan vara föränderligt och påverkas av andra faktorer som akut inflammation eller infektion.
- P-Transferrin: Kan vara förhöjt vid järnbrist, men ferritin ger en mer direkt bild.
- B-Retikulocyter: Mäter nyproducerade röda blodkroppar, men det är inte det första provet som används för att diagnostisera järnbrist.
Du ska tolka analysvärden på elektrolyter och minns att föreläsaren nämnde att det kunde förekomma pseudohyponatremi. Nu försöker du att minnas vilket ämne i blodet som kunde orsaka denna felkälla. Vilket är troligast?
a) Hög konc. av blodfetter
b) Hög konc. av glukos
c) Hög konc. av kalium
d) Hög konc. av kreatinin
e) hög konc. av urea
a) Hög konc. av blodfetter
Vilket test beställer du om du misstänker kronisk pankreatit?
Välj ett alternativ:
P-Lipas
U-Pankreasamylas
U-Amylas
F-Elastas
P-Amylas
F-Elastas: En minskad nivå av fekalt elastas kan indikera nedsatt pankreasfunktion, vilket ofta ses vid kronisk pankreatit
Vid selektiv glomerulär proteinuri finns ökad utsöndring i urinen av:
a) Albumin
b) Protein HC
c) IgG
d) Cystatin C
e) Fria lätta kedjor
a) Albumin: Selektiv glomerulär proteinuri innebär att det finns en ökad utsöndring av specifika proteiner i urinen, oftast albumin
c) IgG: IgG är ett stort protein som normalt inte passerar genom glomerulus, så om det utsöndras i urinen kan det indikera mer omfattande skador på glomerulär barriär.
b) Protein HC: Förhöjda nivåer av protein HC kan vara associerade med tubulär proteinuri snarare än glomerulär proteinuri.
Du träffar en patient med svårbehandlad diabetes mellitus typ2. Vilken analys väljer du i första hand för att bevaka en eventuell begynnande njurskada?
a) Urintestremsa för albuminhalt i urin
b) Urintestremsa för glukoshalt i urin
c) Urinproteinfraktioner
d) Urinsediment
e) Albumin/Kreatinin kvot i urin
e) Albumin/Kreatinin kvot i urin
a) Urintestremsa för albuminhalt i urin: Denna kan ge en snabb indikation men saknar kvantitativ noggrannhet, så den är inte lika användbar som albumin/kreatinin kvoten.
b) Urintestremsa för glukoshalt i urin: Glukos i urinen är ett tecken på otillräcklig diabeteskontroll, men det används inte för att bevaka njurskada.
c) Urinproteinfraktioner: Det är mer omfattande och används vid mer avancerade fall av proteinuri, inte för att screena för tidig njurskada.
d) Urinsediment: Används för att unders
Du ska tillsammans med din handledare träffa en patient på vårdcentralen som har problem med alkoholöverkonsumtion. Du funderar på vilka enkla kliniskt kemiska analyser som påverkas av långvarigt ökat alkoholmissbruk. Vilken enskild analys kan visa ett sänkt värde (under referensintervallet) till följd av alkoholöverkonsumtion?
a) P/S-GT
b) P/S ASAT
c) S-CDT
d) B-Erc—MCV
e) B- TPK
e) B- TPK: Långvarig alkoholöverkonsumtion kan leda till trombocytopeni, det vill säga ett minskat antal trombocyter i blodet. Detta beror på att alkohol har en direkt toxisk effekt på benmärgen och hämmar produktionen av trombocyter.
Vid uttalad hemolys på grund av ineffektiv erytropoes förväntas ett av dessa analysresultat vara sänkt. Vilket?
a) P-Bilirubin
b) P-Järn
c) S-Ferritin
d) P-Transferrinmättnad
e) B-Retikulocyter
e) B-Retikulocyter
Urinutsöndring av kappa och lambdakedjor kan användas som tumörmarkör. Vilket fynd är diagnostiskt för tumörförekomst?
