Klinisk barnpsykologi kap 13

Question 1

Vad innebär det att ett barn far illa?

Answer 1

Uttrycket barn som far illa relaterar till att barnets grundläggande behov av omsorg och en omsorgsgivande person inte är uppfyllt.

Barn vars föräldrar på avgörande sätt brister i sin förmåga att ge sitt barn adekvat omsorg, eller att barnet saknar föräldrar och att inte någon annan vuxen tagit över ansvaret för att ge barnet omsorg

Brister i barnets familjemiljö för att förstå symtom på ohälsa och avvikande utveckling hos barnet

TÄNK PÅ! Skillnader i samhällen, kulturer och familjer när det gäller normer, attityder och förväntningar kring barnuppfostran och föräldrars omsorgsansvar. Samtidigt finns det såklart gränser för när man menar att föräldrar inte tagit det ansvar de bör och gett sitt barn den omsorg som det behöver.

Bedömningen av NÄR föräldrarnas brister blir av den omfattningen att barnet far illa –> samhällelig kontext –> SoL och LVU

I begreppet “barn som far illa” ryms flera former av omsorgssvikt, främst vanvård och olika former av misshandel och övergrepp

Question 2

Vad finns det för olika former av barnmisshandel?

Answer 2

Fysisk misshandel
Psykisk misshandel
Sexuell misshandel
Misshandel av ospecificerad form

Question 3

Barn som utsätts för flera olika typer av misshandel och övergrepp löper särskilt hög risk för att…?

Answer 3

Barn som utsätts för flera olika typer av misshandel och övergrepp löper särskilt hög risk för att utveckla psykisk ohälsa, speciellt om sexuella övergrepp ingår.

Question 4

Sedan förbudet mot aga infördes i Sverige –> ovanligare att?

Answer 4

Sedan förbudet mot aga infördes i Sverige –> ovanligare barn utsätts för våld av sina föräldrar

Question 5

Vad är vanligast förekommande vid fysisk misshandel?

Answer 5

Vanligast förekommande är är att barnet blir slaget med hand, knuffat eller slängt av den vuxne och det är mer undantagsvis som barnet orsakas allvarligare kroppsliga skador

Question 6

Är fysiskt våld mot barn accepterat?

Answer 6

Vi har anledning att tro att användandet av fysiskt våld mot barn har blivit allt mindre accepterat rent generellt, och att det finns en ökad benägenhet att anmäla misstänkt fysisk barnmisshandel.

Question 7

Hur många barn tror man blir utsatt för fysisk misshandel vid upprepade tillfällen i %?

Answer 7

Det finns dessvärre också anledning att anta att 5-10 % av barnen i Sverige utsatts för fysiskt våld av sina föräldrar vid upprepade tillfällen.

Question 8

Var och av vem sker sexuella övergrepp oftast?

Answer 8

De sexuella övergreppen sker m.a.o för det mesta i hemmet och förövaren är en person som barnet har en nära relation till. Sexuella övergrepp mot barn tenderar att pågå under lång tid av barnets uppväxt.

Question 9

Vid sexuella övergrepp, hur gör förövaren?

Answer 9

För det mesta använder förövaren istället känslomässig utpressning och utnyttjar sin dominans genom att beskriva övergreppen som lekar eller gemensamma hemligheter och att barnet får en särskild närhet eller en särskild status genom handlingarna. Det förekommer fysiska skador på barnet som kan identifieras, t.ex. irritationer i underlivet eller smittats med könssjukdomar, men i många fall finns ingen synlig kroppslig skada hos barnet.

Question 10

Vad innebär psykisk misshandel?

Answer 10

Psykisk misshandel - förälder skrämmer, hotar eller förlöjligar barnet. Psykisk misshandel kan också handla om att en förälder negligerar eller avvisar barnet och inte bryr sig om barnets behov.

Question 11

Glaser (2011) beskriver olika typer av skadligt samspel mellan omsorgspersonerna och barnet, vilka?

Answer 11

1. att vara emotionellt otillgänglig, avvisande eller nonchalerande
2. att vara fientlig, klandra eller skuldbelägga, verbalt kränka och håna barnet
3. att ställa krav på barnet som inte rimmar med barnets utvecklingsålder, eller att utsätta barnet för situationer som är skadliga, t.ex. bevittna våld i familjen
4. Oförmåga att respektera barnet som individ och gränserna mellan barnet och den vuxne, som när barnet används för att tillfredsställa förälderns behov eller på annat sätt för förälderns syfte som inte gagnar barnet
5. Att inte stödja barnets adekvata socialisation genom att isolera det från samhället eller genom att korrumpera (fördärva) eller dra in det i asociala sammanhang, t.ex. i kriminella handlingar eller som barnsoldat

Question 12

Vilken är den vanligaste formen av barnmisshandel?

