Epistemisk tillit, mentalisering och anknytning

Question 1

Vad innebär epistemisk tillit?

Answer 1

Epistemisk tillit innebär att vi människor bedömer viss information som kommer till oss angående vår sociala omvärld som mer trovärdig än annan ny information som vi får till oss. Den informationen förmedlas på ett sätt som vi finner trovärdigt.
Epistemisk tillit handlar om en människas möjlighet att bedöma ny kunskap från en annan människa som:
1. pålitlig
2. generaliserbar
3. relevant för en själv
Vi finner informationen trovärdig och spetsar våra öron när vi vet att personen som förmedlar informationen har oss i åtanke.

Question 2

Varför verkar det då ibland som att vissa inte lyssnar alls?

Answer 2

Kanske för att dessa personer inte funnits tillräckligt mycket i andras åtanke. Kanske har de blivit patroniserade, objektifierade, mobbade, bortglömda, gjorts osynliga, våldförda på, försummade, missade… etc. I det fallet är det ofta så att de inte heller lyssnar ens på sig själva. Vad ska de lyssna till hos sig själva om de inte funnits i någon annans känslovärld utan deras tillit har brutits gång på gång.

Question 3

Vad är mentalisering?

Answer 3

Anknytningen är också den bas från vilken mentalisering utvecklas under barndomen. Termen mentalisering - som användes av Fonagy - refererar till den mänskliga förmågan att förstå att beteenden drivs av mentala tillstånd. Mentala tillstånd definieras som all den aktivitet som pågår i vår mentala värld inom oss: känslor, tankar, drivkrafter, intentioner, önskningar osv. Via mentalisering tillskriver vi psykologisk mening till mänskligt beteende. Mentalisering handlar också om vår förmåga att skapa mening i och begripa oss på våra egna inre och interpersonella erfarenheter.

Question 4

Det finns ingen annan art på jorden som föder lika hjälplösa ungar som människan gör. Och inte bara i fysisk utan även i psykisk. Vad menar vi egentligen med detta?

Answer 4

Ett litet barns medvetande utvecklas inte om det inte speglas och fångas upp tillräckligt ofta på ett korrekt sätt av den närmaste omgivningen, dvs anknytningspersonerna. Människan föds med tillgång till alla grundaffekter som med nödvändighet behöver speglas och nyanseras i anknytningsrelationen för att de ska bli meningsbärande. Det finns inget spädbarn som föds med en medvetenhet om sina affekter eller om att de har ett mentalt liv, men känner gör de ändå. Spädbarn är helt och hållet utelämnade åt att de tas os hand av sina anknytningspersoner för att de ska börja förstå sig själva, andra och livet i största allmänhet.

Question 5

Vilka är våra grundläggande affekter?

Answer 5

• Glädje
• Intresse
• Förvåning
• Ledsnad
• Rädsla
• Skam
• Ilska
• Avsmak

Question 6

Är anknytning en instinkt som vi föds med?

Answer 6

Ja, anknytning är en instinkt vi föds med. Det är inte något vi väljer, alla människor måste, helst igenom hela livet men särskilt till en början, ha en anknytning för att överleva. AP behövs inte bara i bemärkelsen att någon ser till att vi får mat, dryck, värme och vård om vi blir sjuka. Vi måste ha AP omkring oss som också speglar våra känslor och ger oss mänsklig kontakt och som hjälper oss att bli socialt förbundna med andra. Spädbarn behöver dessa “visare” medvetanden som beskrevs inledningsvis som hjälp för att navigera i sina känslomässiga relationer.

Question 7

Vad ligger i instinkten hos AP när t.ex. spädbarnet uttrycker obehag?

Answer 7

AP uppmärksammar obehaget, närmar sig barnet och tröstar och mildrar obehaget. Det instinktiva hos AP ligger i att just närma sig barnet och anstränga sig för att försöka förstå vad det är barnet känner. AP tar ett genuint intresse i vad som pågår för spädbarnet på mental nivå.

Question 8

När aktiveras anknytningssystemet?

Answer 8

När vi känner oss just hotade, upprörda och stressade

Question 9

Vad driver anknytningssystemet oss till att göra?

