Epistemisk tillit, mentalisering och anknytning Flashcards
Vad innebär epistemisk tillit?
Epistemisk tillit innebär att vi människor bedömer viss information som kommer till oss angående vår sociala omvärld som mer trovärdig än annan ny information som vi får till oss. Den informationen förmedlas på ett sätt som vi finner trovärdigt.
Epistemisk tillit handlar om en människas möjlighet att bedöma ny kunskap från en annan människa som:
1. pålitlig
2. generaliserbar
3. relevant för en själv
Vi finner informationen trovärdig och spetsar våra öron när vi vet att personen som förmedlar informationen har oss i åtanke.
Varför verkar det då ibland som att vissa inte lyssnar alls?
Kanske för att dessa personer inte funnits tillräckligt mycket i andras åtanke. Kanske har de blivit patroniserade, objektifierade, mobbade, bortglömda, gjorts osynliga, våldförda på, försummade, missade… etc. I det fallet är det ofta så att de inte heller lyssnar ens på sig själva. Vad ska de lyssna till hos sig själva om de inte funnits i någon annans känslovärld utan deras tillit har brutits gång på gång.
Vad är mentalisering?
Anknytningen är också den bas från vilken mentalisering utvecklas under barndomen. Termen mentalisering - som användes av Fonagy - refererar till den mänskliga förmågan att förstå att beteenden drivs av mentala tillstånd. Mentala tillstånd definieras som all den aktivitet som pågår i vår mentala värld inom oss: känslor, tankar, drivkrafter, intentioner, önskningar osv. Via mentalisering tillskriver vi psykologisk mening till mänskligt beteende. Mentalisering handlar också om vår förmåga att skapa mening i och begripa oss på våra egna inre och interpersonella erfarenheter.
Det finns ingen annan art på jorden som föder lika hjälplösa ungar som människan gör. Och inte bara i fysisk utan även i psykisk. Vad menar vi egentligen med detta?
Ett litet barns medvetande utvecklas inte om det inte speglas och fångas upp tillräckligt ofta på ett korrekt sätt av den närmaste omgivningen, dvs anknytningspersonerna. Människan föds med tillgång till alla grundaffekter som med nödvändighet behöver speglas och nyanseras i anknytningsrelationen för att de ska bli meningsbärande. Det finns inget spädbarn som föds med en medvetenhet om sina affekter eller om att de har ett mentalt liv, men känner gör de ändå. Spädbarn är helt och hållet utelämnade åt att de tas os hand av sina anknytningspersoner för att de ska börja förstå sig själva, andra och livet i största allmänhet.
Vilka är våra grundläggande affekter?
- Glädje
- Intresse
- Förvåning
- Ledsnad
- Rädsla
- Skam
- Ilska
- Avsmak
Är anknytning en instinkt som vi föds med?
Ja, anknytning är en instinkt vi föds med. Det är inte något vi väljer, alla människor måste, helst igenom hela livet men särskilt till en början, ha en anknytning för att överleva. AP behövs inte bara i bemärkelsen att någon ser till att vi får mat, dryck, värme och vård om vi blir sjuka. Vi måste ha AP omkring oss som också speglar våra känslor och ger oss mänsklig kontakt och som hjälper oss att bli socialt förbundna med andra. Spädbarn behöver dessa “visare” medvetanden som beskrevs inledningsvis som hjälp för att navigera i sina känslomässiga relationer.
Vad ligger i instinkten hos AP när t.ex. spädbarnet uttrycker obehag?
AP uppmärksammar obehaget, närmar sig barnet och tröstar och mildrar obehaget. Det instinktiva hos AP ligger i att just närma sig barnet och anstränga sig för att försöka förstå vad det är barnet känner. AP tar ett genuint intresse i vad som pågår för spädbarnet på mental nivå.
När aktiveras anknytningssystemet?
När vi känner oss just hotade, upprörda och stressade
Vad driver anknytningssystemet oss till att göra?
Anknytningssystemet driver oss till att uttrycka våra upprörda känslor för att vi ska kunna få hjälp, så att någon annan, sannolikt äldre och klokare, person intresserar sig för hur vi har det och gör vad hen kan för att hjälpa oss.
När vi säger att vi behöver AP för vår överlevnads skull och att någon har ett intresse för oss, vad för typ av intresse menar vi?
Ett genuint intresse för vem vi är som person. Ju mer andra känner och visar intresse för oss som den vi är, desto tryggare kommer vi sannolikt att bli.
Vad är markerad spegling?
Markerad spegling innebär att AP blir genuint intresserad av den nöd som barnet uttrycker, alltså i det mentala läget hos barnet “Är du ledsen/hungrig/uttråkad/rädd/trött eller kanske allt på en och samma gång?” AP anstränger sig för att skapa en uppfattning om vad som pågår i barnets medvetande och speglar sedan detta samtidigt som denna spegling filtreras genom hens mentala läge “Åh, du är ledsen lille vän, kom här, jag är inte lika ledsen och orolig som du, jag blir inte uppslukad av dina känslor, jag bekräftar det du känner men jag kan också skilja det från vad jag känner. Därför kan jag trösta och hjälpa dig så att du känner dig bättre” Därmed visar också AP genom ett överdrivet ansiktsuttryck, barnets emotion (ledsen, arg, orolig) för att sedan skifta sitt ansiktsuttryck till sitt eget mentala läge (jag hanterar detta/jag bryr mig/jag blir orolig/jag hjälper dig). Markeringen i speglingen hjälper barnet att uppfatta att det överdrivna ansiktsuttrycket hos den som speglar handlar om barnets subjektivt upplevda känsla och det andra ansiktsuttrycket som kommer efter visar att “speglaren” känner något annat.
