Lungsjukdom industeringsfrågor Flashcards
Redogör för patofysiologin vid astma och ange symtom och hur det behandlas.
Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna som orsakas av överkänslighet i luftvägarna, vilket ofta är utlöst av allergener, infektioner, kyla och/eller ansträngning. Vid astma drar luftvägarna ihop sig, blir inflammerade och bildar slem, vilket resulterar i att det blir svårare att andas ut. Symtomen vid astma är pipande andning, andnöd och hosta. Det behandlas med hjälp av inhalationsläkemedel.
Redogör för patofysiologin vid KOL och ange symtom och hur det behandlas.
KOL är en kronisk, långsamt förvärrande luftvägsobstruktion som orsakas av främst rökning, ibland luftföroreningar eller genetiskt (t.ex. alfa-1-antitrypsinbrist). Vid KOL sker en irreversibel skada på lungorna med kronisk inflammation, förträngda luftvägar och ibland emfysem (förstörda alveoler). Symtomen vid KOL är andnöd, (även vid vila vid svår sjukdom), hosta, segt slem och trötthet. Detta behandlas med hjälp av rökstopp, inhalationsläkemedel, syrgas och andningsövningar.
Redogör för patofysiologin vid pneumoni och ange symtom och hur det behandlas.
Pneumoni (lunginflammation) är en akut infektion i lungvävnaden som orsakas av bakterier (t.ex. pneumokocker), virus och/eller svamp. Vid pneumoni skapar infektionen en inflammation i alveolerna vilket resulterar i vätskeansamling och nedsatt utbyte. Symtomen är feber, hosta, slembildning, bröstsmärta, andnöd och allmänpåverkan. Pneumoni behandlas med antibiotika, vätska, vila och syrgas vid behov.
Redogör för patofysiologin vid empyem och ange symtom och hur det behandlas.
Empyem är en akut lungsjukdom där var (pleura) samlas i lungsäcken, som kan vara en komplikation till svår pneumoni eller kirurgi/trauma. Vid empyem samlas infekterad vätska (var) i pleurahålan som leder till en kompression av lungan. Symtom vid empyem är andnöd, feber, frossa, bröstsmärta och är ofta ett långdraget förlopp. Detta behandlas med dränage, (tömning av vätskan), antibiotika och ibland kirurgi.
Redogör för patofysiologin vid pneumothorax och ange symtom och hur det behandlas.
Pneumothorax är en akut lungsjukdom där luft i lungsäcken (pleura) resulterar i att lungan kollapsar. Sjukdomen drabbar flest unga, långa personer och sker spontant, men däremot kan riskfaktorer också vara upplevd trauma eller som konsekvens av KOL. Symtom vid pneumothorax är plötslig andnöd, bröstsmärta och andningsljud. Mindre pneumothroax kan självläka, men annars behandlas det genom dränage med sug.
Redogör för patofysiologin vid hypoventilation och ange symtom och hur det behandlas.
Hypoventilation är en akut/kronisk lungsjukdom där man har otillräcklig andning, det vill säga för låg ventilationsnivå. Orsaker till hypoventilation är neurologiska sjukdomar, läkemedel (opioider), övervikt och muskelsvaghet. Mekanismen bakom sjukdom är tillräcklig luftväxling som leder till ett för högt koldioxidtryck och ibland för lågt tryck av syre, som orsakas acidos. Symtom är trötthet, huvudvärk, förvirring och andnöd. Vid hypoventilation behandlar man grundorsaken, använder CPAP eller syrgas vid behov.
Vilka labprover är relevanta att ta vid lungsjukdomar, motivera analyserna
Spirometri: det mäter lungfunktion och hjälper till att diagnostisera tillstånd som astma och KOL. Här får man en uppfattning om graden av luftvägsobstruktion.
CRP: Ett mått på inflammation i kroppen. Högt CRP kan indikera en bakteriell infektion eller inflammatorisk lungsjukdom som pneumoni, interstitiell lungsjukdom eller akut exacerbation av KOL.
Blodprover för att mäta blodgaser: viktig för att bedöma syresättningen i blodet och om kroppen klarar av att avlägsna koldioxid effektivt. Särskilt användbart vid KOL ( alfa-1-antitrypsintest) eller akut andnöd.
Blododlingar: Om en bakteriell infektion misstänks som orsak till lunginflammation eller annan infektion i lungorna, kan blododlingar vara nödvändiga för att identifiera patogen. Särskilt viktig vid pneumoni och sepsis.
Antikroppar (lgE, specifika allergen-antigener): Om en allergisk orsak misstänks för lungproblem, som vid astma, kan man mäta specifika lgE-antikroppnivåer mot allergen, t.ex. pollen och husdammskvalster.
Vilka andra undersökningar kan vara aktuella vid utredning av ovanstående sjukdomar. Beskriv hur dessa undersökningar går till.
