Perifera artärsjd Flashcards

0
Q

Vad är typiskt för ischemiskt betingade smärtor?

A

Smärtan uppstår efter ansträngning pga laktatbildning i muskulaturen. Smärtan försvinner sedan i vila pga att vävnaden återigen blir syresatt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
1
Q

Undersökning kärl VC?

A

Anamnes
Pulsstatus
Auskultation
Hudinspektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

När uppstår pseudoclaudicatio?

A

Vid spinal stenos. Smärtan uppstår vid ansträngning men viker sig inte snabbt vid vila utan det krävs längre tid innan nerverna återhämtar sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka pulsar ska palperas vid und av artärsjd?

A
Radialis
Femoralis 
Poplitea 
Tibialis post, dorsalis pedis
Bukaorta 
Ausk av karotis, subclavia, iliaca, ljumskar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Var auskulterat man efter blåsljud?

A
Karotider - käkvinkel
Nyckelbensgropen
Ovan naveln
Fossa iliaca 
Ljumskar
Ev över njurartärer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv höglägesprov o beskriv fysiologin?

A

Underben höjs över hjärthöjd. Vid allvarlig ischemi blir foten vit och när man sänker den ser man försenad venös fyllnad i reaktiv hyperemi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är normalt ankelbrakialindex? Onormalt?

A
Normalt 0,9-1,1
< 0,9 ateroskleros
< 0,5 claudicatio 
< 0,3 kritisk ischemi 
< 0,2 gangrän
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

I vilken situation kan man få extremt högt ankelbrakialindex?

A

Hos en diabetiker med svår mediaskleros med kärl som ej kan komprimeras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Sekundärprevention vid lågt abi?

A

Rökstopp
Diabeteskontroll
Trombocytaggregationshämmare
Statinbeh

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vanligaste/viktigaste orsaken till kronisk förträngning av extremitetsartärer?

A

Ateroskleros

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Sym claudicatio intermittens?

A

Smärta/uttalad trötthet i muskelgrupper vid ansträngnings som försvinner snabbt i vila.
Patienterna med diabetes o neuropati har ibland ingen smärta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Sym kritisk ischemi?

A

Smärta i vila - ffa i liggande

Ischemiskt sår o/lr gangrän lokaliserade perifert lr i tryckområden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär akut ischemi?

A

Plötsligt nedsatt perfusion med extremitetshot beroende på ocklusion av artär orsakad av emboli eller trombos.
Risk för vävnadsdöd o amputation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Varför är claudicatio intermittens förenad med en ökad dödlighet i hjärtinfarkt o stroke?

A

Symtomen från benen är ett delsymtom från en generell åderförkalkningssjd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur handlägger man en pat med ischemi i benen?

A

Beh av sym från beh

Beh av ateroskleros

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Varför försämras kritisk ischemi under natten?

A

Lägre blodtryck i liggande läge i benen
Generellt lägre blodtryck under natten
Både gör att flödet i benen kan bli för lågt.

16
Q

Hur definieras kronisk ischemi?

A

Funnits mer än två veckor.
Vilovärk, sår, gangrän
Ankeltrycket under 50-70 mmHg
Höglägesprov pos

17
Q

Beh av kronisk ischemi?

A

Gångträning

Riskfaktorbeh

18
Q

När kan man överväga invasiva åtgärder av kronisk ischemi?

A

Alltid vid kritisk ischemi

Starkt livsbegränsande trots adekvat träning ett halvår - vid stenosering ovan ljumsken.

19
Q

Invasiva behandlingsmöjligheter kronisk ischemi?

A

Kirurgi - embolektomi, tromendartärektomi, bypass

Endovaskulär - pta, stenting, grafting, EVAR, intraeteriell trombolys.

20
Q

Vilka är de fem p’na? När är de aktuella?

A
Pain
Pallor
Pulselessness
Parestesia
Paralysis 
P - kall extremitet 
Används för att bedöma akut ischemi.
21
Q

Vanligaste orsaken till akut ischemi?

A

Embolier från hjärta - FF, murala tromber, hjärtvägssaneurysm.
Embolisera fastnar ofta där kärlen förgrenar sig, ex i ljumsken.

22
Q

Hur länge måste en total ischemi stå för att irreversibelt skador på nerver o muskler ska uppstå.

A

4-6 h.

23
Q

Beskriv en episod av ischemi i extremitet pga mikroemboli?

A

Plötsligt debuterande, intensivt smärtande, blåcyanotiska fläckar ytterst på fingrar o tår. Förändring kan ej tryckas bort.

24
Q

Hur beh mikroembolier?

A

Analgetika.

25
Q

Hur utreds mikroembolier?

A

Källan måste identifieras - perifera aneurysm, plack

Under utredning - ASA.

26
Q

Vad orsakar renovaskulär sjd?

A

Njurartärstenos
Fibromuskulär dysplasi
Kan ge hypertoni o/lr njurinsuff.

27
Q

Sym/fynd renovaskulär sjd?

A
Snabbt debuterande/svårbeh hypertoni 
Recidiverande lungödem 
Plötslig kreastegring - ffa efter ACEi/ARB 
Blåsljud över artär
Hypokalemi
28
Q

Utredning o beh av renovaskulär sjd?

A

UL m flödesmätning m resistensindex
Njurscintigrafi m kaptopril
MR lr CT angiografi
Om stenos - perkutan transluminal renal angioplastik

29
Q

Om nas - när görs ptra?

A

Behov av mer än tre antihypertensiva lkm
Stigande krea
Hjärtsvikt/lungödem

30
Q

Vad innebär äkta aneurysm?

A

En försvagning av alla lagren i kärlväggen.

Risken är en ruptur med svår blödning alt mikroembolisering (embolisering i viscerala organ lr extremiteter)

31
Q

Om man hittar ett aneurysm i aorta - vad måste man göra?

A

Leta efter aneurysm i poplitea. Vice versa.

32
Q

Vad innebär en dissektion?

A

En separation av artärens vägglager utan att en blödning utanför kärlet sker. Det bildas ett andra lumen. Sekundärt kan ett aneurysm uppstå.

33
Q

När uppstår aortadissektion?

A

Vis skada av intiman. Dissektionen sker mellan denna o median.

34
Q

Sym aortadissektion?

A

Plötslig rygg o/lr bröstsmärta
Pulsskillnad i extremiteterna
Neurologiska sym
Chock

35
Q

Hur ställer man diagnosen aortadissektion?

A

CT lr MR angiografi.

Alt UL

36
Q

När bör man åtgärda ett aortaaneurysm?

A

Diameter över 5 cm lr 1,5 ggr normal diameter.

Op planering bör då ske.

37
Q

Vilken beh bör all apat med symtomgivande perifer kärlsjd ha?

A

ASA - 75-160 mg/dag
Alternativet är clopidogrel
Vid GI besvär rekommendationen tillägg av omeprazol snarar än byte till klopidogrel.

38
Q

Vilka lkm kan bli aktuella för personer med symtomatisk perifer kärlsjd?

A
ASA/klopidogrel 
Blodtrycksbeh - 
Statiner 
Diabetes - antihyperglykemisk beh
Prostaglandiner - iloprost