atom modellen Flashcards
Bohrs atommodell
När en väteatom exciteras, avger den bara ljus av vissa, bestämda frekvenser.
En väteatom tillförs energi, t.ex. med hjälp av elektricitet.
Elektronen flyttas bort från protonen.
Där trivs den inte!
Faller omedelbums tillbaka in mot protonen, där den trivs.
Energi frigörs – precis som att när kärleksparet möts, så “slår det gnistor” – i form av ljus (hν).
Spektrum
Dansken Niels Bohr förfinade Rutherfords atommodell. Detta gjorde han genom att undersöka väteatomens typiska spektrum.
Endast vissa våglängder (färger) lyser från en exciterad väteatom.
Sålunda: Endast vissa energimängder (bestämda) frigörs! Vissa bestämda trappsteg, s.a.s.
Ur detta kom Bohr fram till en atommodell, i vilken elektronerna kretsar kring kärnan i bestämda skal (energinivåer).
Vad händer när en väteatom exciteras?
Hos en väteatom i grundtillståndet, befinner sig elektronen i det s.k. K-skalet.
Man kan belysa väte, så att elektronen exciteras (”blir upphetsad”). wink
Elektronen hoppar då upp i nästa nivå, nämligen L-skalet.
När elektronen faller tillbaka till K-skalet igen, måste den göra sig av med energi:
- Energin avges i form av strålning.
- Samma energimängd avges alltid ⇒ alltid en viss våglängd av ljuset avges.
Med hjälp av våglängden på det ljus som avges, kunde Bohr räkna ut storleken på de olika skalen!
Hur joniserar man en väteatom?
Man kan tillföra så mycket energi till en väteatom, att elektronen förs bort helt och hållet från kärnan.
Den energi som krävs för att helt ta bort en elektron från kärnan, kallas joniseringsenergi.
Kvar blir nämligen bara en liten laddad partikel (protonen): En jon! (I det här fallet en vätejon.)
Vätejonen: H+
