Atomnummer, masstal och atommassa

Question 1

Hur mycket väger en proton/neutron/elektron?

Answer 1

Exempel: protonen väger 1,637·10-27 kg.

Otympligt!
Istället har man infört enheten ”u” = “Den universella massenheten”.

Fysikaliska kemister använder traditionellt gärna u, medan proteinkemister istället gärna använder enheten Da (Dalton).
1 Da = 1 u
Exempel: protonen väger 1,007 u

Protonen och neutronen väger ungefär 1 u = 1 Da

Elektronen väger ungefär 1/1800 u

Question 2

Atomnummer och masstal

Answer 2

Atomnummer:
Antalet protoner avgör vilket atomslag det rör sig om

Antalet protoner = atomnumret

Masstal:
Men i atomerna med högre atomnummer, måste vi ha med neutroner också (för att protonerna inte skall stötas bort från varandra)!

Ett atomslag med ett visst antal p+ och n kallas en nuklid.
Olika nuklider av samma grundämne kallas isotoper.
En nuklids masstal = antalet protoner + antalet neutroner
A = Z + N

Question 3

En titt i periodiska systemet

Answer 3

Kloratomens atommassa anges till c:a 35,5 u.

Hur kan detta vara? Masstalet är ju antalet protoner + antalet neutroner — inte finns det väl några “halva” neutroner eller protoner??

Nej. Men såhär ligger det till:

Klor förekommer i två isotoper, klor-35 och klor-37
75% av allt klor är klor-35, och 25% av allt klor är klor-37
Det genomsnittliga masstalet för en kloratom blir sålunda:

0,75 · 35 + 0,25 · 37 = 35,5
Samma princip gäller för alla grundämnen:

De förekommer i olika isotoper
Atommassan i periodiska systemet (PS) är den genomsnittliga atommassan för det ämnet (atomslaget)

Question 4

Räkneexempel

Answer 4

Ange beteckningen för den borisotop som har 6 neutroner i kärnan.
Lösning:
Bor har beteckningen B, och har atomnummer 5. Då den har 6 neutroner blir masstalet:

5 + 6 = 11

Man skriver beteckningen som 11, 5 under och B bredvid.