Välj ett alternativ:
Sänkt utsöndring av kappakedjor
Ökad utsöndring av lambdakedjor
M-komponent av kappa eller lambdakedjor
Ökad utsöndring av kappakedjor
Ökad utsöndring av både kappa och lambdakedjo
M-komponent av kappa eller lambdakedjor
Du träffar en kvinna 28 år som klagar över oförklarlig trötthet och där B-Hb från patientnära apparat visar 115 g/L (referensintervall 120-155 g/L). Vidare anamnestiska uppgifter leder till misstanke om celiaki. Vilken enskild analys som har hög specificitet och sensitivitet vid utredning av celiaki vill du beställa? (1p)
Svar: Transglutaminas AK (IgA) räcker med detta svar
(Transglutaminas ak : Celiaki: sensitivitet 91-100%
Specificitet 94-100% för celiaki.)
- Celiaki är glutenintolerans. Vid intag av gluten producerar kroppen IgA (och IgG) antikroppar mot transglutaminas vilket leder till inflammation i tarmen.
I en kohort finns två grupper, en grupp diagnostiserade sjuka individer och en grupp friska individer. Alla individer testas med ett specifikt test. Vilken/vilka grupper behövs för att beräkna testets sensitivitet?
Välj ett alternativ:
Ingen av grupperna behövs för att beräkningen ska kunna utföras
De friska individerna
Information om testets precision behövs för att sensitiviteten ska kunna beräknas
Båda grupperna behövs för att beräkningen ska kunna utföras.
De sjuka individerna
De sjuka individerna
I vilket fall förväntas felkällan orsaka ett förhöjt värde på analyten?
Välj ett alternativ:
Felkälla = ej ljusskyddat provrör; analyt = bilirubin
Felkälla = mätning i EDTA-rör; analyt = calcium
Felkälla= koagulation i provröret; analyt = trombocyter
Felkälla = hemolys; analyt = kalium
Felkälla = koagulation i provröret; analyt = Faktor VIII
Felkälla = hemolys; analyt = kalium: Eftersom kalium finns i hög koncentration intracellulärt jämfört med plasma, leder hemolys till falskt förhöjda kaliumvärden (pseudohyperkalemi).
❌ Fel: Bilirubin är ljuskänsligt och bryts ner vid exponering för ljus, vilket ger falskt låga värden.
❌ Fel: EDTA binder kalcium starkt, vilket leder till falskt låga kalciumvärden.
❌ Fel: Koagulation kan konsumera trombocyter, vilket kan leda till falskt låga trombocytvärden.
❌ Fel: Koagulation innebär att koagulationsfaktorer förbrukas, vilket kan ge falskt låga nivåer av Faktor VIII.
Ökad halt av löslig transferrinreceptor kan ses vid många anemier. Vid vilken anemi förväntar du dig i första hand en normal halt av P-sTfR?
Välj ett alternativ:
Autoimmun hemolytisk anemi
Thalassemi
Järnbristanemi
Sekundäranemi
Megaloblast anemi
Sekundäranemi: Den lösliga transferrinreceptorn (P-sTfR) speglar kroppens behov av järn och ökar när erytropoesen är ökad eller vid järnbrist. Vid sekundäranemi (anemi vid kronisk sjukdom, ACD) är P-sTfR oftast normal eller lätt förhöjd eftersom:
-Inflammation hämmar järnfrisättning från makrofager via hepcidin → Funktionell järnbrist, men inte ökat järnupptag i benmärgen.
-Erytropoetisk aktivitet är oftast inte markant ökad, eftersom inflammatoriska cytokiner hämmar erytropoesen
Vid vilken av nedanstående anemityper förväntar du dig en retikulocytstegring
Välj ett alternativ:
Obehandlad megaloblast anemi pga folatbrist
Obehandlad hemolytisk anemi
Obehandlad järnbristanemi
Obehandlad megaloblast anemi pga B12 brist
Sekundär anemi
Obehandlad hemolytisk anemi
En 32 årig kvinna har haft en oprovocerad DVT (djup ventrombos). Hon kallas efter några veckor till ett mottagningsbesök. Efter avslutad behandling beslutar ni att utreda om hon har ökad risk för
venös trombos (trombofili). Vilket av nedanstående prover är mest relevant att analysera?