Answer 9

Anknytningssystemet driver oss till att uttrycka våra upprörda känslor för att vi ska kunna få hjälp, så att någon annan, sannolikt äldre och klokare, person intresserar sig för hur vi har det och gör vad hen kan för att hjälpa oss.

Question 10

När vi säger att vi behöver AP för vår överlevnads skull och att någon har ett intresse för oss, vad för typ av intresse menar vi?

Answer 10

Ett genuint intresse för vem vi är som person. Ju mer andra känner och visar intresse för oss som den vi är, desto tryggare kommer vi sannolikt att bli.

Question 11

Vad är markerad spegling?

Answer 11

Markerad spegling innebär att AP blir genuint intresserad av den nöd som barnet uttrycker, alltså i det mentala läget hos barnet “Är du ledsen/hungrig/uttråkad/rädd/trött eller kanske allt på en och samma gång?” AP anstränger sig för att skapa en uppfattning om vad som pågår i barnets medvetande och speglar sedan detta samtidigt som denna spegling filtreras genom hens mentala läge “Åh, du är ledsen lille vän, kom här, jag är inte lika ledsen och orolig som du, jag blir inte uppslukad av dina känslor, jag bekräftar det du känner men jag kan också skilja det från vad jag känner. Därför kan jag trösta och hjälpa dig så att du känner dig bättre” Därmed visar också AP genom ett överdrivet ansiktsuttryck, barnets emotion (ledsen, arg, orolig) för att sedan skifta sitt ansiktsuttryck till sitt eget mentala läge (jag hanterar detta/jag bryr mig/jag blir orolig/jag hjälper dig). Markeringen i speglingen hjälper barnet att uppfatta att det överdrivna ansiktsuttrycket hos den som speglar handlar om barnets subjektivt upplevda känsla och det andra ansiktsuttrycket som kommer efter visar att “speglaren” känner något annat.

Question 12

Vad får AP när barnet uttrycker stress?

Answer 12

Oxytocinpåslag. Oxytocinet är vårt närmandehormon, även kallat vårt “må-bra-hormon”, som då “pushar” AP närmare barnet. Oxytocinet har också den funktionen att det gör oss människor mer prosociala och öppna för andras perspektiv, mer empatiska - vi får lättare att läsa den andras känsloläge. Oxytocin hjälper oss att skilja ur vad vi känner från en annan persons känslor. Förmågan hos AP att erbjuda markerad spegling hjälper barnet att utveckla förmågan att lugna ner sin stress, barnet kommer nu också få ett oxytocinpåslag och får därmed såväl en psykologisk som fysiologisk erfarenhet av att bli tröstat och att andra människor innebär belöning i form av lugnare känslor.

Question 13

När ett barn får en trygg anknytning, vad för budskap från andra människor lär sig barnet då?

Answer 13

Budskapet till barnet är att det går att lita på andra som en källa för tröst och stöd vid svårigheter. Den trygga anknytningen som formas i och med den markerade speglingen kommer att underlätta för barnet i hens sociala kontext. Barnet kommer att kunna vara mer “öppet” inför att vara nyfiken på och skapa kontakt med andra vilket motverkar psykisk ohälsa. Samtidigt kommer barnet också att vara mer mottagligt för när det är läge att skydda sig från andra.

Question 14

Vad är HPA-axeln en benämning på?

Answer 14

HPA-axeln är en benämning på ett system av hormoner som fungerar som kroppens svar på stress. De körtlar som utgör HPA-axeln och utsöndrar bl.a stresshormoner som kortisol och vasopressin är hypotalamus, hypofysen och binjurebarken.

Question 15

Vad kallas kortisol även för?

Answer 15

Kortisol kallas även vårt rädslohormon och överproduceras vid otrygg anknytning.

Question 16

Om vi har tröstande relationer tidigt i livet, vad dämpas då?

Answer 16

Om vi har tröstande relationer tidigt i livet dämpas produktionen av kortisol och stressreaktionen dämpas således.

Question 17

När vi har trygg anknytning, hur spelar belöningssystemet in?

Answer 17

Den som är tryggt anknuten uppfattar andra som en belöning, som något gott och tillmötesgående. Detta kommer leda till att det utvecklas känsla av agens och självständighet och även dessa kommer uppfattas som belönande. Agens=upplevelsen av att vara den som håller rodret i ens liv.

