Neuromuskulära/neurologiska sjukdomar Flashcards
Vad innebär epilepsi och hur utreds det?
Epilepsi är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av återkommande epileptiska anfall som orsakas av plötsliga onormala elektriska impulser i hjärnans nervceller.
Det utreds med hjälp av klinisk anamnes och neurologisk undersökning för att ta reda på information om anfallen och eventuella utlösande faktorer som sömnbrist. Den viktigaste undersökningen är EEG som mäter den elektriska aktiviteten i hjärnan och kan påvisa onormala elektriska impulser som är typiska för epileptiska anfall.
En MR-undersökning kan också hjälpa till att upptäcka eventuella strukturella förändringar i hjärnan, som tumörer, blodproppar, skador från stroke eller medfödda missbildningar som kan orsaka epilepsi.
Vilka är de viktigaste riskfaktorerna för stroke och vad är det för skillnad mellan hjärtinfarkt, blödning och subaraknoidalblödning?
Riskfaktorerna är hög ålder (efter 55 år), kön (män drabbas av stroke i yngre ålder och kvinnor i högre ålder), genetiska faktorer (familjehistorik av stroke eller hjärtsjukdom ökar risken), tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA). Sedan finns det andra riskfaktorer som hypertoni, rökning, diabetes, höga blodfetter, fysisk inaktivitet och övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, alkohol samt drogmissbruk.
Hjärtinfarkt sker när blodflödet till hjärtat blockeras, oftast av en blodpropp i en av hjärtats kranskärl. Orsakas oftast av en åderförkalkning där plack samlas i blodkärlen och kan orsaka en propp. Behandlas med trombolys, angioplastik eller kranskärlsoperationer.
Stroke uppstår när blodflödet till hjärnan blockeras eller blöder ut. Det kan vara en ischemisk stroke (blodpropp) eller en blödning. Ischemisk stroke orsakas oftast av blodproppar, medan blödning orsakas av en bristning i ett blodkärl som leder till blödning i hjärnan. Ischemisk stroke behandlas med trombolys eller trombektomi för att ta bort proppen medan blödning behandlas med kirurgi eller medicin för att stoppa blödningen och minska trycket på hjärnan.
Blödning (hemorragisk stroke) i hjärnan orsakas av att ett blodkärl brister och blod läcker ut i hjärnvävnaden. Orsakas av högt blodtryck, aneurysm eller trauma. Kan kräva kirurgisk åtgärd för att stoppa blödningen och minska trycket i hjärnan.
Subaraknoidalblödning är en specifik typ av hemorragisk stroke där blödningen sker i området mellan hjärnan och de skyddande hinnorna (subaraknoidalrummet). Orsakas av en bristande aneurysm i hjärnan. Behandlas med kirurgi för att stänga av aneurysmet, tillsammans med intensivvård för att övervaka hjärnans tryck och blodflöde.
Hur utreds stroke för att man ska kunna ställa en korrekt diagnos? Vilka konsekvenser kan en stroke få?
Första bedömningen av en stroke är “AKUT” som är en neurologisk undersökning där A står för ansiktet, K för kroppen, U för uttal och T för tid. Då kontrolleras motorik, känsel, tal, synförmåga, koordination och reflexer.
Sedan kan bilddiagnostik användas med hjälp av CT, MR, CT-angiografi eller MR-angiografi. CT är den första undersökningen som genomförs vid misstänkt stroke eftersom det kan snabbt ge en information om blödning.
Man kan även kolla EKG för att utesluta förmaksflimmer, vilket är en vanlig orsak till stroke. Förmaksflimmer kan leda till att blodproppar bildas i hjärtat, som sedan kan färdas till hjärnan och orsaka en ischemisk stroke.
Konsekvenserna av stroke är fysiska funktionsnedsättningar som förlamning, svaghet, balansproblem, koordinationssvårigheter, svårigheter att tala, svårigheter att svälja. Man kan få kognitiva och psykologiska effekter som minnesförlust, koncentrationssvårigheter, förändrad personlighet, depression, ångest eller apati. Sedan riskerar man att få kommunikationsproblem som afasi, svårigheter att tala eller förstå tal. Man kan få sociala och arbetsmässiga konsekvenser, vilket påverkar livskvaliteten.
Beskriv smärtproblematiken samt problemen med spasticitet och slapphet i samband med en stroke.
I samband med stroke är en neuropatisk smärta som orsakas av en skada i hjärnans smärtreglerande system, thalamus. Smärtan kan upplevas som brännande, stickande, molande eller elektrisk och är ofta långvarig och svårbehandlad.
Dessutom får man spasticitet som orsakas av en skada på centrala nervsystemet, i det övre motorneuronet. Typiska tecken på spasticitet är stelhet vid passiv rörelse, böj- och sträckreflexer kan bli överaktiva, främst i armbågen, handleden, fingrarna, knäna och fotleden. Det resulterar i försämrad rörlighet och funktion.
Slapphet innebär minskad muskeltonus som sker i det akuta skedet av stroke. Det orsakas av minskad signalering från hjärnan till musklerna. Konsekvenserna av detta är muskelsvaghet och hängande extremiteter.
Hur yttrar sig det vanligt förekommande förvirringstillståndet och hur ska du bemöta en patient med akut förvirringstillstånd? Hur kan du göra röntgen med en sådan patient?
Ett förvirringstillstånd yttrar sig genom desorientering (vet inte var hen är, vilken dag det är), växlar mellan trötthet och upprördhet, förvirrat tal/tankar (pratar osammanhängande, hallucinationer, vanföreställningar), oro och genom uppmärksamhetsstörning.
Vid bemötandet av en patient med akut förvirring är det viktigt med att tala lugnt, tydlig och långsamt. Man ska undvika att argumentera och försöka avleda än att konfrontera. Man ska vara tydlig med vad som händer och förklara det.
Att genomföra röntgen på en sådan patient så ska man förbera allt i förväg och undvika onödig väntan eftersom det kan öka oron. Man ska ge kort och tydlig kommunikation, dvs en instruktion i taget.
Warfarin är ett läkemedel som sätts in för att minska risken för en ny stroke. Hur kontrolleras att patienten får rätt dos av läkemedlet?
Warfarin doseras individuellt och effekten kontrolleras med regelbundna blodprov (INR) - ett blodprov som mäter hur lång tid det tar för blodet att koagulera. Målvärdet är oftast INR 2.0 - 3.0 och dosen justeras utifrån dessa värden för att minska risken för stroke utan att orsaka blödning.
Ange symtomen vid SLE (lupus)
- Trötthet
- Feber
- Håravfall
- Artriter
- Hudutslag
- Munsår