Instuderingsfrågor (Hjärtat, demens, onkologi, diabetes & infektionssjukdomar) Flashcards
Vilka labprover är relevanta att ta vid hjärt- och kärlsjukdom (akut och kronisk), motivera analyserna
Akut hjärtsjukdom:
1. Troponin: protein i hjärtmuskeln som frigörs vid skada på hjärtmuskeln. Viktig vid misstanke om akut hjärtinfarkt. Positivt värde indikiderar hjärtinfarkt.
- CK-MB: Enzym i hjärtmuskeln som ökar vid hjärtinfarkt.
- BNP eller NT-proBNP: Höga nivåer indikerar ofta en allvarlig hjärtsvikt
- Lipider: Höga nivåer av LDL & tryglicerider med låga nivåer av HDL är associerade med ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.
- D-dimer: Nedbrytningsprodukt av fibrin. Höga nivåer indikerar blodproppar
- Glukos: diabetes är en riskfaktor för hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.
Kronisk hjärtsjukdom:
1. Elektrolyter (Na, K, Ca2+): Obalanser kan öka risken för arytmier.
- BNP/NT-proBNP: Höga nivåer indikerar ofta en allvarlig hjärtsvikt
- Glukos: diabetes är en riskfaktor för hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.
- Lipider: Höga nivåer av LDL & tryglicerider med låga nivåer av HDL är associerade med ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.
Vilka radiologiska undersökningar kan vara aktuella vid utredning av hjärtinfarkt och hjärtsvikt? Beskriv hur dessa går till.
Vid hjärtinfarkt är de mest relevanta radiologiska undersökningarna:
- Ekokardiografi EKG (Ultraljud av hjärtat): En ultraljudspropp appliceras på bröstkorgen och ljudvågor används för att skapa bilder av hjärtat. Hjärtats väggtjocklek, kammarfunktion, hjärtfrekvens och blodflöde genom hjärtklaffarna mäts.
- Datortomografi (CT): kontrastmedel injiceras intravenöst för att förbättra bildkvaliten.
Vid hjärtsvikt är ekokardiografi vanligast för att bedöma hjärtfunktionen. Sedan kan även följande användas:
- Röntgen av bröstkorgen: patienten står stilla medan röntgenbilder tas. Man kan se en förstorad hjärta och vätska i lungorna.
- PET: ett radioaktivt ämne injicieras i kroppen vilket sedan tas upp av hjärtmuskeln. PET-skannern mäter hur mycket av detta ämne som tas upp av hjärtmuskeln och skapar bilder som visar hur hjärtmuskeln fungerar på cellnivå.
Ge exempel på vanliga symtom som uppstår vid hjärtinfarkt och hjärtsvikt samt ange exempel på omvårdnadsåtgärder som kan vara relevanta. Vilka medicinska åtgärder finns?
Vanliga symtom vid hjärtsvikt är dålig kondition, hjärtklappning, ökad vikt, svullnad mage & fötter, svårt att sova pga andningssvårigheter.
Omvårdnadsåtgärder är övervakning av vitala parametrar, ge syrgas och lägg patienten i en position som underlättar andningen.
Medicinska åtgärder är att ge läkemedel som diuretika (minskar vätskeretention), ACE-hämmare (sänka blodtrycket), betablockerare (minska hjärtats arbetsbelastning och vasodilatorer (läkemedel som vidgar blodkärlen och minskar hjärtats arbetsbelastning)
Vanliga symtom vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, obehag och tryck i bröstet alt hals, armar och rygg. Strålande smärta mot vänster arm, illamående och kräkningar.
Omvårdnadsåtgärder är att lugna patienten, ge tillgång till syrgas, säkerställa fri luftväg och ge smärtlindring som morfin samt kontrollera EKG. Dessutom ges även blodförtunnande läkemedel.
Medicinska åtgärder är trombolytisk behandling (blodproppslösande läkemedel), PCI (ballongvidgning av det blockerade kranskärlet eller inläggning av en stent för att återställa blodflödet), samt betablockerare och ACE-hämmare
Vilka drabbas av hjärt- och kärlsjukdom och kan detta förebyggas?
De som drabbas är
1. Äldre personer
2. Personer med övervikt/fetma
3. Personer med familjehistoria av sjukdomarna
4. Personer med högt blodtryck (hypertoni)
5. Diabetiker
6. Rökare, alkoholister, fysiskt inaktiva individer
Detta kan förebyggas med hälsosam kost, regelbunden fysisk aktivitet, hantera stress samt minska alkoholintaget och sluta röka
Vilka olika medicinska behandlingar finns vid hjärtinfarkt och hjärtsvikt? Hur kontrolleras dessa patienter?