Question 18

Vad menar man händer när agensen utvecklas?

Answer 18

När agensen utvecklas betyder det att de får med sig en förmåga att se sin egen del i det som sker, att de är aktiva medskapare av sitt liv och att det inte är så hotfullt med andra människors perspektiv på saker och ting. M.a.o missförstånd går att reda ut och relationer, dvs andra människor, är ngt som i de flesta fall medför “bra” eller positiva känslor.

Question 19

Vad finns det för riskfaktorer som hinder för trygg anknytning?

Answer 19

• Missbruk och/eller psykisk ohälsa hos en eller båda föräldrarna
• Intergenerationell överföring av trauma, där AP orättvist nog är förhindrade att skapa trygg anknytning utifrån egna olösta trauman eller olöst sorg
• Anknytningskontext som ställer mkt höga krav på föräldraskapet, t.ex. barn med en egen sårbarhet, t.ex. autismspektrumstörning
• Graden på press på föräldrar
• Fattigdom
• Uppväxt i belastade bostadsområden
  OBS! Inga orsakssamband, enbart riskfaktorer

Question 20

Har vi flera anknytningslägen?

Answer 20

Ja, inom en och samma person kan inrymmas flera olika anknytningslägen som tar sig uttryck beroende på vilken relationell kontext personen befinner sig i

Question 21

Vad är en motståndskraft/resiliens som vissa barn/ungdomar besitter, trots omfattande riskfaktorer och egna psykiska svårigheter alltså ändå utvecklas till självständiga individer?

Answer 21

Dessa ungdomar tycks besitta en form av relationell kompetens som skyddar och hjälper dem att fungera mer än väl i relationella och sociala termer i sitt vuxna liv, sina tidigare svårigheter till trots. Den uppmärksamma eller informerade läsaren ser nu att den så kallade motståndskraft hos dessa ungdomar skulle kunna stavas mentalisering.

Question 22

Vad producerar relationen till andra människor istället för oxytocin hos otryggt anknutna personer?

Answer 22

Kortisol produceras istället. Kortisol är ett tydligt mänskligt stresshormon som ingår i kamp-/frys-/flykt-läget och i HPA-axeln. Med kortisol i kroppen känner vi oss hotade och rädda. Därav kortisolproduktionen uppfattas inte anknytningsrelationer per se som belönande, lugnande och tryggande. Istället uppfattas de som olustiga, oroande och ibland t.o.m hotfulla. Att komma för nära en annan kan få den otrygges anknytningssystem att signalera fara.

Question 23

Hur kan våra förväntningar förhindra behandling?

Answer 23

Den välvillige behandlaren kan därför riskera att överstimulera ungdomens anknytningssystem utan att tänka på det. Ungdomens reaktion på överhettningen riskerar i sin tur att leda till att behandlarens anknytningssystem också överhettas. Det uppstår svårigheter när vi överstimulerar varandras anknytningssystem eftersom vi då inte har samma tillgång till våra frontallober och vårt sunda förnuft. Vi riskerar att börja missförstå varandra vilket ökar fientlighet och avståndstagande. Vi blir låsta i våra egna perspektiv och förväntar oss att den andra ska bete sig på ett för oss förutsägbart sätt. Eftersom vi inte ser varandras anknytningssystem med blotta ögat fastnar vi ofta vid att döma beteende som för oss ter sig obegripligt.

Question 24

Förklara lite om mentalisering

Answer 24

Mentalisering är en central del av vår sociala kognition och det är via mentalisering som vi blir socialt anslutna, vi kan t.ex. tänka “Varför blev hon så tyst? Var det för att jag sa det där? Jag kanske lät lite sur. Usch, det är besvärligt när hon tystnar, jobbig stämning det blev här.”

Question 25

Vad gör spegelneuroner hos oss människor?