Välj ett alternativ:
APT-tid
Fibrinogen
Lupusantikoagulans
PK
D-Dimer
Lupusantikoagulans: Lupusantikoagulans (LA) är ett antifosfolipidantikroppstest och är en viktig markör vid utredning av trombofili, särskilt vid oprovocerad DVT. Lupusantikoagulans ingår i antifosfolipidsyndrom (APS), vilket är en förvärvad trombofili som ökar risken för venösa och arteriella tromboser.
En tvåårig pojke kommer med sina föräldrar på grund av ett påtagligt stort hematom efter en skada. APT-tiden är förlängd (50 sekunder, ref 20 - 30 sek) men PK (INR) är normalt (1,2, ref <1,3). Vilken av nedanstående koagulationsfaktorbrister verkar minst sannolik?
Välj ett alternativ:
Brist på Faktor X
Brist på von Willebrandfaktor
Brist på Faktor XI
Brist på Faktor IX
Brist på Faktor VIII
Brist på Faktor X:
* APT-tid (aktiverad partiell tromboplastintid) är förlängd, vilket tyder på en brist eller defekt i den intrinsiska vägen (Faktor VIII, IX, XI, XII eller von Willebrandfaktor [indirekt via FVIII]).
* PK (INR) är normalt, vilket betyder att den extrinsiska vägen (Faktor VII) och den gemensamma koagulationsvägen (Faktor X, V, protrombin och fibrinogen) fungerar normalt.
Vilken konstellation passar bäst till diagnosen autoimmun hypertyreos (Graves sjukdom)?
Välj ett alternativ:
Lågt TSH, Högt FT4, Negativ TRAK
Högt TSH, Lågt FT4, Negativ TRAK
Högt TSH, Lågt FT4, Positiv TRAK
Normalt TSH, Högt FT4, Negativ TRAK
Lågt TSH, Högt FT4, Positiv TRAK
Lågt TSH, Högt FT4, Positiv TRAK
Vilket prov kan du använda för att utvärdera endogen insulinproduktion hos en person med typ 1 diabetes?
Välj ett alternativ:
P-C peptid
P-glukos
Pt-glukosbelastning
B-HbA1C
P-insulin
P-C peptid
Vid akut pankreatit följs graden av inflammation främst med vilket prov?
Välj ett alternativ:
CRP
Lipas
Albumin
Pankreasamylas
Amylas
CRP
Vid multipelt myelom finner man ofta en så kallad M-komponent i serum. Hos ca 20% av myelompatienterna hittar man dock ingen M-komponent i serum. Vilken kroppsvätska bör man då undersöka och varför?
Välj ett alternativ:
Helblod - utan centrifugering för att upptäcka en liten M- komponent
Urin – eftersom vissa kloner endast gör lätta kedjor
Plasma - på grund av att M-komponenten försvinner vid centrifugeringen
Csv - för att upptäcka myelom i CNS
Urin - på grund av att vissa kloner endast gör tunga kedjor
Urin – eftersom vissa kloner endast gör lätta kedjor: Vid multipelt myelom (MM) producerar plasmaceller en monoklonal immunoglobulin (M-komponent), som oftast är IgG eller IgA. Men hos ungefär 20% av patienterna hittas ingen M-komponent i serum. Detta beror på att vissa myelomceller endast producerar fria lätta kedjor (kappa eller lambda), som är för små för att detekteras i serum men kan filtreras ut genom njurarna och påvisas i urin.
Dessa fria lätta kedjor kallas Bence Jones-protein och kan upptäckas genom urinproteinelektrofores (UPEP) eller fria lätta kedjor i urin.