Hjärtinfarkt:
- Trombolytisk behandling (blodproppslösande medel) –> Streptokinas
- PCI - Ballongvidgning och stentplacering
- Antikoagulantia –> Heparin (förhindrar ytterligare blodproppar)
- Antiplatelet-behandling –> aspirin (förhindrar klibbning av blodplättar)
- Betablockerare –> metoprolol
- ACE-hämmare
Kontroller vid sjukhusvistelse där blodtryck och hjärtfrekvensen mäts. Kontroll av EKG, blodprov, läkemedelbehandling samt uppföljning sker.
Hjärtsvikt:
- Diuretika (vätskedrivande läkemedel)
- ACE-hämmare
- Betablockerare
Kontroll genom regelbundna läkarbesök, viktkontroll, blodprov, ultraljud och blodtryck
Vilka konsekvenser kan hjärt- och kärlsjukdomar leda till och vad kan det innebära för patienten?
Man kan få allvarliga skador på till exempel hjärtmuskeln vid akut hjärtinfarkt som kan eventuellt utvecklas till hjärtsvikt. Hjärtinfarkt kan också utlösa allvarliga hjärtrytmrubbningar (arytmier) som kan vara dödliga.
För patienten resulterar detta i en allvarlig nedsättning av livskvaliteten, där de inte kan delta i sina vanliga aktiviteter eller leva ett aktivt liv. Det blir även dyrt ekonomiskt för både samhället och patienten om de kräver långvarig medicinsk behandling och sjukhusvistelser. Patienter har inte alltid råd, särskilt om de inte kan arbeta under återhämtningsperioden.
Vilka labprover är relevanta att ta vid diabetessjukdom, motivera analyserna
Labprover vid diabetes typ 1:
- C-peptidnivåer: biprodukt när insulin procuceras. Låga nivåer kan indikera att bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin.
- Ö-cellsantikroppar: om det finns i blodet indidikerar det på ett pågående immunologiskt angrepp på ö-cellerna (autoimmun sjukdom)
- Ketosbenägenhet: mätning av ketonkroppar i blod eller urin för att bekräfta diagnosen diabetisk ketoacidos.
- Glukos (reglering av blodsocker)
Labprover vid diabetes typ 2:
-C-peptidnivåer: normal eller hög nivå vilket indikerar på att kroppen oftast inte reagerar på insulin.
- Ö-cellsantikroppar (negativt värde)
- Glukos
Vilka radiologiska undersökningar kan vara aktuella vid utredning av diabetessjukdomar? Hur går dessa undersökningar till?
- Röntgenundersökning: undersöka diabetiska komplikationer som påverkar skelett och leder. Vid diabetes kan man få en ‘diabetisk fot’ som är frakturer eller infektioner i fötterna och kan ses i röntgen. Det går till på så sätt att en röntgenbild tas genom en låg dos röntgenstrålning passerar genom det aktuella området av kroppen.
- Ultraljud: Bedöma njurfunktion och blodkärl eller tecken på diabetisk retinopati. Ultraljudsundersökningen använder ljudvågor för att skapa bilder av inre strukturer. En gel appliceras på huden som ska undersökas och en sond förs över området för att skapa bilder på en monitor.
- MRI: För detaljerad avbildning av mjukvävnad, ink hjärta och njurar. MRI använder starka magnetfält och radiovågor för att skapa detaljerade bilder av inre vävnader och organ.
- CT: För att bedöma kardiovaskulära och renala komplikationer. CT använder röntgenstrålar för att skapa tvärtsnittsbilder av kroppen. Patienten ligger stilla medan bilder tas, ofta efter att ett kontrastmedel injiceras för att förbättra bildkvaliteten och göra vävnader mer synliga.
- Angiografi: För att undersöka blodflöde och blockeringar i blodkärlen. Ett kontrastmedel injiceras i blodkärlen via ett kateter. Sedan tas röntgenbilder av blodflödet.
Ge exempel på vanliga symtom som uppstår vid diabetes typ 1 och typ 2 samt ange exempel
på omvårdnadsåtgärder som kan vara relevanta att använda vid hypo- och hyperglykemi. Vilka medicinska åtgärder behöver initieras?
