Omsorgssvikt föreläsning

Question 1

Är det straffbart att låta barn bevittna våld?

Answer 1

Ja

Question 2

Vad har barn för rättigheter?

Answer 2

“I varje barns grundläggande rättigheter ingår att få omvårdnad, att få växa upp under trygga förhållanden med närvarande vuxna och att få utvecklas i sin egen takt utifrån sina förutsättningar”

“Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt och psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet” FNs barnkonvention kort version art 19.

Question 3

Vad ska vi som psykologer göra om vi misstänker omsorgssvikt?

Answer 3

Oroliga – misstanke att barn vanvårdas –> ålagda/skyldiga att berätta. Det behöver inte vara ett barn som ni konkret träffar - det kan vara att någon annan som berättar om ett barn –> be dem orosanmäla alt anmäla själva

Vi skyddar inte vuxna framför barn.

Question 4

Vad innebär att fara illa?

Answer 4

Barnets grundläggande behov av omsorg har inte tillgodosetts
“Begreppet barn som far illa innefattar alla former av övergrepp, försummelse och utnyttjande som leder till faktisk eller potentiell skada för barnets hälsa eller utveckling. Det kan t.ex. avse barn och ungdomar som i hemmet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse eller om barnet har allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj, likaså om det blir vittne till våld eller lever i en miljö där våld och hot om våld förekommer. (barn som far illa socialstyrelsen 2014)

Barn och ungdomar kan också fara illa p.g.a eget beteende (t.ex. Missbruk, kriminalitet, andra självdestruktiva beteenden)

Question 5

Vad innebär polyviktimisering?

Answer 5

Poly=multi(utsatthet) = att utsättas för flera olika former av misshandel, övergrepp och vanvård samtidigt. Detta är vanligt när barn far illa

Question 6

Vad innebär försummelse?

Answer 6

Bristande tillsyn och övervakning
Att överge barnet
Att inte tillgodose barnets känslomässiga behov
Likgiltig förälder
Att inte se barnet som en intentionell egen
Apatisk och/eller deprimerad förälder
Irrationell förälder
Alkohol/drogmissbrukande förälder
Att föräldern inte tillgodoser barnets behov av sömn, mat, hygien, kläder, utbildning, stöd eller andra mänskliga behov
Att föräldern eller föräldrarna inte tillgodoser barnets behov vid sjukdom, psykisk ohälsa eller bristande tandhälsa

Question 7

Vad kan man se vid hjärnscanning gällande neglect (försummelse)?

Answer 7

Hjärnscanning - neglect vs bra uppväxt. 3-åringen neglect har bara hälften så stor hjärna som 3-åringen som inte blivit utsatt för neglekt. Där synapserna utvecklas. Förlorar de delarna av hjärnan pga hjärnan utvecklas i sin kontext.

Question 8

Kan att växa upp i en familj där ett syskon blir favoriserat klassificeras som ett trauma?

Answer 8

Ja, att växa upp i en familj där ett syskon är favoriserad kan klassificeras som trauma.

Question 9

Hur definieras våld?

Answer 9

Våld definieras i SBU rapporten 280/2018 enligt följande:
• Psykiskt och emotionellt våld (till exempel kränkningar, hot eller att barnet ignoreras eller isoleras).
• Fysiskt våld (till exempel att slå med eller utan tillhyggen, bita, knuffas, dra i håret eller skaka).
• Bevittnande av våld mellan vuxna i hemmet (inkluderar både att höra eller se våld).
Sexuellt våld inkluderas inte i rapporten ovan men en definition är alla former av sexuella handlingar eller situationer med sexuell innebörd som påtvingas ett barn av en annan person.

Question 10

Hur många anger att de utsatts för våld av förälder (fysisk misshandel)?

Answer 10

I studier där svenska barn tillfrågats om de utsatts för våld av en förälder anger 15–30 procent att det har förekommit och 3–7 procent att det har skett upprepade gånger eller ofta (Annerbäck m.fl., 2010; Jansson, Jernbro & Långberg, 2011).

Question 11

Hur många % av barn i Sverige anger att de har blivit utsatta för fysiskt våld av sina föräldrar vid upprepade tillfällen?

Answer 11

Ca 5-10% av barnen i Sverige utsätts för fysiskt våld av sina föräldrar vid upprepade tillfällen

Question 12

Vilka är förövarna vid fysisk misshandel?

Answer 12

Bland polisanmälda fall av barnmisshandel är det till två tredjedelar papporna som är förövare, och det är vanligt (ca 60 %) att flera personer i familjen har utsatts för våld eller andra kränkningar (Brå 2011:16).

