'Övriga' instuderingsfrågor Flashcards
Vilket vätskebehov har en vuxen per dygn?
Ca 30 ml/kg kroppsvikt per dygn. För en vuxen på 70 kg blir det ungefär 2-2,5 liter vätska per dygn.
Vilket dygnsbehov har en vuxen person vad gäller natrium och kalium (elektrolyter)?
Dygnsbehovet av natrium är 1,5 gram och för kalium är det 3,5 - 4,7 gram.
Vad innebär parenteral nutrition? Vilket dygnsbehov av kalorier har en vuxen person?
Parenteral nutrition (PN) innebär att man ger näring direkt in i blodet via en ven, vanligtvis när en person inte kan få i sig tillräckligt med näring via mag-tarmkanalen. Dagsbehovet av kalorier för en vuxen person är 1500-2100 kcal/kg kroppsvikt/dygn.
Vad innebär NEWS2?
NEWS2 är ett poängsystem där man regelbundet kontrollerar patientens vitalparametrar. Varje parameter ger ett visst antal poäng beroende på hur mycket den avviker från det normala. Ju högre totalpoäng, desto större risk för klinisk försämring. De parametrarna som ingår i NEWS2 är bland annat: andningsfrekvens, syremättnad, systoliskt blodtryck, puls, medvetandegrad och temperatur.
Vilka yrkeskategorier kan vara aktuella vid vård av patient med dessa medicinska och geriatriska sjukdomar? Beskriv vad dessa personer har för uppgifter.
Läkare - ställer diagnos, ordinerar behandling och följer upp resultat.
Sjuksköterska - övervakar patientens tillstånd (vitalparametrar, smärta, vätskebalans. Ansvarar för omvårdnad, dokumentation och patientutbildning.
Undersköterska - hjälper patienten med grundläggande behov: hygien, måltider, mobilisering.
Fysioterapeut - Bedömer rörelseförmåga och fallrisk. Tränar gång, balans, styrka och andning.
Arbetsterapeut - hjälper patienten att klara vardagsaktiviteter som påklädning, dusch och matlagning. Anpassar miljön i hemmet (t.ex. hjälpmedel, duschstol, anpassade köksredskap.)
Dietist - bedömer näringsstatus och behov. Lägger upp kostplan vid undernäring, diabetes och njursvikt.
Kurator - ger samtalsstöd vid krig, sorg, depression eller oro.
Logoped - bedömer och behandlar sväljsvårigheter (dysfagi), vanligt efter stroke. Tränar språk, röst och kommunikation vid afasi eller talstörningar.
Geriatriker - specialistläkare hos äldre
Apotekare - granskar läkemedelslistor, interaktioner och doser, särskilt viktigt vid polyfarmaci.
Varför är risken för överdosering av läkemedel större hos äldre patienter än hos yngre?
Risken för överdosering hos äldre patienter beror på deras förändrade farmakokinetik (läkemedelsomsättning) och farmakodynamik (förändrad känslighet i kroppen). Äldre personer har oftast lägre njurfunktion, försämrad leverfunktion och ökad kroppsfettprocent. Dessa faktorer kan leda till att läkemedel ansamlas i kroppen tills det kan nå farligt höga nivåer och det är långsammare nedbrytning i levern som leder till en längre halveringstid hos läkemedlet.
Därefter är äldre ofta mer känsliga för läkemedlets effekt, till exempel, lugnande och blodtryckssänkande eller blodförtunnande läkemedel.
Slutligen brukar äldre patienter ta många läkemedel samtidigt, (polyfarmaci), vilket ökar risken för dubbeldosering, biverkningar och läkemedelsinteraktioner.
Hur tillgodoses en personcentrerad vård?
- Att lyssna och skapa en god relation, bygga ömsesidig respekt och förtroende
- Delaktighet och samarbete
Individanpassning, vården anpassas efter personens livssituation, kultur, språk, ålder, kön, bakgrund och önskemål. - Samlad vårdplanering
- Stöd till egenvård
5.Utvärdering och uppföljning
Hur kan du som röntgensjuksköterska arbeta preventivt för att motverka att vårdrelaterade infektioner uppkommer? Motivera.
- Alltid ha en god handhygien, utföra handdesinfektion före och efter varje patientkontakt, enligt basala hygienrutiner. Använd handskar endast när det behövs och aldrig som ersättning för handtvätt.
- Rengöring av utrustning och ytor. Torka av och desinfektera röntgenbord, kontakter, bildplattor och andra ytor mellan varje patient.
- Skyddsutrustning vid behov
- Följa hygienrutiner och basala rutiner
Vad innebär ABCDE-principen? Förklara vilka kontroller och åtgärder som görs under ABCDE.
ABCDE-principen är ett strukturerat sätt att snabbt bedöma och behandla akut sjuka patienter, där man prioriterar det som är mest livshotande först. ABCDE står för:
A - Airway (fri luftväg), B - breathing (andning), C - cirkulation, D - disability (neurologi, medvetande, pupiller, känsel), E - exposure (helkroppsbedömning, hud, temp, skador, miljö).
A (luftvägarna) - man kollar efter tecken på luftvägshinder, cyanos (blåa läppar) och lyssnar på hur patienten pratar. Åtgärderna är att säkra fri luftväg genom käklyft. Sug rent om slem finns, ta bort främmande föremål och larma om patienten inte kan andas.