Symtom vid diabetes typ 1:
Ökad törst (polydipsi), muntorrhet, polyuri (stora urinmängder), viktnedgång, trötthet, klåda, suddig syn, infektioner
Symtom vid diabetes typ 2:
Viktuppgång, nedsatt synskärpa (svullen lins), mörka fläckar på huden, domningar/stickningar i händer & fltter och infektioner.
Vid hypoglykemi (lågt blodsocker) ska man vara uppmärksam på symtom som svettningar, hjärtklappning, huvudvärk, kramper och svimningar. Man ska få ett snabbt intag av socker som kan vara glukos i tablettform eller juice. Därefter följer man upp med en måltid som smörgås eller frukt.
Medicinska åtgärder vid hypoglykemi ska man ge intravenös glukos eller glukagoninjektion vid medvetslöshet. Utöver det ska man övervaka blodsocker efter åtgärderna och se till att nivåerna stabiliseras.
Vid hyperglykemi (högt blodsocker) ska man mäta blodsocker regelbundet och se efter symtom som trötthet, törst, ökad urin eller suddig syn. Man kan ge vätska för att förhindra uttorkning, i allvarliga fall kan man ge elektrolyter för att balansera vätskebristen. Man ska övervaka ketoner eftersom vid högt blodsocker kan man få diabetisk ketoacidos.
Medicinska åtgärder vid hyperglykemi är att öka insulindosen, få vätska i form av dropp och i allvarliga fall vid diabetisk ketoacidos krävs intravenös insulinfusion.
Vilka drabbas av diabetes och kan detta förebyggas?
Diabetes typ 1 drabbas oftast unga personer, yngre än 35 år. Oftast är det en bakomliggande autoimmunorsak. Det är låg ärtflighet. Detta kan inte förbyggas idag eftersom det är en autoimmun reaktion inte går att stoppa med nuvarande medicinsk kunskap.
Diabetes typ 2 debuterar oftast vid 35 års åldern och äldre. De som drabbas är personer med fysisk inaktivitet, bukfetma, hypertoni, hyoerlipidemi och/eller microalbuminuri. I många fall kan typ 2 diabetes förebuggas eller fördröjas genom livsstilsförändringar som inkluderar hälsosam kost, regelbunden fysisk aktivitet, viktnedgångg, rökstopp och blodsockerkontroll
Vilka olika medicinska behandlingar finns vid diabetessjukdom (typ 1 och typ 2)? Hur kontrolleras dessa patienter?
Typ 1-diabetes behandlas med insulin och kontroller sker genom daglig blodsockermätning (CGM), insulinjusteringar och regelbundna HbA1c-mätningar. Det finns olika typer av insulin beroende på behovet vilka är: snabbverkande insulin, långtidsverkande insulin, blandinsulin och insulinpump.
Typ 2-diabetes behandlas först med livsstilsförändringar, men kan också krävs mediciner som metformin, amaryl, sulfonureider, GLP-1-agonister (galvus, trajenta, januvia, onglyza), ozempic eller insulinbehandling. Kontroll av blodsockernivåer, HbA1c, blodtryck samt kolesterolnivåer genomförs för att minska risken för komplikationer.
Både vid typ 1- och typ 2-diabetes är det viktigt att ha ett nära samarbete med vårdteamet för att justera behandling och förhindra komplikationer.
Vilka konsekvenser kan diabetessjukdom leda till och vad kan det innebära för patienten?
Det kan leda till:
1. Hjärt- och kärlsjukdomar, vilket ger de symtom som bröstsmärtor (vid hjärtinfarkt), andfåddhet och ökad risk för plötslig död pga hjärtproblem.
- Njurkomplikationer (diabetisk nefropati): högt blodsocker kan skada små blodkärl i njurarna, vilket gör att njurarna inte kan filtrera avfall och överskott av vätska effektivt. Kan leda till njursvikt och då kan patienten behöva dialys eller njurtransplantation.
- Nervskador (diabetisk neuropati): orsaka domningar smärta, brännande känsla eller stickningar i fötterna och händerna. Svårt att gå och öka risken för skador.
- Ögonkomplikationer (diabetisk retinopati): höga blodsockernivåer skadar blodkärlen i ögonens näthinna. Kan leda till synförlust om det inte behandlas i tid. Patienten kan uppleva suddig syn, mörka fläcker i synfältet eller blindhet.
- Diabetiska fotstår och infektioner så att patienten får svårigheter med att gå och hålla sig fysiskt aktiva.
- Problem med sårläkning vilket innebär att sår och infektioner kan bli allvarliga.