Question 13

Vem utför sexuella övergrepp?

Answer 13

Bland polisanmälda sexuella övergrepp mot barn år 2018 var den misstänkte i 70 procent av fallen en person i släkten, vanligtvis i den närmaste familjen, och i 90 procent av fallen var det en vuxen person.

Question 14

Vilket kön har de flesta förövare och offren?

Answer 14

Manliga förövare svarade för 96 procent av de anmälda brotten mot barn under tolv år, och drygt tre fjärdedelar av offren var flickor (Brå 2011:6).

Question 15

Glaser identifierade olika typer av skadligt samspel mellan omsorgspersonen och barnet, vilka?

Answer 15

Att vara emotionellt otillgänglig, avvisande eller nonchalerande
Att vara fientlig, klandra och skuldbelägga, verbalt kränka och håna barnet
Att ställa krav på barnet som inte rimmar med barnets utvecklingsålder, eller att utsätta barnet för situationer som är skadliga, t.ex. bevittna våld i familjen
Oförmåga att respektera barnet som individ och gränserna mellan barnet och den vuxne, som när barnet används för att tillfredsställa förälderns behov eller på annat sätt för förälderns syfte som inte gagnar barnet
Att inte stödja barnets adekvata socialisation genom att isolera det från samhället eller genom att korrumpera barnet eller dra in det i asociala sammanhang, t.ex. i kriminella handlingar eller som barnsoldat

Question 16

Vad är en skyddsfaktor för barn?

Answer 16

Studie –> Föräldern mentaliserar en – dvs ser en som en intentionell egen –> skyddsfaktor

Question 17

Vad finns det för riskfaktorer gällande omsorgssvikt?

Answer 17

Att vara pojke - ökar risken för fysisk misshandel
Att vara flicka - ökar risken för sexuella övergrepp
Att ha en kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning - för utsatthet av flera slag, både i den egna familjen och i samhället
Otrygg anknytning - för utsatthet i kamratkretsen
Att vara ung - för allvarligare psykopatologi
Att ha varit utsatt tidigare - för ny utsatthet
Att ha varit utsatt för en typ av allvarlig livshändelse - för att även vara utsatt för andra allvarliga livshändelser
Polyviktimisering - för missbruk av olika slag, fysisk och psykisk ohälsa - betydligt högre risk att dö i förtid. Löper högre risk hjärtinfarkt t.ex. Betydlig högre risk dör av naturliga orsaker. Risken för suicid ökar. Ökad risk somatiska sjukdomar. Inte får hjälp bryta onda cirkeln –> svåra situationer –> dör i olyckor och dramatiska kontexter.

Question 18

Vad är det som barnet missar om det bor i ett belastat bostadsområde?

Answer 18

Tänka om sitt eget tänkande. Vi behöver flera affektreglerade personer runt omkring oss –> lever ökat belastat bostadsområde och t.ex. hör skott utanför, hör bråk genom väggen. Flight fight mode föräldrar - adaptivt att vara på sin vakt. Fight flight mode - självcentrerad - kan inte styra det, det bara blir så. Vara orolig för att något ska hända sitt barn om man låter de leka på gården själva. Barnen fråntas möjligheten att vara i närheten vuxen inte är i fight flight mode. Detta betydligt enklare – vuxna behöver ej vara i fight flight mode.

Ingen framtidstro – man måste kunna se sig själv i framtiden –> annars blir livet meningslöst. Varför ska man lyssna på någon? Varför ska man gå i skolan? Då kan man lika gärna dö.

Rättegångspodden - Hagfors knivhugg 17-åring. Helt utlämnade åt varandra. Fanns ingen vägledning. Får hålla sig i varandra. Starka känslor - kärlek & hat växer sig starkt. Som tonåring behöver hjälp att reglera det. Intervjuade föräldrar och de vuxna –> tydligt de befann sig i en emotionellt och kognitivt lägre nivå än sina barn. En generationsgrej – de har inte fått den vägledningen –> så fortsätter det så.

Om man har en massa känslor inte reglerar/bearbetar dem. Kroppen glömmer inte dem. De kommer alltid göra oss påminda. Om inte bearbetad –> omsätts i handling.

Question 19

Vad är det absolut viktigaste för tonåringar?

Answer 19

Kompisar otroligt viktigt under tonåren. Samtidigt inte tonåringar vara för utlämnade åt varandra.

Question 20

Vad händer vid försummelse vid desorganiserad anknytning?

Answer 20

Hot utifrån stressar oss –> vänder oss mot anknytningsbasen och blir reglerade.
Svåraste - hotet kommer inifrån –> barnet blir försatt omöjliga positionen –> “fright without solution” - biologisk instinkt/mekanism –> barnet vänds mot basen - där ska man hitta trygghet. Men i detta fallet –> farligt att vara. För det är så anknytning fungerar.