Vad får AP när barnet uttrycker stress?
Oxytocinpåslag. Oxytocinet är vårt närmandehormon, även kallat vårt “må-bra-hormon”, som då “pushar” AP närmare barnet. Oxytocinet har också den funktionen att det gör oss människor mer prosociala och öppna för andras perspektiv, mer empatiska - vi får lättare att läsa den andras känsloläge. Oxytocin hjälper oss att skilja ur vad vi känner från en annan persons känslor. Förmågan hos AP att erbjuda markerad spegling hjälper barnet att utveckla förmågan att lugna ner sin stress, barnet kommer nu också få ett oxytocinpåslag och får därmed såväl en psykologisk som fysiologisk erfarenhet av att bli tröstat och att andra människor innebär belöning i form av lugnare känslor.
När ett barn får en trygg anknytning, vad för budskap från andra människor lär sig barnet då?
Budskapet till barnet är att det går att lita på andra som en källa för tröst och stöd vid svårigheter. Den trygga anknytningen som formas i och med den markerade speglingen kommer att underlätta för barnet i hens sociala kontext. Barnet kommer att kunna vara mer “öppet” inför att vara nyfiken på och skapa kontakt med andra vilket motverkar psykisk ohälsa. Samtidigt kommer barnet också att vara mer mottagligt för när det är läge att skydda sig från andra.
Vad är HPA-axeln en benämning på?
HPA-axeln är en benämning på ett system av hormoner som fungerar som kroppens svar på stress. De körtlar som utgör HPA-axeln och utsöndrar bl.a stresshormoner som kortisol och vasopressin är hypotalamus, hypofysen och binjurebarken.
Vad kallas kortisol även för?
Kortisol kallas även vårt rädslohormon och överproduceras vid otrygg anknytning.
Om vi har tröstande relationer tidigt i livet, vad dämpas då?
Om vi har tröstande relationer tidigt i livet dämpas produktionen av kortisol och stressreaktionen dämpas således.
När vi har trygg anknytning, hur spelar belöningssystemet in?
Den som är tryggt anknuten uppfattar andra som en belöning, som något gott och tillmötesgående. Detta kommer leda till att det utvecklas känsla av agens och självständighet och även dessa kommer uppfattas som belönande. Agens=upplevelsen av att vara den som håller rodret i ens liv.
Vad menar man händer när agensen utvecklas?
När agensen utvecklas betyder det att de får med sig en förmåga att se sin egen del i det som sker, att de är aktiva medskapare av sitt liv och att det inte är så hotfullt med andra människors perspektiv på saker och ting. M.a.o missförstånd går att reda ut och relationer, dvs andra människor, är ngt som i de flesta fall medför “bra” eller positiva känslor.
Vad finns det för riskfaktorer som hinder för trygg anknytning?
- Missbruk och/eller psykisk ohälsa hos en eller båda föräldrarna
- Intergenerationell överföring av trauma, där AP orättvist nog är förhindrade att skapa trygg anknytning utifrån egna olösta trauman eller olöst sorg
- Anknytningskontext som ställer mkt höga krav på föräldraskapet, t.ex. barn med en egen sårbarhet, t.ex. autismspektrumstörning
- Graden på press på föräldrar
- Fattigdom
- Uppväxt i belastade bostadsområden
OBS! Inga orsakssamband, enbart riskfaktorer
Har vi flera anknytningslägen?
Ja, inom en och samma person kan inrymmas flera olika anknytningslägen som tar sig uttryck beroende på vilken relationell kontext personen befinner sig i
Vad är en motståndskraft/resiliens som vissa barn/ungdomar besitter, trots omfattande riskfaktorer och egna psykiska svårigheter alltså ändå utvecklas till självständiga individer?
Dessa ungdomar tycks besitta en form av relationell kompetens som skyddar och hjälper dem att fungera mer än väl i relationella och sociala termer i sitt vuxna liv, sina tidigare svårigheter till trots. Den uppmärksamma eller informerade läsaren ser nu att den så kallade motståndskraft hos dessa ungdomar skulle kunna stavas mentalisering.
Vad producerar relationen till andra människor istället för oxytocin hos otryggt anknutna personer?
Kortisol produceras istället. Kortisol är ett tydligt mänskligt stresshormon som ingår i kamp-/frys-/flykt-läget och i HPA-axeln. Med kortisol i kroppen känner vi oss hotade och rädda. Därav kortisolproduktionen uppfattas inte anknytningsrelationer per se som belönande, lugnande och tryggande. Istället uppfattas de som olustiga, oroande och ibland t.o.m hotfulla. Att komma för nära en annan kan få den otrygges anknytningssystem att signalera fara.