Hur tolkar du följande leverprover? P-ALAT = 1,3* μkat/L (< 0,76). P-ALP = 7,4* μkat/L (0,7-1,9). P-Albumin = 37 g/L (35-48)
Välj ett alternativ:
Akut leversvikt
Gallstas
Hepatocellulär skada
Normalvariant som inte kräver vidare utredning
Levercirros
Gallstas: Gallstas karakteriseras av:
Förhöjt ALP – ALP finns i gallgångsepitel, och vid gallstas blir enzymet uppreglerat och läcker ut i blodet
Lätt förhöjt ALAT – ALAT frisätts vid hepatocellulär skada, vid gallstas kan levern påverkas av gallans toxiska komponenter vilket leder till en lätt hepatocellulär skada och därmed en lätt ALAT-ökning.
Normalt eller lätt sänkt albumin – Kronisk gallstas kan påverka syntesen av albumin, men i detta fall är det normalt.
När du beräknar eGFR från Kreatinin respektive Cystatin C på en patient får du olika resultat.
Vilket prov kan ge ett säkrare svar?
Välj ett alternativ:
Urinproteinfraktioner
P-Urea
Urinsediment
Iohexolclearence
Urinsticka
Iohexolclearence
Hur tolkar du följande provsvar i urin:
U-albumin = 720* mg/L (< 20) U-IgG = 8 mg/L (< 10) U-Protein HC = 7 mg/L (< 12)
Välj ett alternativ:
Kombinerad glomerulär- och tubulär proteinuri
Selektiv glomerulär proteinuri
Tubulär proteinuri
Normalvariant som inte kräver vidare utredning
Oselektiv glomerulär proteinuri
Selektiv glomerulär proteinuri
Följande analyter kan öka vid myokardischemi. Vilken är mest hjärtspecifik?
Välj ett alternativ:
CKMB
ASAT
Myoglobin
CK
TroponinT
TroponinT
Lipidstatus visar att Lp(a) är kraftigt förhöjt. Detta talar för:
Välj ett alternativ:
Framgångsrik behandling med lipidsänkande läkemedel
Kosthållning rik på omättat fett
Ökad förvärvad risk för kranskärlssjukdom
Kosthållning rik på mättat fett
Ökad medfödd risk för kranskärlssjukdom
Ökad medfödd risk för kranskärlssjukdom: Lipoprotein(a) (Lp(a)) är en ärftlig riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom, särskilt kranskärlssjukdom (CAD), hjärtinfarkt och aortastenos. Förhöjda nivåer beror nästan uteslutande på genetiska faktorer och påverkas inte nämnvärt av kost eller livsstil.
Du har tagit fram en ny biomarkör i plasma. Du har gjort mätningar i en frisk population och funnit att analysen är normalfördelad. Hur stor andel av mätningarna skulle vanligtvis hamna inom det referensområde som du nu jobbar med att räkna ut?
Välj ett alternativ:
25%
33%
95%
67%
50%
95%
På vårdcentralen kommer en patient för årskontroll av diabetes mellitus och berättar att hon de senaste dagarna haft sveda när hon kissar. Hon undrar om man kan ta en urinsticka för att kolla urinen. I samband med hennes fråga minns du plötsligen att urintestremsan är behäftad med olika felkällor:
Vilket påstående är sant?
Med urintestremsan påvisas fria lätta kedjor
Med urintestremsan påvisas urinkreatinin
Med urintestremsan påvisas cylindrar
Med urintestremsan påvisas låggradig hyperalbuminuri (mikroalbuminuri)
Med urintestremsan påvisas urinalbuminhalt
Med urintestremsan påvisas urinalbuminhalt
P-Fibrin D- Dimer kan användas som analys med ett högt negativt prediktivt värde. Vilken av analyserna kan bäst användas på samma sätt, nämligen att utesluta hjärtsvikt vid låg klinisk misstanke?
Välj ett alternativ:
P-NT- ProBNP
P-CK-MB
P-CK
Myoglobin
P-Kolesterol
P-NT- ProBNP
Du träffar en patient med svår anemi 72 g/L (refv. 134 – 170 g/L). Orsaken i detta fall bedöms vara en långvarig B12- brist med ineffektiv erytropoes som resultat. Vilket prov beställer du för att
kunna skilja en effektiv från en ineffektiv erytropoes?
Välj ett alternativ:
P-LD
P- Bilirubin (total)
P- Bilirubin (konj.)