Vad är det för skillnad på en malign och benign tumör?
Malign är en elakartad tumör som kan växa in i andra vävnader och kommer så småningom att följa med blodet eller lymfan till andra ställen i kroppen. En elakartad tumör bildar metastaser (dottertumörer)
Benign är en godartad tumör som inte har samma förmåga att växa igenom andra vävnader och sprida sig till andra organ i kroppen. En godartad tumör kan behövas tas bort om den blir infekterad eller blir för stor men kräver oftast ingen behandling. Vissa godartade tumörer kan bli cancertumörer.
Vad är en tumör?
En tumör betyder knöl och/eller svullnad. Det innebär att någonstans i eller på kroppen eller på har celler börjat att föröka sig. Med hjälp av röntgen kan en tumör ibland avgöras om den är malign eller benign, om det inte går får man gå vidare och ta ett vävnadsprov. Då tittas bl.a. på cellens och cellkärnans storlek, form, tillväxthastighet och egenskaper.
Vilka riskfaktorer finns för att utveckla cancer?
Orsaker till cancer är rökning, övervikt, alkohol, ohälsosamma matvanor, infektioner, låg fysisk aktivitet, UV-strålning eller genetisk sjukdom.
Vilka är de vanligaste cancerformerna i Sverige?
De vanligaste cancerformerna i Sverige är hudcancer, prostatacancer, bröstcancer, tjocktarmscancer och malignt melanom i huden.
Finns det något särskilt vi som vårdpersonal behöver vara medvetna om i samband med vård av cancer patienter? Finns det några komplikationer/biverkningar som är vanliga att känna till?
Vid behandling av cancerpatienter behöver vi känna till om de har någon smärta, övervaka biverkningarna av farmakologiska ingrepp, andningsstatus, kommunicera lugnt och tydligt, behandla patienter med respekt.
Olika biverkningar som kan uppstå vid cancer är illamående, diarré, förstoppning, trötthet, orkeslösa, minskar eller ökar i vikt, får ont, besvär med hud eller torra slemhinnor, tappar håret och kan ha lättare för att få en infektion.
Vilka olika behandlingar finns det inom onkologisk vård? Hur går dessa till och hur påverkar det patienten?
Vanliga behandlingar är antikroppar, blodtransfusioner, cytostatika, kirurgi, strålbehandling och andra läkemedel. Innan man ger behandling använder man TNM står för Tumör, Node, Metastas för att bedöma tumörernas utseende. T anger storleken och utbredningen av primärtumören. T1-T4 där T1 innebär att tumören är liten medan T4 innebär att den har vuxit intill närliggande organ. N anger om det finns tumörer i lokala lymfkörtlar, N0-N3 där N0 betyder inga tumörceller hittas medan N2 innebär att många lymfkörtlar är påverkade. M anger om tumören har spridit sig till andra delar av kroppen, M0 eller M1. M0 innebär att inga fjärrmetastaser har hittats medan M1 innebär att metastaser finns i andra organ.
PICC-line (Periferally Inserted Central Catheter) är en silikonkateter inlagd i ett större blodkärl i överarmen. PICC-lineinläggning är ett kort ingrepp som görs polikliniskt, och kräver inga omfattande förberedelser. I en PICC-line kan man ge antibiotika, cellgifter och olika vätskebehandlingar. Andra sätt kan vara tillfällig kanyl i armen eller inopererad venport.
Kirurgi är en vanlig behandling som innebär att kirurgen tar tar ut massan av cancerceller och är en del av den närliggande vävnaden.
Cytostatika (Kemoterapi) avser läkemedel som används för att döda cancerceller som är till för att bota cancer eller bromsa sjukdomen. Detta ges oralt eller intravenöst. Vanligaste biverkningar sänkta, blodvärden, håravfall och besvär från mag- tarmkanalen.
Blodtransfusion innebär att någon får blod som någon annan har givit. Blodtransfusionen kan öka antalet röda blodkroppar och förbättra syretransporten.
För kvinnor med bröstcancer kan de få antiöstrogen så man direkt hamnar i klimakteriet och då botas cancern, däremot kan man få andra jobbiga symtom men de kan botas. Män som lider av prostatacancer kan få antitestosteron för att bromsa tillväxten av tumörer.
Monoklonala antikroppar används i behandling av cancer och är riktade mot en struktur kallad EGFR. Dessa är avsedda att blockera vissa signalvägar i cancercellerna eller normala celler i cancercellernas omgivning.