Intergenerationell överföring - överförs från generation till generation om obearbetade trauman etc.

Question 21

Vad innebär teorin birth of agentive self?

Answer 21

I en normal utveckling – egenansvar eller som i utvecklingspsykologin kallar för “agens” –> “jag kan påverka mitt liv på något sätt, kanske inte allt men i alla fall ngt”

Andra människor har känslor, kan läsa av andra, jag påverkar andra –> om jag rasar och blir arg så påverkar jag andra.

“good enough” anknytningsperson - försöker spegla – barnet internaliserar det

Kärnan i ett psykologiskt själv - man blir mer koherent – man begriper man är olika i olika kontext etc

Embodied mentalizing -

Question 22

Vad händer när det blir fel (birth of agentive self)?

Answer 22

When the parent micperceives the baby’s inner state, the mirroring would not accurately reflect the baby’s feelings, eg. When a parent is frightened by a baby’s distress, what the baby would see and experience is the fear in the parent, and hence the experience that they would take into themselves is the experience of: inner distress which frightens the other and hence to an inner experience of “I am frightening”

Question 23

Vad innebär teorin birth of the alien self in disorganized attachment?

Answer 23

“The alien self” “Främmande självet” - emotionellt innehåll som finns i barnet men som barnet inte kan relatera till. Man har blivit tillskriven egenskaper som man inte har, det är något helt enkelt som är främmande för barnet. Ett barn kan inte reflektera kring det: jag är inte ond, jag är inte skrämmande. Föräldern för ngt på mig som jag inte är. Barn måste ta in det där till sig själva och göra det till sanning. “Jag känner mig som skrämmande, ond, bråkig etc” –> jag kan inte förstå mig på det men jag vet att ngt är fel med mig och då kommer jag hata mig själv. Alien self är mer självhat än självkritik.

Lösning: träffar ngn person –> gör att man skapar en relation till alien self. Eller så lever man med det genom sitt liv. Man blir inte av med sitt alien self men man kan skapa en relation till det som en positiv lösning.

Question 24

Vad kan vi säga om alien self?

Answer 24

Present in most of us to some degree
Only leads to fragmentation of the mind if the internal world is mostly dominated by the alien self –> bryta samman det inre livet, det blir bara väldigt jobbiga känslor som personen får stå ut med
The experience of the alien self is similar to an internal tormentor
Can often be experienced as a feeling of deep inner hate; an inability to experience pleasure from one’s achievements; inability to appreciate compliments, etc

Question 25

Hur ska vi som psykologer arbeta med barn som är ett med sitt alien self?

Answer 25

Som psykologer träffa ungdomar som är ett med sitt alien self. Ett alien self har ett grepp om personen. Det jobbar vi med –> försöka få loss det –> inte att det kan tas bort men att skapa en relation till det och därmed leva med det och stå ut med det
Sen om man börjar röra sig –> börjar bli en andrahandsrepresentation – en del av mig som jag står ut med –> kan vara i världen på ett annat sätt - tänka kring det känsloinnehållet. Problematiskt när man inte kan tänka kring det.

Dominerade alien self hör som en röst inom sig. “Jag hör röster” –> ibland misstolkas som en psykos. Psykos mer röst “du har ett chip i pannan som styr dig”. Medan alien self antingen egen röst eller anknytningspersons röst som riktar sig mot självet.

Question 26

Kan du kliniskt illustrera (konkret exempel) på hur alien self kan yttra sig och hur barn och ungdomar kan agera när alien self tar över?

Answer 26

Skada sig själv - för att ngt händer. Stor sätt alltid relationell trigger. Känner sig avvisad etc. Drar igång en emotionell storm inuti där man blir helt oreglerad. Det gör att man inte förstår andra och inte förstår sig själv.

Neurobiologiskt har man inget annat perspektiv. Antar att andra människor känner samma sak.

“De här personerna är inte jag, de känner sannolikt ngt annat just nu. “ högt kognitivt tänkande –> limbiska systemet och frontalloben igång. Frontalloben slås ut och limbiska systemet också - kan man inte tänka så.

Psykisk ekvivalens – jag kan bara uppleva världen på ett perspektiv. Jag drunknar i mina känslor. Känner sig djupt isolerad och ensam.

Kidnappad av sitt alien self. Finns ingen människa som kan gå runt i det. Ett sätt få tyst alien self är att man skär sig –> skadar sitt alien self. När man skär sig själv opiater och endorfiner när man gör det. Sedan slutar hjärnan producera det efter ett tag. Blir beroende av att skära sig själv. Känslorna lugnar sig och man kan tänka och känna klart. Ingen hatar mig.