P-Haptoglobin
B- Retikulocyter
B- Retikulocyter
Vid leversvikt ses en progressivt ökande grad av patologiska koagulationsprover, men vilket av nedanstående analysresultat är normalt vid leversvikt?
Välj ett alternativ:
APT-tid
Faktor IX
PK (INR)
Fibrinogen
von Willebrandfaktor
von Willebrandfaktor
Disseminerad Intravasal Koagulation (DIK/DIC) är ett allvarligt tillstånd med patologisk intravasal aktivering av koagulationssystemet. Tillståndet är en ovanlig komplikation till exempelvis vid sepsis, trauma, stor kirurgi, malignitet eller obstetriska komplikationer. Vid misstänkt DIC tar man fyra prover för att kunna räkna ihop en DIC-score. Vilka fyra prover ingår i DIC-score?
Välj ett alternativ:
D-Dimer, PK (INR), APT-tid och Antitrombin
D-dimer, PK (INR), APT-tid och Fibrinogen
D-Dimer, PK (INR), TPK och Antitrombin
D-Dimer, PK (INR), TPK och Fibrinogen
D-dimer, PK (INR), APT-tid och TPK
D-Dimer, PK (INR), TPK och Fibrinogen
Vilken analys är mest lämplig för att tidigt upptäcka en begynnande njurskada hos en patient med
hypertoni?
Välj ett alternativ:
Urin-testremsa
U-Albumin/kreatinin-kvot
Urinsediment
P-Kreatinin
P-Cystatin C
U-Albumin/kreatinin-kvot: Albuminuri är ett tidigt tecken på njurskada, särskilt vid hypertoni och diabetes. U-Albumin/kreatinin-kvot (ACR) används för att kvantifiera albuminförlust i urinen och är känsligare än testremsa.
Fördelar med ACR:
Upptäcker mikroalbuminuri, vilket är ett tidigt tecken på njurskada.
Påverkas mindre av urinens koncentration än enbart urin-albumin.
Vilken konstellation passar bäst till diagnosen autoimmun hypotyreos?
Välj ett alternativ:
Lågt TSH, Högt FT4, Positiva TPO-antikroppar
Normalt TSH, Högt FT4, Negativa TPO-antikroppar
Högt TSH, Lågt FT4, Positiva TPO-antikroppar
Högt TSH, Lågt FT4, Negativa TPO-antikroppar
Lågt TSH, Högt FT4, Negativa TPO-antikroppar
Högt TSH, Lågt FT4, Positiva TPO-antikroppar
En patient har en svårbehandlad hypertoni och i lab-listan ser du att han även har en ökad utsöndring av kalium i urinen. Baserat på denna information, vilket är lämpligast nästa test?
Välj ett alternativ:
Testosteron/SHBG-kvot i serum
LDL/HDL-kvot i serum
Aldosteron/renin-kvot i serum
Albumin/kreatinin-kvot i urin
LH/FSH-kvot i serum
Aldosteron/renin-kvot i serum
I diagnoskriterierna för myelom ingår flera kliniskt kemiska analyser. Alla analyssvar nedan förutom ett stärker misstanken om myelom. Vilket analyssvar talar minst för myelom?
Välj ett alternativ:
U-Proteinfraktioner som visar M-komponent av fria lätta kedjor
S-Proteinfraktioner som visar förhöjda immunglobuliner
Avvikande P-FLC kvot
S-Proteinfraktioner som visar M-komponent
S-Proteinfraktioner med något svagt synlig M-komponent och frånvaro av gammaglobuliner
S-Proteinfraktioner som visar förhöjda immunglobuliner:
* Förhöjda immunglobuliner generellt stärker inte myelomdiagnosen signifikant, eftersom: Myelom är en monoklonal sjukdom
* Vid myelom är det ett specifikt immunglobulin (IgG, IgA eller IgM vid Waldenströms) som är förhöjt, medan övriga immunglobuliner ofta är sänkta pga. plasmacellernas monoklonala expansion.
* Om proteinelfores visar en diffus (bred) ökning av immunglobuliner → mindre sannolikt myelom.
