Omsorgssvikt och social kognition och epistemisk tillit (föreläsning) Flashcards
Vad innebär det att barn far illa?
Barnets grundläggande behov har inte tillgodosetts.
”Begreppet barn som far illa innefattar alla former av övergrepp, försummelse och utnyttjande som leder till faktisk eller potentiell skada för barnets hälsa eller utveckling. Det kan till exempel avse barn och ungdomar som i hemmet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse eller om barnet har allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj, likaså om det blir vittne till våld eller lever i en miljö där våld och hot om våld förekommer. ” (”Barn som far illa” – Socialstyrelsen, 2014).
Barn och ungdomar kan också fara illa på grund av eget beteende (t.ex. missbruk, kriminalitet, andra självdestruktiva beteenden).
Vad är polyviktimisering - multiutsatthet?
= Att utsättas för flera olika former av misshandel, övergrepp och vanvård samtidigt. Detta är vanligt när barn far illa.
Vad finns det för typer av försummelse av barn?
- Bristande tillsyn och övervakning.
- Att överge barnet
- Att inte tillgodose barnets känslomässiga behov
- Likgiltig förälder
- Att inte se barnet som en intentionell egen
- Apatisk och/eller deprimerad förälder
- Irrationell förälder
- Alkohol/drogmissbrukande förälder
- Att föräldern inte tillgodoser barnets behov av sömn, mat, hygien, kläder, utbildning, stöd eller andra mänskliga behov.
- Att föräldern eller föräldrarna inte tillgodoser barnets behov vid sjukdom, psykisk ohälsa eller bristande tandhälsa.
Vad är definitionen av våld?
Våld definieras i SBU rapporten 280/2018 enligt följande:
- Psykiskt och emotionellt våld (t.ex. kränkningar, hot eller att barnet ignoreras eller isoleras)
- Fysiskt våld (t.ex. att slå med eller utan tillhyggen, bita, knuffas, dra i håret eller skaka)
- Bevittnande av våld mellan vuxna i hemmet (inkluderar både att höra eller se våld)
Sexuellt våld inkluderas inte i rapporten ovan men en definition är alla former av sexuella handlingar eller situationer med sexuell innebörd som påtvingas ett barn av en annan person
Vad har man kunnat se för skillnad vid hjärnscanningen mellan en 3-åring som haft en bra uppväxt och en 3-åring som blivit utsatt för “neglect”?
3-åringen neglect har bara hälften så stor hjärna som 3-åringen som inte blivit utsatt för neglekt. Där synapserna utvecklas. Förlorar de delarna av hjärnan pga hjärnan utvecklas i sin kontext.
Vad definierar Glaser (2011) olika typer av skadligt samspel mellan omsorgspersonen och barnet?
- Att vara emotionellt otillgänglig, avvisande eller nonchalerande
- Att vara fientlig, klandra och skuldbelägga, verbalt kränka och håna barnet
- Att ställa krav på barnet som inte rimmar med barnets utvecklingsålder, eller att utsätta barnet för situationer som är skadliga, t.ex. bevittna våld i familjen
- Oförmåga att respektera barnet som individ och gränserna mellan barnet och den vuxne, som när barnet används för att tillfredsställa förälderns behov eller på annat sätt för förälderns syfte som inte gagnar barnet
- Att inte stödja barnets adekvata socialisation genom att isolera det från samhället eller genom att korrumpera barnet eller dra in det i asociala sammanhang, t.ex. i kriminella handlingar eller som barnsoldat
Vad har en studie visat gällande skyddsfaktor när föräldern mentaliserar en?
Studie –> Föräldern mentaliserar en – dvs ser en som en intentionell egen –> skyddsfaktor
Vad finns det för riskfaktorer?
- Att vara pojke - ökar risken för fysisk misshandel
- Att vara flicka - ökar risken för sexuella övergrepp
- Att ha en kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning - för utsatthet av flera slag, både i den egna familjen och i samhället
- Otrygg anknytning - för utsatthet i kamratkretsen
- Att vara ung - för allvarligare psykopatologi
- Att ha varit utsatt tidigare - för ny utsatthet
- Att ha varit utsatt för en typ av allvarlig livshändelse - för att även vara utsatt för andra allvarliga livshändelser
- Polyviktimisering - för missbruk av olika slag, fysisk och psykisk ohälsa - betydligt högre risk att dö i förtid. Löper högre risk hjärtinfarkt t.ex. Betydlig högre risk dör av naturliga orsaker. Risken för suicid ökar. Ökad risk somatiska sjukdomar. Inte får hjälp bryta onda cirkeln –> svåra situationer –> dör i olyckor och dramatiska kontexter.
- Ökat belastat bostadsområde - vad är det som barnet missar?