B (Andning) - man kollar på andningsfrekvensen (normal 12-20/min) och kollar om den är djup eller om det finns mönster. Man mäter saturationen och kollar om rörelserna vid bröstkorgen är lika på båda sidor. Man lyssnar på lungorna efter rassel eller ronki. Åtgärderna är att ge syrgas, assistera andningen, höj huvudändan, inhalationer vid KOL/astma.
C (cirkulation) - man kollar efter pulsen (frekvens, rytm, styrka), blodtryck, kapillär återfyllnad, hudfärg och temperatur samt eventuella blödningar. Åtgärderna är att sätta in en PVK, ge vätska intravenöst vid behov, stoppa blödningar, höj benen vid chock och övervaka EKG vid hjärtpåverkan.
D (neurologiskt tillstånd) - Man kontrollerar vakenhet enligt ACVPU: A = alert, C = confusion, V = reagerar på verbal stimulans, P = reagerar på smärta, U = unresponsive. Sedan kollar man på pupillerna, om de är lika stora eller reagerar på ljus. Sedan sker en kontroll av blodsocker och övervakning av kramper. Åtgärderna är att ge glukos vid hypoglykemi, ge syrgas vid sänkt medvetande och säkra luftväg vid medvetslöshet.
E (Exponering/helkroppsbedömning) - här ska man klä av patienten och kontrollera hela kroppen efter hud (utslag, blåmärken, blekhet, sår), tecken på trauma eller infektion samt temperatur (hypo/hypertermi). Åtgärderna är värmefiltar vid nedkylning, skydda integritet, behandla sår/skador samt kontrollera och dokumentera fynd.
Beskriv skillnaden i handhavandet av de olika smärtskalorna VAS, NRS, VRS/VDS, beteemdeskattning vid nedsatt kognitiv/palliativ vård/demens.
VAS (visuell analog skala) - patienten markerar sin smärta på en linjal (ofta 10 cm lång) utan siffror. Ena änden indikerar ingen smärta och den andra indikerar den värsta tänkbara smärtan.
NRS (numerisk rating scale) - patienten får säga en siffra från 0 till 10, där 0 betyder ingen smärta och 10 är den värsta tänkbara smärtan.
VRS/VDS (verbal rating/descriptive scale) - patienten väljer ett ord som bäst beskriver smärtan: ingen smärta, lätt, måttlig, svår, outhärdlig).
Beteendeskattningsskalor: vårdpersonal observerar patientens beteenden kopplat till smärta, t.ex.: ansiktsuttryck, ljud/vokalisering/kroppsrörelser, förändrat beteende och förändrat socialt samspel.
Vad finns det för olika smärttyper och hur lindras dessa?
Nociceptiv smärta: uppstår när smärtreceptorer aktiveras av skada eller inflammation i vävnader som muskler, leder eller hud. Brukar vara skarp, molande eller bultande. Smärtan är lokaliserad till ett område. Lindras med NSAID (ibuprofen), paracetamol och opioider (morfin). Eller värme eller kyla.
Neuropatisk smärta: orsakas av skada på nervsystemet, vilket gör att smärtimpulser inte tolkas korrekt. Det känns brännande, stickande, elektriska stötningar, domningar eller “pirrningar”. Kan vara konstant eller komma i attacker. Det lindras med antidepressiva eller antikonvulsiva läkemedel för att dämpa nervsmärta. Ibland används opioider men det finns risk för beroende och biverkningar. TENS är en behandling där små elektriska impulser på huden kan lindra nervsmärta. Lidokainplåster kan också lindra viss nervsmärta.
Visceralt smärta: Smärta som uppstår från inre organ: (t.ex. magen, tarmar, hjärta). Smärtan är otydlig, molande och ofta diffus. Kan stråla ut i andra delar av kroppen. Det lindras med NSAID eller paracetamol, vid svår visceralt smärta, till exempel vid cancer, kan opioider användas. I några fall kan man behöva kirurgi om smärtan orsakas av en allvarlig sjukdom som gallsten eller tarmobstruktion.
Psykogen smärta: smärta som inte har en direkt fysisk orsak, utan är relaterad till psykiska eller emotionella faktorer som stress, depression eller ångest. Smärtan kan vara konstant och svår att lokalisera. Det lindras med KBT för att hjälpa patienten hantera stress och ångest, antidepressiva läkemedel och avslappningstekniker.
Akut smärta: smärta som är kortvarig och ofta har en klart identifierbar orsak, t.ex. en skada eller operation. Intensiv med övergående smärta. Det lindras med paracetamol, opioider, is/kyla.
Kronisk smärta: smärta som varar i längre än 3-6 månader eller smärta som kvarstår trots att den ursprungliga orsaken är borta. Exempelvis artros och långvarig ryggsmärta. Behandlas med kombinationer av läkemedel, fysioterapi och psykoterapi.
Vad betyder refererad smärta? Ge exempel på när det kan förekomma.
Refererad smärta uppstår när nervsignaler från olika delar av kroppen leds genom samma nervbanor till hjärnan, vilket gör att hjärnan kan “misstolka” signalerna och uppleva smärtan som om den kommer från en annan plats.
Exempel på refererad smärta:
Hjärtinfarkt: Smärta från ett hjärtinfarkt kan reflekteras i vänster arm, käke, nacke eller rygg
Många patienter upplever inte direkt smärta i bröstet, utan istället refereras smärtan till dessa områden.
Gallstensanfall: Smärta från gallblåsan kan upplevas som smärta i höger axel eller höger skulderblad.
Njursten: Smärta som uppstår vid njursten kan refereras till nedre delen av ryggen eller till framsidan av magen.
