Njursjukdom instuderingsfrågor Flashcards
Vilka labprover är relevanta att ta vid njursvikt, motivera analyserna.
P-Kreatinin: Kreatinin är ett avfallsämne som utsöndras av njurarna. Vid njursvikt ansamlas det i blodet. Ett förhöjt värde tyder på nedsatt njurfunktion.
eGFR: Beräknas utifrån kreatinin, ålder, kön och etnicitet. Provet visar ett direkt mått på njurarnas filtrationsförmåga.
Elektrolyter (Na+, K+, Cl-, Ca2+, fosfat): Njuren reglerar kroppens elektrolytbalans. Högt kalium är vanligt vid njursvikt och kan vara livshotande.
P-Urea: Urea är ett avfallsämne som utsöndras av njurarna. Högt värde tyder på nedsatt filtrering eller ökad katabolism.
Hb (blodstatus): Njursvikt kan ge njursviktanemi, eftersom njurarna producerar EPO. Lågt Hb kan vara ett tecken på anemi orsakad av nedsatt EPO-produktion.
Vad är skillnaden mellan akut och kronisk njursvikt, pre-renal och postrenal svikt? Hur behandlas dessa?
Vid akut njursvikt debuterar det plötsligt, inom några timmar till dagar. Det orsakas av dehydrering, läkemedel, infektion eller chock. Symtomen är nedsatt urinproduktion, illamående, ödem och förvirring. På labprover kan man se ett snabbt stigande kreatininvärde och elektrolytrubbningar. Syftet med behandling med akut njursvikt är att åtgärda orsaken och funktionen kan oftast återhämta sig.
Vid kronisk njursvikt så debuterar det långsamt, från månader till år. Orsakerna är irreversibel och kan vara diabetes, hypertoni och njurinflammation. Symtomen är trötthet, klåda, illamående, benödem och blodbrist. Vid labprover kan man se långvarigt förhöjt kreatinin och sänkt eGFR (<60) i över tre månader. Man kan inte bota kronisk njursvikt, men man kan bromsa progression med hjälp av dialys eller transplantation.
Pre-renal svikt orsakas av minskad blodtillförsel till njurarna som kan bero på vätskebrist, blödning, chock, hjärtsvikt och sepsis. När njurarna inte får tillräckligt med blod resulterar det i en minskad filtration, och då får man förhöjt kreatinin och urea, urinet blir mer koncentrerat. Man kan behandla detta genom att åtgärda orsaken, vätsketillförsel, förbättra cirkulation.
Postrenal njursvikt orsakas av hinder i urinflödet som resulterar i urinstockning och som i sig resulterar i ökat tryck i njurarna. Orsakerna till postrenal njursvikt är prostataförstoring, njursten, tumör och urinretention. Symtomen är dålig urinproduktion, smärta och blåsfyllnadkänsla. Man kan behandla detta genom att avlasta hindret, exempelvis genom kirurgi eller läkemedel.
Vilka andra undersökningar kan vara aktuella vid ovanstående tillstånd? Beskriv hur dessa undersökningar går till.
Urinanalys (urinsticka och urinprov) används för alla typer av njursvikt, särskilt renal njurskada. Då får patienten lämna urinprov, oftast morgonurin.
Ultraljud av njurar används framför allt vid postrenal svikt för att hitta avflödeshinder, men kan även användas vid kronisk njursvikt. Då får patienten ligga ned på en brits och får gel applicerad på huden. Läkare eller röntgensjuksköterska för en ultraljudsprob över buken.
Datortomografi (CT) används vid misstanke om tumörer, stenar, blödning eller trauma. Kan visa olika avflödeshinder. Viktigt att tänka på att kontrastmedel kan vara njurskadligt, särskilt vid nedsatt GFR.
Biopsi kan användas vid misstanke om primär sjukdom.
Vad är sambandet mellan njursvikt och njursten?
Njursten kan orsaka akut njursvikt om en stor sten blockerar urinflödet från en eller båda njurarna och då kan trycket i njurarna byggas upp och skada njurvävnaden. Sedan kan upprepade njurstenar lite till kronisk njursvikt eftersom återkommande njurstenar kan leda till inflammation, ärrbildning och permanent skada på njurvävnaden.