Den vanligaste typen av smitta är endogen smitta, vad innebär det?
Endogen smitta är smitta från den egna kroppen som kan vara bakterier från normalfloran. Man kan exempelvis få urinvägsinfektion orsakad av e-coli.
Beskriv det 6 olika smittvägarna? (kontaktsmitta, fekal-oral, droppburen, luftburen, blodsmitta, vektorburen)
Kontaktsmitta: Kan vara direkt eller indirekt kontaktsmitta. Direkt smitta är sexuellberöring medan indirekt smitta är om man nuddar ett handtag med virus och sedan petar i ansiktet.
Fekal-oralsmitta: Indirekt smitta genom föda
Droppburensmitta: smittämnet sprids via vätskedroppar från en smittad person vid nysning, hostning eller tal.
Luftburensmitta: överföring av virus eller bakterier med små droppar eller i form av partiklar som hänger kvar i luften under lång tid och där smittan kan färdas långa sträckor.
Blodsmitta: smitta med olika mikroorganismer som via blod överförs från en individ till en annan.
Vektorburensmitta: smittor som sprids med insekter eller spindeldjur, exempelvis TBE och Borrelia. Smittämnet finns inuti spindeldjuret eller insektn och överförs genom bett eller stick.
Hur bryter vi bäst smittvägar?
Genom att följa basala hygienrutiner. Man använder skyddsutrustning och handskar. Tvättar händerna noggrannt och spritar händerna. När man tar av sig förklädet/handskar ska man göra det försiktigt. Sedan är det viktigt att vaccinera sig för att förebygga infektioner och därmed minska smittspridningen.
Man ska även endast använda antibiotiska vid nödvändiga situationer och som ordineras av läkare för att förhindra antibiotiska resistens.
Beskriv minst 4 olika biverkningar av antibiotika.
- Försämrad munhälsa
- Allergisk reaktion
- Selektion av resistenta bakterier
- Clostridium difficile (bakterie vars sporer kan överleva i omgivningen runt smittade personer under lång tid och spridas enkelt till andra)
- Rubbning av normalfloran
- Miljöpåverkan
Beskriv definitionen av sepsis
En livshotande organdysfunktion orsakat av ett stört systematiskt svar på en infektion.
Vilka positiva effekter kan feber ha i kroppen?
- Febern hämmar mikroorganismeras tillväxt
- Reducerar MIC-nivåer
- Förstärker antibiotikans effekt
- Förbättrar funktionen hos immunceller
Nämn det 6 viktigaste åtgärderna vid sepsis
- Syrgas (förhindrar organsvikt)
- Blododla (Ta reda på vilken typ av infektion det är som orsakar sepsis)
- Antibiotika
- Vätska (för att upprätthålla blodvolym och stödja cirkulationen)
- Laktat (vätskeersättning –> hjälp vid återställning av vätskebalansen)
- Urinproduktion
Uppge minst 3 symtom på pneumoni
- Feber
- Hosta (rikliga och färgade)
- Dyspné
- Nytillkommen uttalad trötthet
- Andningskorrelerad bröstsmärta
- Hög andningsfrekvens
Vilka riskfaktorer finns det för att drabbas av en vårdrelaterad UVI?
- Användning av urinvägskateter
- Långvarig kateterisering (mer än 48h)
- Svårigheter med tömning av blåsan
- Nedsatt immunförsvar
- Antibiotikaanvändning (förändrar bakterieflora i urinvägarna)
- Övervikt och diabetes
Nämn 3 symtom på meningit
- Kraftig huvudvärk
- Hög feber
- Illamående
- Kräkningar
- Förrvirring/omtöckning
- Påverkat medvetande
Vad innebär basala hygienrutiner?
Grundläggande hygieniska åtgärder för att förhindra spridning av infektioner och skydda patienter samt vårdpersonal. De huvudsakliga delarna är:
1. Handhygien - tvätta och desinfektera händerna
- Skyddsutrustning - handskar, förkläden, engångsrockar, munskydd, visir, skyddsglasögon, ansiktsskydd
- Skydda och hantera patientens omgivning genom rengöring och desinfektion av ytor, utrutning och föremål som är i kontakt med patienter eller kroppsvätskor. Hantera smittade föremål genom att lägga dessa i särskilda behållare för smittförande avfall.
Hur tillämpas basala hygienrutiner i samband med vård av en patient med exempelvis
misstänkt magsjuka, tbc eller provtagning/pvksättning?
