Periodiska systemets uppbyggd Flashcards
Valenselektronernas betydelse vid kemiska reaktioner
Vid kemiska reaktioner byter (nästan) alltid atomer elektroner med varandra.
De yttersta elektronerna (valenselektronerna) känner av den positiva kärnans laddning allra minst
Detta gör att de sitter “lösast”
Det är alltså valenselektronerna som
förflyttar sig vid kemiska reaktioner
bestämmer om ett ämne är reaktivt, hur det reagerar, och med vad.
Periodiska systemets grupper
Grupperna är de lodräta raderna (kolumnerna) i peridodiska systemet.
Atomerna i samma grupp har samma antal valenselektroner.
Därmed har de också likartade kemiska egenskaper.
Huvudgrupper
Huvudgrupperna är grupp 1-2 och 13-18
De är så viktiga att vissa av dem har fått egna namn.
Att kunna utantill
Ämnena i
- grupp 1 kallas alkalimetaller
- grupp 2 kallas alkaliska jordartsmetaller
- grupp 17 kallas halogener (saltbildare)
- grupp 18 kallas ädelgaser
Alla ämnena i dessa grupper
Grupp 13-16 har fått namn efter första atomslaget i gruppen. Alltså:
Borgruppen
Kolgruppen
Kvävegruppen
Syregruppen
Övergångsmetaller
Grupp 3-12
Övergångsmetallerna har som regel 1-2 valenselektroner
Atomerna i samma grupp har inte alltid samma antal valenselektroner
En och samma atom kan oftast bilda flera olika slags joner
Några viktiga övergångsmetaller
Järn - vår viktigaste bruksmetall
Myntmetallerna - koppar, silver, guld.
Till ädelmetallerna räknas också Ru, Rh, Pd, Os, Ir och Pt
Reaktiviteten i en grupp
Ju längre ner vi kommer i gruppen alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, desto högre reaktivitet
Alkalimetallerna har 1 valenselektron, de alkaliska jordartsmetallerna har 2.
När alikalimetaller och alkaliska jordartsmetaller reagerar, vill de helst släppa ifrån sig valenselektronerna.
Ju längre ner vi kommer i gruppen, desto längre sitter elektronerna från den positiva kärnan
Ju längre elektronerna är från kärnan, desto mindre känner de av laddningen från kärnan.
Ju mindre elektronerna känner av laddningen från kärnan, desto lösare sitter de, och desto lättare har metallen att reagera med något annat.
Allra mest reaktiva alkalimetallen: Francium, Fr.
Ju högre upp vi kommer i syregruppen och halogenerna, desto högre reaktivitet
Atomerna i syregruppen har 6 valenselektroner och halogenerna har 7.
När atomerna i syregruppen och halogenerna reagerar vill de helst ta upp elektroner för att få ädelgasstruktur
Ju högre upp vi kommer i gruppen, desto närmare sitter elektronerna den positiva kärnan.
Ju närmare elektronerna är kärnan, desto mer känner de av laddningen från kärnan.
Ju mer elektronerna känner av laddningen från kärnan, desto hårdare sitter de, och desto lättare har metallen att ta upp extra elektroner, och reagera med något annat ämne.
Allra mest reaktiva halogenen: Fluor, F.
Periodiska systemets perioder
De vågräta raderna i periodiska systemet kallas perioder.
Atomerna i samma period har samma antal elektronskal.
Metallegenskaperna minskar ju längre till höger vi kommer i en period
Storleken på atomerna minskar ju längre till höger vi kommer i en period
Atomerna till höger har samma antal elektronskal, men högre antal protoner i kärnan.
Detta medför att elektronerna känner av en starkare laddning, och därmed dras tätare kärnan.
När atomer tar upp elektroner (och bildar negativa joner), blir de större.
När atomer avger elektroner (och bildar positiva joner), blir de mindre.
Att kunna utantill
De första 20 ämnena i periodiska systemet
Metaller
Metallernas egenskaper
Metaller har följande egenskaper:
- Leder elektrisk ström
- Leder värme
- Smidbara (böjbara)
- Metallglans
- Bildar positivt laddade joner
Metallerna finns i periodiska systemets vänstra och centrala del.
icke metaller
Icke-metallernas egenskaper
Icke-metallerna har just inte samma egenskaper som metallerna.
Icke-metallerna finns i periodiska systemets högra del
Halv metaller
Halvmetallernas egenskaper
En del grundämnen har några av metallernas egenskaper, men inte alla. Dessa kallas halvmetaller.
Henriksson definierar halvmetall som ett ämne som kan uppträda som både metall och icke-metall
Wikipedia definierar halvmetall som ovan
Beroende på vilken definition man använder sig av, blir lite olika ämnen halv-, hel- och icke-metaller.
Periodiska systemets perioder (vågräta rader)
Atomerna i samma period har samma antal elektronskal
Metallkaraktären avtar åt höger i periodiska systemet.
Fråga eleverna, vad tror de om atomernas storlek i samma period?
Minskar åt höger!
Detta beror på att vi har starkare positiv laddning i kärnan fler elektroner i samma skal.