Answer 25

Vi människor är utrustade med spegelneuroner vilka gör att vi helt enkelt smittar varandra med våra känslor. Dvs är den ena ledsen, arg etc är det mer regel än undantag att den andra snart kommer att dela i varje fall en del av det känslomässiga innehållet. Mentaliseringsnätverket hjälper oss. Specifika nervbanor i hjärnan som underbygger nätverket arbetar för fullt när vi försöker begripa oss på vad som pågår för någon annan, oss själva och oss bägge i relation till varandra. Nätverket hjälper oss att låta prefrontala cortex (vår mer förnuftsmässiga logiska del av hjärnan) och limbiska systemet (känslocentra i hjärnan) samarbeta med varandra.

Question 26

Vad är mentaliseringens 3 byggstenar?

Answer 26

1. Uppmärksamhet - “jag känner mig stressad, jag var lugn nyss, varför?”
2. Affektreglering - börjar fundera över vad vi och den andra känner.
3. Mentalisering - när vi mentaliserar är vi medvetna om vad vi gör nu, t.ex. skriker, tystnar och drar oss undan. Vi är medvetna om vår egen påverkan på andra samtidigt som vi är medvetna om andras påverkan på oss. Mentalisering medför istället att vi är nyfikna och intresserade av de känslor, tankar och andra mentala drivkrafter som driver den andras beteende, liksom vårt eget - vi går online socialt sett, vi får kontakt med oss själva och andra

Question 27

Är mentalisering mittemellan empati och mindfulness?

Answer 27

Ja, mentalisering inbegriper alltid 2 människor eller fler: jag själv i relation till andra och tvärtom. På så sätt skiljer sig mentalisering från mindfulness som handlar om att tona in till sig själv, liksom mentalisering också skiljer sig från empati, som handlar om att tona in till andra. Mentalisering sitter mittemellan dessa 2 och innebär att vi tonar in både till oss själva och till andra.

Question 28

Vad är icke-mentalisering?

Answer 28

Icke-mentalisering är vår alldeles unika “tipping point” inom oss, rent neurobiologiskt, där graden av stress möter vår anknytningshistoria. Vid denna punkt tippar vi in i icke-mentalisering. Då är läget genast mer problematiskt. Vi tappar då vår förmåga att begripa oss på såväl andra som oss själva, ångesten stiger och vi känner ofta en stark känsla av förlust, inte minst förlust av kontroll. Inte sällan gör detta läget att vi känner oss arga. Vi får svårt att tänka och skapa mening i det vi känner och omvärlden upplevs som mer hotfull. Vi går offline socialt sett, vi känner oss inte anslutna och förbundna med andra och tappar vår förmåga att förstå oss på oss själva och andra. Vi mår då inte bra mentalt, vi känner oss ensamma och tappar kontrollen.

Question 29

Vad händer när barns mentalisering hämmas?

Answer 29

För barn som växer upp i en kontext av övergrepp, t.ex. psykologisk eller fysisk misshandel, sexuella övergrepp etc, är det helt rimligt och adaptivt med en hämning av mentalisering. Det kan vara alldeles för otäckt i dessa miljöer att utveckla sin förmåga att tänka och känna kring andras mentala tillstånd (mentalisering), således blir det en överlevnadsstrategi att hämma eller t.o.m stänga ner mentaliseringen. Det är begripliga responser för att skydda självet mot mer övergrepp och besvikelser. För dessa barn är andras mentala tillstånd förenade med livsfara. Andras ev tankar och känslor om dem är oförutsägbara och mkt svåra att avläsa, de är såpass otäcka att barnet ,måste undvika att försöka läsa av vad ngn annan tänker eller känner. De gör det inte med flit, det är rent överlevnadsmässigt skydd där de går offline socialt sett för att värja sig mot fortsatta övergrepp.

Question 30

Har barn förväntan om fler “föräldrar”?

Answer 30

Ja, barn förväntar sig att bli vägledda av flera vuxna människor, inte bara av sina föräldrar. Ju fler tillgängliga vuxna som tar ett sunt och genuint intresse i barnet, desto mer gynnsamt för barnets utveckling.

Question 31

Vad står begreppet “alloparenting” för?

Answer 31

Alloparenting står för barns förväntan om att bli vägledda av flera vuxna.

Question 32

Hur bedömer vi om någon är trovärdig?