Spirometri är relevant för astma och KOL. Där ska patienten andas in maximalt och blåser sedan ut så snabbt och kraftfullt som möjligt i en spirometer. Resultatet visar t.ex. FEV1 (forcerad utandning under 1 sekund) och FVC (total utandad volym). Syftet med spirometri är att mäta lungfunktionen och om luftflödet är förträngt (obstruktivt)
Arteriell blodgas (ABG) används vid KOL, hypoventilation, pneumoni och svåra fall av pneumothorax. Då tas ett blodprov från en artär, oftast handledens artieria radialis. Vid denna undersökning mäter man syresättningen, koldioxidnivån och pH-värdet i blodet. Detta är viktigt för att bedöma andningssvikt, acidos/alkalos och gasutbyte.
Lungröntgen (thoraxröntgen) är aktuell vid pneumoni, empyem, pneumothorax och KOL. Där ska patienten stå framför en röntgenapparat och få bilder tagna av bröstkorgen i olika vinklar. Bilderna kan exempelvis vida infitrat vid pneumoni, luftansamling vid pneumotohrax, vätska vid empyem och överuppblåsta lungor vid KOL.
PEF-mätning är aktuell vid misstänkt astma, där patienten får blåsa så kraftigt som möjligt i ett enkelt PEF-mätinstrument. Syftet med detta är att mäta maximalt luftflöde vid utandning och används för att följa astma över tid, t.ex. morgon/kväll.
Datortomografi av thorax är relevant vid empyem, svår pneumoni, tumörutredning, KOL (emfysem) och pneumothorax. Då får patienten ligga still i en CT-maskin som tar snittbilder av bröstkorgen mha röntgenstrålar, ibland ges kontrast. CT ger mer detaljerade bilder än vanlig röntgen och är bra för att se små förändringar, vätskeansamlingar och tumörer.
Ge exempel på vanliga symtom som uppstår vid KOL samt ange exempel på omvårdnadsåtgärder som kan vara relevanta att använda vid KOL.
Vanliga symtom är:
Andnöd (dyspné)
Hosta
Ökad slemproduktion
Väsande andning
Trötthet
Bröstsmärta
Omvårdnadsåtgärder som är relevanta vid KOL är
Syrabehandling för att förhindra hypoxi (syrebrist)
Rökstopp
Fysisk aktivitet och träning, som kan förbättra konditionen och minska andnöd
Näringsstöd
Andningsövningar
Vilka drabbas av KOL och kan detta förebyggas?
De som drabbas av kol är framförallt rökare och föredetta rökare då rökning är den största riskfaktorn. Det beror på att rökning orsakar kronisk inflammation i lungorna, vilket leder till skador på luftvägarna och alveolerna. Andra personer som drabbas av KOL är de som blivit utsatta för passiv rökning, exempelvis barn som växer upp i rökiga miljöer. Individer som är utsatta för långvarig exponering som äldre personer drabbas också av KOL. Sedan finns det genetiska faktorer, vilket innebär att personer med alfa-1-antitrypsinbrist har högre chans att få KOL.
KOL kan förebyggas om man slutar röka, undviker passiv rökning, minskar exponering för luftföroreningar/arbetsrelaterade risker och blir mer fysiskt aktiva. Vaccinationer är bra för personer med risk för KOL. Om man har en genetisk risk för KOL kan man få en alfa-1-antitrypsinbehandling.
Vilka olika medicinska behandlingar finns vid KOL? Hur kontrolleras dessa patienter?
- Inhalationsläkemedel (förstahandsbehandling)
- Perorala läkemedel
- Antibiotika och kortison
- Syrgasbehandling
- Vaccination
- Nikotinläkemedel (plåster, tuggummi, sugtabletter, nässpray)
Patienterna kontrolleras genom regelbundna uppföljningar (1-2 gånger/år) i primärvården eller hos lungspecialist. Vid kontrollerna genomför man spirometri, mäter syresättningen i blodet, tar blodgasanalyser och följer upp medicineringen, deras inhalationsteknik.
Vilka konsekvenser kan KOL leda till och vad kan det innebära för patienten?
De medicinska konsekvenserna av KOL är:
Andningsbesvär och nedsatt lungfunktion. Patienten blir lätt andfådd, särskilt vid fysisk ansträngning. Lungkapaciteten minskar successivt, vilket gör att även vardagliga aktiviteter som att gå, klä på sig eller duscha kan bli ansträngande.
Exacerbationer (försämringsperioder): Om man får en infektion kan det utlösa en akut försämring med ökad hosta, andfåddhet och slem. Kan kräva sjukvård och ibland syrgas eller respiratorisk support.
Svår KOL kan leda till hypoxi (lågt syrgasvärde) eller så kan man få förhöjt koldioxid.
KOL kan orsaka högerhjärtsvikt pga långvarig låg syresättning som leder till ökad belastning på hjärtat. Symtomen är svullna ben, halsvenstas och trötthet.
För patienten innebär det ångest, rädsla, depression, social isolering och försämrad livskvalitet.