Answer 12

Psykisk misshandel

Question 13

Stort antal studier –> sambandet mellan psykisk misshandel och/eller bristande omsorg och …?

Answer 13

Stort antal studier –> sambandet mellan psykisk misshandel och/eller bristande omsorg och emotionella, beteendemässiga och kognitiva svårigheter som barn.

Question 14

När man som barn blir utsatt för psykisk misshandel, vad brukar det leda till ökad risk för svårigheter med?

Answer 14

Relationer till andra och aggressiv benägenhet som vuxen

Question 15

Att bevittna våld mot förälder, vad innebär bevittna?

Answer 15

Bevittna = barnet närvarande när våldet pågår, ser och blir direkt påverkade

Question 16

Finns det ökad sannolikhet för psykisk traumatisering vid bevittnandet av våld mot förälder?

Answer 16

Att barn hör hur omsorgspersonen misshandlas eller på annat sätt får veta vad som händer, t.ex. genom att se skadorna, innebär på motsvarande sätt en risk för psykisk traumatisering

Question 17

När barn far illa är det vanligt med så kallad polyviktimisering, vad innebär det?

Answer 17

När barn far illa är det vanligt med så kallad polyviktimisering = dvs att de utsätts för flera olika former av misshandel, övergrepp och vanvård samtidigt

Question 18

Vad finns det för risk gällande föräldrar som utövar våld mot sina barn?

Answer 18

Risk - föräldrar som utsätter sina barn för omsorgssvikt och misshandel –> egna svårigheter –> egocentrerade i sina problem och därmed fight/flight mode (Maria pratade om) –> inte tar hänsyn till barnet och barnets behov

Question 19

Vad finns det för riskfaktorer gällande våld mot barn?

Answer 19

Fattigdom (föräldrarna)
Arbetslöshet (föräldrarna)
Bristande utbildning hos föräldrarna
Ensamt föräldraskap
Bosatt i områden med hög förekomst av kriminalitet och sociala svårigheter
Risken för att barn far illa ökar särskilt om flera olika riskförhållanden föreligger samtidigt.

Störst risk barn far illa – en eller båda föräldrarna har en allvarlig psykisk störning, ett aktivt missbruk eller en kognitiv funktionsnedsättning.

Föräldrar som själva varit utsatta omsorgssvikt och farit illa under uppväxten –> högre risk själva brista i sitt föräldraskap –> ond cirkel (intergenerationell aspekt)

Question 20

Vad finns det för friskfaktorer?

Answer 20

Stark fysik
God kognitiv förmåga
Social kompetens
Vissa barn trots svåra uppväxtförhållanden kan utvecklas väl (om man har en eller flera friskfaktorer med sig). Barn med dessa egenskaper har också lättare att få stöd från vuxna utanför familjen. Avsaknad av dessa friskfaktorer/positiva egenskaper leder till att barnets utsatthet ökar.

En trygg och varaktig relation till någon bekräftande vuxen (t.ex. Lärare eller ungdomsledare) har tydligt samband med barnets förmåga att bemästra svåra uppväxtvillkor.

Question 21

Förekomst - hur vanligt förekommande är det med barn som far illa?

Answer 21

Svaret är att det beror på vilket samhälle vi pratar om. I Sverige löper barn som lever i socialt utsatta miljöer större risk att utsättas för såväl omsorgssvikt som våld eller fara utanför hemmet än vad barn som är bosatta i välbärgade bostadsområden gör.

5-10 % av barnen i Sverige befinner sig i riskzonen för allvarligt bristande omsorg

Question 22

Utvecklingen kan störas hos barn som far illa, ge exempel

Answer 22

Barn som utsatts för misshandel, nyckfull behandling och försummelse får en dålig skoltid och löper högre risk för kriminalitet och missbruk.

Risken för negativ påverkan på barns hälsa och utveckling är särskilt hög om de utsätts för både vanvård och misshandel.

Question 23

Hur visar sig barnets skador på barnet?

Answer 23

Störd anknytning

Störd förmåga att reglera affekter, uppmärksamhet och beteende

Question 24

A.P skrämmande och kränkande –> barnet kan ej utveckla organiserad anknytning, vad händer då?