Answer 32

När någon bemöter oss med en intentionell hållning kommer vi bedöma den andra som trovärdig. Att ngn bemöter oss med en intentionell hållning innebär det att den andra ser på oss som en person i vår egen rätt med ett eget inre mentalt liv värt att respekteras. Den intentionella hållningen är signalen om ett intresse inför vem barnet är och kommer därför att väcka barnets uppmärksamhet (första byggstenen i mentalisering)

Question 33

När barnets uppmärksamhet har fångats (första byggstenen i mentalisering), förklara vad nästa byggsten innebär

Answer 33

Barnets uppmärksamhet fångas och den intentionella hållningen från kommunikatören tar ett intresse i barnets mentala läge (affektreglering, den andra byggstenen i mentalisering)

Question 34

När affektregleringen (den andra byggstenen i mentaliseringen) har skett, vad innebär då det sista steget dvs mentalisering?

Answer 34

När barnet känner sig erkänt som ett subjekt i sin egen rätt, kommer hen att ta till sig informationen från den “visare” personen som något som barnet kan generalisera. Barnet blir då alltmer intresserat, nyfiket och engagerat i andra människor och vill relatera (mentalisering)

Question 35

Vad är “motherese”?

Answer 35

Det är ett globalt språk som innebär att vuxna människor talar med ljusare röst när vi adresserar små barn

Question 36

Vad händer för barnet när en vuxen talar “motherese”?

Answer 36

När en vuxen talar motherese sätter hen också igång processen av att överföra värdefull kulturell information. Motherese är en signal till barnet om att den här personen tar ett intresse i dig, så lyssna nu på vad som komma skall. Den kulturella informationen som förmedlas är “du kan lita på mig, jag tar ett äkta intresse i vem du är som person”

Question 37

Vad är ostensiva signaler?

Answer 37

Ostensiva signaler är tecken som signalerar till oss att den information som vi precis är på väg att ta emot är relevant just för oss som individer eftersom kommunikatören förmedlar att hen tar ett genuint intresse i oss. De ostensiva signalerna består bl.a av att påkalla någons uppmärksamhet genom att säga personens namn. Men ostensiva signaler kan också bestå av:

• Ögonkontakt som utstrålar intresse, nyfikenhet, värme, och ibland stränghet
• Att använda oss av turtagning/ömsesidighet
• Markerad spegling
• Att använda det globala språket “motherese” - Bebisen förstår - när en person pratar i det röstläget (motherese) är intresserad av mig. Det som kommer från den här människan är relevant och kan generaliseras. Här kommer överföring av kulturell kunskap. Detta är för att nästa generation ska lyssna på oss.
• Att inta den intentionella hållningen
• Att använda sig av kroppsspråk
• Sociala leenden - leenden som är riktade mot en person betonar relationen och etablerar epistemisk tillit. När ngn annan ler mot oss ler vi oftast genast tillbaka eftersom sociala leenden får oss att imitera. Vi blir mjukare till sinnet, ömsinta om vi så vill, och vi lyssnar gärna på den leende personen, öppnar upp inlärningskanaler, kanaler för nylärande

Question 38

Vad är epistemisk vaksamhet?

Answer 38

Människan föds med en epistemisk vaksamhet. Det är en undran från start om vem som går att lita på och vilken ny kunskap som ska bedömas som trovärdig eller inte. Den epidemiska vaksamheten är nödvändig, liksom det är nödvändigt att den lugnas ner för att vi ska kunna utvecklas i psykologisk mening på mest gynnsamma sätt. Det ingår i människans utveckling att slappna av i eller svalna ner den epistemiska vaksamheten för att det ska bli möjligt att “landa” på fötterna i omgivningen och få möjlighet att begripa sig på sig själva och andra - att mentalisera. Det medför således att spädbarn och barn behöver övervinna en form av hinder som skapats på helt naturligt medfödd väg.

Question 39

Hur övervinns hindret epistemisk vaksamhet?

Answer 39

Den epidemiska vaksamheten är där för att skydda mot potentiella hot, men ska sedan avta allteftersom omgivningen möter barnet med ostensiva signaler, de som är triggern för epistemisk tillit. “Hindret” övervinns via andra, via det sociala samspelet med AP. Bemötandet med ostensiva signaler lugnar ner den epistemiska vaksamheten, vilket behövs för att barn ska kunna vara öppna inför och lyssna på sin omgivning. Ju mer ett barn får hjälp att lugna ner vaksamheten, desto mer möjlighet får barnet att lyssna på vad andra “visare” personer förmedlar.