Klipp – norsk psykolog. Alfred & shadow. A short story about self-criticism – hur alien self kan uttrycka sig

Förväntan som psykologer att trolla bort ngt (den röda draken t.ex.) –> men inte det vi gör. Hur man lever med det och förhåller sig till det.

“Jag ville ju bara skydda dig” sa draken –> förstå funktionen och varifrån det kommer

Visa sin sårbarhet för ngn är en styrka

Question 27

Vad finns det för friskfaktorer, dvs faktorer som bidrar till att vissa barn kan utvecklas väl trots svåra uppväxtförhållanden?

Answer 27

Relationellt intresse (trots svårigheter etablera relationer och förmåga att plocka upp bra folk), egenansvar (hitta relationer), se sig själv i framtiden
Stark fysik
God kognitiv förmåga - kan vara en sårbarhet att ha högt IQ t.ex.
Social kompetens
Trygg och varaktig relation till annan bekräftande vuxen

Question 28

Vad för utveckling kan ske hos barn som far illa?

Answer 28

Störd anknytning – barn som far illa riskerar att utveckla kaotiska och osammanhängande arbetsmodeller (alltså man blir rädd för den som tar hand om en) som stör deras förmåga till relationer med andra
Svårigheter att reglera affekter och därmed beteende - ökad risk för utagerande beteende. Risk att fastna i negativa känslor t.ex. depressitivtet
Svårigheter med uppmärksamhet, kognition och inlärning - inverkar på barnets möjlighet att klara av skolarbete. Barn som varit emotionell försummade eller vanvårdade löper större risk för att utveckla kognitiva svårigheter
Självuppfattning och verklighetsuppfattning påverkas negativt. Barnen riskerar uppfatta sig själva som mindre värda. Risk för låg självkänsla, skam, skuld, misstro att andra kan tycka om dem, brister i mentaliseringsförmågan

Question 29

Barn som utsätts för fysisk misshandel eller bevittnat våld mot en förälder visar oftare?

Answer 29

Aggressivitet och beteendestörningar

Question 30

Barn som utsätts för svår omsorgssvikt visar oftare?

Answer 30

Ett socialt undvikande beteende och har de svåraste störningarna i sin kognitiva utveckling

Question 31

Barn som utsätts för sexuella övergrepp tenderar i större utsträckning av reagera med…?

Answer 31

Depressivitet bl.a.

Question 32

Vad är de viktigaste insatserna när barn far illa i en familj?

Answer 32

Vi har anmälningsskyldighet (SoL kap 14 § 1), som professionella redan vid misstanke. Vi har även uppgiftsskyldighet till socialtjänsten vid utredning.
Att se till att barnet snabbt får en trygg situation viktigaste insatsen
Stabila trygga relationer till vuxna som ger dem god omsorg
Öka barnets känsla av kontroll. En viktig förutsättning är att ge barnet en tydlig struktur.
Stödjande kommunikativt samspel i vardagen
Hjälpa barnet att öka sin förmåga till emotionell reglering
Se till att barn i familjehem får alla hjälpinsatser som de behöver (ex. Specialpedagogiska insatser, hälsoundersökningar, tandläkare, individualpsykoterapi)

INSATSER 3 faser:

1. Skydd och trygghet
2. Traumafokus, rekonstruera berättelsen om sig själv
3. Nya situationen och framtiden, acceptans

Question 33

Vad visar the ACE study?

Answer 33

1. Negativa barndomsupplevelser är betydligt vanligare än vad vi vanligtvis är medvetna om
2. Starkt samband mellan antal negativa barndomsupplevelser och riskbeteende. Dos-respons.
3. Starkt samband mellan antal negativa barndomsupplevelser och psykisk sjukdom
4. Tydligt samband mellan negativa barndomsupplevelser och fysisk sjukdom i vuxen ålder

Question 34

Vad är oerhört viktigt för barn att höra vid behandling?

Answer 34

Viktigt barn får höra i behandling att det inte är deras fel. Föräldrar som t.ex. bråkar mkt –> tappar ofta kontakten med barnet och svårt att förstå hur det påverkar barnet. Om ngn förälder säger “inte ditt fel” –> skydd för barnet.

Question 35

Vad är oerhört viktigt att poängtera med alien self?

Answer 35

Otrolig skillnad “jag har ett lätt triggad alien self –> åker ner i mitt hål där jag tror att jag är sämst i världen” mot att bara vara ett med det och att sina känslor är ett med alien self