Answer 24

A.P skrämmande och kränkande –> barnet kan ej utveckla organiserad anknytning –> ej möjligt söka tröst och skydd hos föräldern/förövaren –> ökar barnets oro och rädsla –> samspelet mellan barnet och föräldern kommer att baseras på rädsla –> hela tiden påslaget anknytningssystem p.g.a anknytningssystemet aldrig stängs av p.g.a blir inte lugnad hos AP utan tvärtom räddare och oroligare

Samspelet mellan barn och AP/omsorgsperson utgör en riskfaktor och en hög andel av barn som far illa har en otrygg anknytning

Question 25

Förklara kring barn som far illa + desorganiserat anknytningsmönster?

Answer 25

Desorganiserad anknytningsmönster = barn, trots att deras föräldrar finns tillgängliga, inte kan använda sig av dem för att få trygghet. Barnen saknar anknytningsstrategier som kan hjälpa dem att reglera oro och rädsla. Det innebär att barnet inte heller får något sätt att hantera sin oro, utan lätt hamnar i affektutbrott och är svårt att lugna ner. Barn med desorganiserad anknytning får ofta stora problem med känslomässig reglering, och det är desorganiserad anknytning som har starkast samband med framtida beteendestörningar och framförallt utagerande former av psykisk ohälsa.

Barn som far illa –> riskerar utveckla kaotiska och osammanhängande inre arbetsmodeller som stör deras förmåga till relationer med andra. Barnen får en föreställning om att nära relationer är förknippade med fara + de själva inte är värda vare sig skydd eller omsorg.

Question 26

Hur kan barnets desorganiserade anknytningsmönster komma till uttryck?

Answer 26

Aggressivt beteende – vanligaste sättet som barn använder för att kontrollera andra. Om man genom hot eller våld får andra att göra som man vill, kan man känna trygghet i den aggressiva förmågan. Vrede och hat kanaliseras till andra relationer och situationer, vilket leder till olika typer av aggressiva och asociala beteendestörningar. Dessa barn kan vara charmiga och tillmötesgående gentemot dem som är beroende av och samtidigt aggressivt kontrollernade gentemot andra som de rår på.

Tvångsmässigt omvårdande (sätt att kontrollera) - detta innebär att barnet ständigt är observant på föräldern och hans/hennes behov. Det kan t.ex. vara en psykiskt sjuk mamma som barnet hela tiden passar för att inget ska hända/ingen ska upptäcka hur dåligt mamman fungerar. Barnets ständiga omvårdnad är ett sätt att både kontrollera föräldern och att inget händer som förändrar deras situation. Detta beteende kallas även för parentifiering.

Tredje variant - vänder kontrollen mot sig själva och hämmar egna känslor, viljeyttringar och uttryck. De gör sig så osynliga som möjligt genom att tona in och anpassa sig till förälderns olika åsikter och humör. Barnet uppträder m.a.o inställsamt, men deras beteende styrs av rädsla.

Question 27

När föräldern har stora problem, t.ex. allvarlig psykisk sjukdom, missbruk eller är våldsbenägna –> vanligt att barnen visar kombinationer av…?

Answer 27

När föräldern har stora problem, t.ex. allvarlig psykisk sjukdom, missbruk eller är våldsbenägna –> vanligt att barnen visar kombinationer av aggressivt beteende, tvångmässigt omvårdande och hämmat anknytningsmönster.

Question 28

När föräldrar brister i omsorg stöds inte utvecklingen av barns mentalisering, vilket är en förutsättning för ….?

Answer 28

När föräldrar brister i omsorg stöds inte utvecklingen av barns mentalisering, vilket är en förutsättning för empati och medkänsla.

Question 29

Barn som utsätts för upprepade skrämmande erfarenheter utan att få skydd och omsorg riskerar att få en…?

Answer 29

Barn som utsätts för upprepade skrämmande erfarenheter utan att få skydd och omsorg riskerar att få en avvikande utveckling av hjärnan så att kapaciteten för att modulera affekter och stress varaktigt blir sämre än vad deras genetiska potential innebar.

Question 30

Höga stressnivåer i späda barndomen –> förändra neurotransmittorsystemen så att…?

Answer 30

Höga stressnivåer i späda barndomen –> förändra neurotransmittorsystemen –> påverka benägenhet för aggresivitet i vuxen ålder

Question 31

Svår omsorgssvikt –> vissa delar av hjärnan utvecklas inte till sin fulla volym –> påverka funktioner som…?