Question 40

Vilket är en av de viktigaste beståndsdelarna i minskandet av epistemisk vaksamhet?

Answer 40

Tröst. Via tröst, som barnet tar del av när anknytningssystemet “puffat” på barnet att söka närhet hos AP för att få hjälp med stressade känslor, etablerar anknytningen ett bestående band mellan barnet och AP. Den trygga anknytningen öppnar också upp en biologisk kanal som är konstruerad för att ta emot ny information från andra. Kanalen utgör en del av evolutionens “mekanism” om hur vi hanterar ny inkommande information om livet.

Question 41

Om vi bedömer den nya informationen som trovärdig, vad gör vi med den? Vad händer då?

Answer 41

Jo, den sätter fart i den biologiska kanal som även kallas the epistemic superhighway, eller den epistemiska motorvägen. Känslan av att bli förstådd/vi bedömer informationen som trovärdig öppnar upp en nyckelväg rent biologiskt (epistemic superhighway) som leder till en framgångsrik överföring av information som vi applicerar i vårt beteende/handlande

Question 42

Vad är den epistemiska motorvägen för något?

Answer 42

Det är en kanal konstruerad för informationsutbyte, där överföring och mottagande av kunskap om den socialt och personligt relevanta världen kan äga rum. Det här är en biologiskt skyddad kanal där ny information kodas in om det finns en ostensiv auktoritet hos kommunikatören. Kanalen, den epistemiska motorvägen, existerar för att användas som en överförare av kunskap mellan generationer.

Question 43

Vad är trygga anknytningar präglade av?

Answer 43

Trygga anknytningar är i sin natur präglade av ostensiva signaler som underlättar överföringen av kunskap från en generation till en annan.

Question 44

Vad leder tillräckligt mycket ostensiva signaler och intresse för barnets eget inre liv till?

Answer 44

Det leder till att barnet får möjlighet att utveckla tillit till andra. Det underlättar inte bara livet i form av positiva känslor som trygghet och välbehag. Det innebär också att barnet utvecklar den epistemiska motorvägen som hjälper hen att lyssna på ny information om sin sociala omgivning och lära sig av den.

Question 45

När vi tar in information via vår epistemiska motorväg och därmed lär oss något, vad händer med kunskapen vi lär oss?

Answer 45

Kunskapen generaliseras, alltså kan användas till olika kontexter i våra liv. För det skulle bli på tok för krångligt om vi saknade en generaliserande förmåga och därför var tvungna att lära om så snart vi bytte kontext. All form av lärande innebär således generalisering av den ursprungligt förvärvade informationen till nya tillfällen, nya sammanhang, nya objekt och nya kontexter.

Question 46

Vad är epistemisk hypervaksamhet? (motsats till epistemisk vaksamhet)

Answer 46

Frånvaro av eller otillräckligt med ostensiva signaler leder till utebliven trigger av det mentala läget av epistemisk tillit hos barnet. Istället för att den epistemiska vaksamheten avtar så att barnet mer i lugn och ro kan smälta inkommande ny information, intensifieras vaksamheten till hypervaksamhet. Den epistemiska hypervaksamheten aktiveras i sin tur ett mer ihållande mentalt läge som kallas epistemisk misstro.

Question 47

Vad innebär epistemisk misstro?

Answer 47

Epistemisk misstro innebär att den epistemiska motorvägen, den biologiska kanalen för kunskapsöverföring är stängd. Att leva i epistemisk misstro innebär därför att all ny inkommande information kommer att betraktas med djupa tvivel. Den går inte att lita på. Andra går inte att lita på. Det är ett mentalt läge, en attityd, ett förhållningssätt till sig själv, andra och omvärlden som personen i fråga inte väljer aktivt bara för att han inte har lust att lita på andra. Det handlar inte om medvetet trots, om man ens fått möjlighet att öppna, den epistemiska motorvägen. Om andra inte har dig i åtanke, hur ska du då kunna lita på den information som förmedlas? Den epistemiska misstron gör inga undantag, det går därför inte att lita på sig själv heller. Har man inte fått möjligheten att utveckla en tillit till andra via samspelet med dem följer inte heller en tilltro till en själv.