Magsjuka:
1. Handhygien - tvätta och desinfektera händerna
2. Skyddsutrustning - engångshandskar, engångsförkläde/rock, munskydd och ögonskydd.
3. Desinfektion av ytor i patientens omgivning, särskilt toaletter, sängbord och andra ytor. Föremål som är förbrukade ska hanteras och tvättas.
4. Patientisolering
TBC:
1. Handhygien
2. Skyddutrustning - Munskydd, engångshandskar, förkläde
3. Rummet ska vara väl ventilerat samt städat. Ska även befinna sig i ett negativt tryckrum där luftströmmen hindrar smittan från att spridas till andra delar av sjukhuset.
4. Patientisolering
Provtagning/PVK-sättning:
1. Handhygien
2. Engångshandskar, sterilt förkläde, steril utrustning
3. Munskydd/ögonskydd övervägs om det finns risk för kontakt med kroppsvätskor som blod eller andra sekretioner.
4. Steril teknik , desinfektion av huden runt injektionsstället
5. Avfallshantering
Nämn 3 multiresistenta bakterier
Hudbakterier - MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus)
Tarmbakterier - ESBL (carba-producerande tarmbakterier) och VRE (Vancomycinresistenta enterokocker)
Hur kan demenssjukdomen utvecklas och vilka symptom kan uppkomma i de olika faserna?
Tidigt stadium: oro, depressioner och misstänksamhet
Måttligt stadium: svårigheter att klä på sig och klara personlig hygien, inkontinens
Sent stadium (grav): förmåga att äta, röra sig och sitta försämras, blir helt beroende av andra för att klara sig.
Vilka komponenter/undersökningar bör ingå i utredningen för att man ska kunna fastställa en demens diagnos?
Utredningen ska bestå av olika undersökningar vilka är:
- Anamnes från närstående
- Kroppslig undersökning (neurologisk undersökning, blodprover, EKG EEG)
- Psykiatrisk undersökning (depression, ångest, alkohol, bruk/missbruk av psykofarmaka)
- Blodanalys (TSH, kalcium, fosfor, albumin, homocystein, folsyra, kobolaminer, leverstatus, elektrolytstatus, borrelia)
- Likvoranalys för att utesluta hjärninfektion, MS och andra degenerativa sjukdomar, tauprotein + betaamyloid vid AD
- Bedömning av funktioner (ADL)
- Social utredning (nätverket runt patienten kartläggs, närstående blir informerad om anhörigstöd och föreningar)
Därefter utförs andra tester för att bedöma kognitiva funktioner, vilka är:
Femsaksprov
Klocktest
MMSE- SR, MoCA-test
De radiologiska utredningar innefattar olika hjärnavbildande undersökningar vilka är DT, datortomografi eller MR, (vid vaskulär demens). För att identifiera eventuella hjärntumörer, blödningar eller lågtryckshydrochefalus. Atrofin studeras för att stärka diagnosen. Därefter används även SPECT vid misstanke om Lewy Body demens eller vid svårt att ställa diagnos.
Vad finns det för riskfaktorer för att få en demenssjukdom?
Riskfaktorer för att få demens är hög ålder, arv, hypertoni, diabetes typ 2, övervikt, rökning, alkohol,
låg utbildning, depressioner, stress m.m.
Hur kan en demenssjukdom behandlas?
Att utbilda sig, motion, mental aktivitet eller social aktivitet.
Hur kan vanligt förekommande problem hos patienter med alzheimers såsom depression, sömnproblem och viktminskning åtgärdas?
Försöka ändra sina livsstil- och miljöfaktorer.
Hur bemöter och kommunicerar du med en patient med alzheimers i samband med en röntgenundersökning?
Förklarar tydligt och lugnt för patienten vad som ska hända. Vårdpersonalen kan kommunicera med kroppsspråk och använda sig av enkla ord, inte tillrättavisa utan tillfråga. Man ska även respektera, inte stressa, ge beröring och handhälsa.
Hur kan miljön påverka en person med alzheimers och vad kan ni som personal på en
röntgenavdelningen göra för att kunna underlätta för patienten gällande miljön?
Personalen på avdelningen kan använda sig av kontraster för att hjälpa patienten att skilja på strukturer och föremål. Ta bort speglar eller hänga för en handduk, använda symboler som ett hjärta vid en toalett för att förstå att det är där man går på toa. Om det finns en skärm eller tv ska det vara harmoniska program och inte våldsamma.