Tänka om sitt eget tänkande. Vi behöver flera affektreglerade personer runt omkring oss –> lever ökat belastat bostadsområde och t.ex. hör skott utanför, hör bråk genom väggen. Flight fight mode föräldrar - adaptivt att vara på sin vakt. Fight flight mode - självcentrerad - kan inte styra det, det bara blir så. Vara orolig för att något ska hända sitt barn om man låter de leka på gården själva. Barnen fråntas möjligheten att vara i närheten vuxen inte är i fight flight mode. Detta betydligt enklare – vuxna behöver ej vara i fight flight mode.
Ingen framtidstro – man måste kunna se sig själv i framtiden –> annars blir livet meningslöst. Varför ska man lyssna på någon? Varför ska man gå i skolan? Då kan man lika gärna dö.
Vad händer vid neglect (försummelse) vid desorganiserad anknytning?
Hot utifrån stressar oss –> vänder oss mot anknytningsbasen och blir reglerade.
Svåraste - hotet kommer inifrån –> barnet blir försatt omöjliga positionen –> “fright without solution” - biologisk instinkt/mekanism –> barnet vänds mot basen - där ska man hitta trygghet. Men i detta fallet –> farligt att vara. För det är så anknytning fungerar.
Intergenerationell överföring - överförs från generation till generation om obearbetade trauman etc.
Kan du beskriva teorin om “birth of the agentive self”?
Det är när barnet internaliserar omsorgspersonens representation till att skapa en form av ett psykologiskt själv.
En säker, lekfull interaktion med omsorgspersonen leder till en integration av primitiva lägen för att erfara verkligheten inom sig själv –> mentalisering
Vad händer när det går fel vid “birth of the agentive self”?
När föräldern missförstår barnets inre känsla, så reflekterar speglingen inte barnets känslor, t.ex. när föräldern blir rädd av ett barns rädsla/ångest, så blir det rädslan som barnet ser och känner i föräldern, därför blir erfarenheten att “inre ångest/rädsla som skrämmer den andra och leder till en inre känsla av att “jag är skrämmande”
Kan du beskriva teorin “birth of the “alien” self i desorganiserad anknytning?
Utvecklingen av en mentaliserande självorganisation förutsätter – som ovan nämnts - en sensitiv attachmentfigur som gör det möjligt för barnet att finna ”sig själv” representerat i den andre. Barn med desorganiserad anknytning har dock inte lyckats med detta – barnet har blivit för försummat. När ett barn som signalerar behov av skydd i stället till exempel möts med aggressivitet så skapas förvirring. En situation uppstår som kan karaktäriseras som ”en rädsla utan slut”- när den som ska förmedla trygghet i stället väcker det motsatta. Barnet möter en förälder som uppfattas som skrämmande eller skrämd, som antingen visar rädsla för barnet eller rädsla för sin egen rädsla. Det desorganiserade anknytningsmönstret har därför av förklarliga skäl visat sig vara en betydande riskfaktor för individens fortsatta utveckling. Speciellt om han eller hon utsätts för andra påfrestningar.Enligt anknytningsteorin utvecklas självet i en affektreglerande kontext tillsammans med föräldrarna. Barn som utvecklar en desorganiserad anknytning får ingen möjlighet att utveckla ett agentivt själv – självstrukturen blir även desorganiserad/fragmenterad/försvagad. I stället för att finna sig själv representerat i den andre, lär sig dessa barn tidigt mentalisering för att kunna läsa av och förutse föräldrarnas – ofta skrämmande – agerande.
Ett alienerat själv (alien self) utvecklas genom att barnet som en del av sin identitetsupplevelse tar in den andres (alien others) inre med dess förvrängda, frånvarande eller illvilliga bild av barnet
Vad är ett “alien self”?
Det är när barnet inte kan “finna sig själv i den andre” som en intentioner varelse - utan barnet internaliserar istället en representation av “the Alien other” i självet. Det finns i de flesta av oss i någon form. Upplevelsen av Alien self är att jämföra med en “inre plågoande”. Alien self kan ofta upplevas som en känsla av djupt inre hat, en oförmåga att njuta av vad man uppnår (achievements) och en oförmåga att uppskatta komplimanger etc. Alien self kan vara antingen en egen röst eller anknytningspersons röst som riktar sig mot självet “jag hör röster..” (misstolkas ofta för psykos)
Vad är social kognition?
Bred term som används för att beskriva kognitiva processer
(mestadels omedvetna processer i hjärnan) som är relaterade till
bland annat perception, förståelse, språk, auditoriska, visuella och
fysiska ledtrådar som kommunicerar emotionell och interpersonell
information.
Vad innebär svårigheter i mentalt processande?
- Bristande mentala representationer av sig själv och andra
- Låg tolerans för frustration
- Låg självkänsla
- Ingen sammanhängande inre värld
- Skadade självobjekt - representationer
- Bristande verklighetsuppfattning