* Om proteinelfores visar en skarp M-komponent → stark misstanke om myelom.
På barnakuten får du följa jourläkaren som har undersökt en 3- årig flicka. Flickan har haft kräkningar och diarré samt feber i några dagar. Hon visar flera tecken på intorkning. Du har sett
beställning av nedan analyser och tänker att alla nedan prover förutom ett påverkas av påtaglig dehydrering. Vilket prov är undantaget?
Välj ett alternativ:
B-Hb
P-Kreatinin
P-Järn
P-Albumin
P-Natrium
P-Järn: P-Järn påverkas endast minimalt av vätskestatus, då järnnivåer regleras av andra mekanismer, främst järnmetabolismen och inflammatoriska processer.
B-Hb (Hemoglobin) ⬆️
Minskad plasmavolym ger en falskt hög Hb-koncentration.
P-Kreatinin ⬆️
Kreatinin ökar vid minskad njurperfusion (prerenal njursvikt vid dehydrering).
P-Albumin ⬆️
Koncentreras vid minskad plasmavolym.
P-Natrium ⬆️ / ⬇️
Kan vara högt (hypernatremi vid vattenförlust) eller lågt (vid hypoton dehydrering).
Patient med svår njursjukdom och B-SR 84 mm (refv < 20mm)
Alla faktorer kan ha bidragit till sänkastegringen utom en - vilken ?
Välj ett alternativ:
Anemi
Ökad koncentration immunglobuliner
Ökad albuminkoncentration
Hyperlipidemi
Ökad fibrinogenkoncentration
Ökad albuminkoncentration: Ökad albuminkoncentration stabiliserar erytrocyterna och förhindrar rouleaux-bildning, vilket minskar SR
- Anemi ⬆️
Färre erytrocyter → lägre viskositet → snabbare sedimentation. - Ökad koncentration immunglobuliner ⬆️
Vid inflammation, myelom, autoimmuna sjukdomar → ökad rouleaux-bildning. - Hyperlipidemi ⬆️
Lipider förändrar plasmas viskositet och kan bidra till ökad SR. - Ökad fibrinogenkoncentration ⬆️
Akutfasreaktant som ökar vid inflammation → ökar rouleaux-bildning och sänka.
Ökat alkoholintag över längre tid stör glykosylering av proteiner. Vilket prov visar detta?
Välj ett alternativ:
B-PEth
S-CDT disialo
B-Erc-MCV
Etanol
U-EtG
S-CDT disialo
CDT (Carbohydrate Deficient Transferrin) är ett prov som mäter mängden transferrin med bristfällig glykosylering.
Vid långvarigt, högt alkoholintag hämmas den normala glykosyleringen av transferrin, vilket leder till en ökning av så kallat “kolhydratfattigt transferrin” (CDT).
Om din patient inte kan fasta men du ändå vill veta koncentrationen av LDL kan det återspeglas i en viss lipoproteinpartikel. Vilken analys menas?
Välj ett alternativ:
Apo E2
Apo C
Apo A
Lp(a)
Apo B
Apolipoprotein B (Apo B) finns på alla aterogena lipoproteiner, inklusive LDL, VLDL och IDL. Eftersom varje LDL-partikel innehåller exakt en Apo B-molekyl, kan Apo B-nivån spegla LDL-koncentrationen även utan fasta.
Du bedömer analyssvar från en patient med massiv hemolys. Vilken kombination är troligast i det akuta skedet?
Välj ett alternativ:
P-LD normalt, P-Haptoglobin normalt P-Bilirubin ökat, främst okonjugerat
P-LD sänkt, P-Haptoglobin sänkt P-Bilirubin ökat främst okonjugerat
P-LD ökat P-Haptoglobin normalt, P-Bilirubin ökat främst konjugerat
P-LD ökat, P-Haptoglobin ökat, P-Bilirubin ökat, främst konjugerat
P-LD ökat, P-Haptoglobin sänkt, P-Bilirubin ökat främst okonjugerat
P-LD ökat, P-Haptoglobin sänkt, P-Bilirubin ökat främst okonjugerat