Answer 31

Svår omsorgssvikt –> vissa delar av hjärnan utvecklas inte till sin fulla volym –> påverka funktioner som minne, uppmärksamhet och språkutveckling negativt. Ett symtom som kopplas till förändringar i amygdala är hypersensitivitet för tecken på ilska i ansiktet hos andra.

Question 32

Barn som far illa löper hög risk att få en avvikande hälsoutveckling generellt, med…?

Answer 32

Barn som far illa löper hög risk att få en avvikande hälsoutveckling generellt, med högre nivåer av hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, astma med flera allvarliga sjukdomar och med betydligt kortare livslängd än genomsnittet av befolkningen. Den högre benägenheten att hamna i missbruk och att omkomma i olyckor eller begå självmord leder även till att barn som farit illa under sin uppväxt har en förväntat kortare livslängd.

Question 33

Har barn som farit illa svårigheter att reglera affekter och beteende?

Answer 33

Barn som far illa löper risk att utveckla svårigheter med reglering av affekter och kroppsliga tillstånd, t.ex. aktivitetsnivå. Svårigheterna att reglera sig själv uttrycks även i sömnstörningar, svårigheter med maten och en allmän oförmåga till att etablera inre struktur och regelbundenhet. Det förekommer också att barnen blir överdrivet känsliga för beröring och höga ljud. Ja.

Question 34

Har barn som farit illa svårigheter med uppmärksamhet, kognition och inlärning?

Answer 34

Barn som utsatts för misshandel och övergrepp –> sänkt kognitiv förmåga och bristande uppmärksamhet –> svårigheter att klara av skolan och inlärning

Barn som varit emotionellt försummade eller vanvårdade löper högre risk att utveckla kognitiva svårigheter

Barn som utsatts för fysisk misshandel löper högre risk att utveckla uppförandestörningar eller depression – dessa barn är i större utsträckning aggressiva, bråkiga och trotsiga

Försummade barnen har en tendens att utveckla internaliserade symtom –> inte heller uppmärksammas på samma sätt i skolan

Question 35

Har barn som farit illa svårigheter med självuppfattning och verklighetsuppfattning påverkas negativt?

Answer 35

Barn utsatts för kränkningar –> upplever att ingen uppskattar dem/bryr sig om dem –> uppfattar sig själva som värdelösa/ingen tycker om dem

Många barn utsatts för övergrepp och kränkningar lägger även ansvaret på sig själva, känner skuld och skam –> överdrivet beroende av bekräftelse på och misstro mot att någon kan tycka om dem –> svårt inleda och bibehålla nära relationer

Barn som farit illa - löper också risk sämre förmåga att känna empati, att inte vilja hjälpa andra eller att inte följa vanliga regler för hur man ska bete sig mot andra och i samhället, jämfört med andra barn

Inte samma förmåga att mentalisera, dvs inte har samma förmåga att sätta sig in i andras situation –> deras förmåga att bry sig om andra är sämre. Det kan också innebära att barnet får en tendens att uppfatta andra som hotfulla eller föraktfulla.

Question 36

Hur kan vi upptäcka att barn far illa?

Answer 36

Svårt - barnen ofta döljer/bortförklarar olika tecken på att inte allt är som det ska. F kan också säga att “såhär gör föräldrar mot alla barn” + barn har inga andra erfarenheter –> förstår inte den verkliga situationen förrän de är äldre och får större kontaktnät

Viktiga ledtrådar är att barnen är smutsiga, saknar kläder eller visar andra tecken på vanskötsel. Även barn som är aggressiva mot andra på ett sätt som inte är “barn i allmänhet”. Barn som kommer med upprepade eller oförklarliga skador till sjukvården är ett annat exempel.

De viktigaste tecknen på att barn far illa är ofta beteendestörningar och andra psykiska symtom som barnen efterhand utvecklar och som omgivningen lägger märke till. Inte minst i skolan reagerar man när barn är bråkiga eller aggressiva eller har uppmärksamhetsstörningar.

Question 37

Vad är den viktigaste insatsen när barn far illa?

Answer 37

Viktigaste insatsen är att se till att barnet snabbt får en trygg situation
Viktigt att barnet får tydliga och åldersanpassade förklaringar till varför olika insatser görs i familjen, eller varför de eventuellt placeras i ett jourhem

Barn som far illa har både behov av skydd och av långsiktiga behandlingsinsatser för att i möjligaste mån hantera följderna av sin utsatthet.