Question 48

Hur uppstår epistemisk misstro?

Answer 48

Epistemisk misstro följer vanligtvis i kölvattnet av försummelse, trauma, övergrepp, mobbning och liknande svåra omständigheter. Att inte bli erkänd som subjekt, att inte vara i någons tankar utifrån den man är, riskerar att skapa epistemisk misstro. Att leva under sådana omständigheter innebär också att man riskerar att inte lära sig att uppfatta ostensiva signaler. Det kan också handla om en temperamentsmässig icke-matchning som där parterna försöker men det är svårt att få till det i relationen. Ett annat exempel kan vara svåra smärttillstånd, det blir svårt att markerat spegla sitt barn då. Det kan vara svårt att reglera alla känslor i svåra smärttillstånd som barnet upplever innan, under och efter t.ex. operationer.

Question 49

Varför finns epistemisk tilltro rent evolutionsmässigt?

Answer 49

Överlevnadens skull.

Question 50

Vad leder det till med ungdomar som löper större risk för att utveckla psykopatologi på grund av ett liv i bristande tillit?

Answer 50

De riskerar att oavsiktligt bidra till att skapa en stressfull omgivning. Det blir helt enkelt stressigt, konfliktfyllt, dramatiskt och traumatiskt omkring dem men det är inget de orsakar med flit. Det kan handla om så pass konkreta saker som rökning och att de äter “dåligt” och ohälsosamt, men också riskfyllt sexuellt beteende, självskada, konfliktfyllda relationer, slutenhet och undandragande, alkoholintag, droger och våld kommer bidra till en ond cykel av sårbarhet och psykopatologi

Question 51

Vad är P-faktorn?

Answer 51

P-faktorn är en förkortning för psykopatologifaktorn, där närvaron, eller frånvaron, av epistemisk tillit anses spela roll. Ju högre epistemisk misstro, desto högre p-faktor. P-faktorns forskare tänkte att vi borde ha en gemensam faktor för psykopatologi - en p-faktor. Deras forskning visar på att var och en har sin egen unika p-faktor som laddar på 126 olika variabler grundade i internaliserade turk externaliserade problem, t.ex. “Jag tycker inte om mig själv”, “jag använder gärna knytnävarna”, “jag gråter mig till sömns” etc. Ju högre p-faktor, desto högre sårbarhet för psykopatologi.

Question 52

Vad är The pedagogic stance?

Answer 52

Sekvens av handlingar som fungerar som signaler från informatören till mottagaren att “nu kommer det en liten bit av allmän kunskap här, som är viktig för dig och som går att generalisera till andra situationer”

Question 53

Hur blir det då utvecklingspsykopatologi?

Answer 53

Psykopatologi = epistemisk misstro istället för epistemisk tillit. Mentaliseringssammanbrotten är ett misslyckande i kommunikation – det är inte individen som är misslyckad, det är ett misslyckande i relationen. Epistemisk misstro åtföljs av en outhärdlig känsla av isolering (epistemic isolation) som genereras i individen på grund av epistemic mistrust. Vi känner att de inte lyssnar på vad vi säger, men egentligen handlar det om att de har svårt att lita på sanningshalten/relevansen i det de hör.

Question 54

Vad innebär “epistemic match”?

Answer 54

Vi som psykologer får förtroende av våra klienter. Kunskapsöverföringen kan ske.
Om vi inte har gjort den epistemiska matchningen spelar det ingen roll vilka modeller vi har etc om ej matchningen har skett. Det är bara då den epistemiska superhighwayen kan öppnas och kunskapsöverföringen kan ske.

Question 55

Vad händer då om man inte får ostensiva signaler? Dvs man får inte ögonkontakt, höra sitt namn, blir inte sedd som en intentionell egen, får inte affektregleringen etc?

Answer 55

Första- blir inte andrahandsrepresentation –> Får ej ostensiva signalerna –>utvecklar adaptivt systemiskt misstro istället. För det har ett överlevnadsvärde. Man kanske inte ens öppnar highway för ny information för sin sociala kontext. Av andra uppfattas personerna som “svåra att nå”. Handlar egentligen om en misslyckad kommunikation.

Question 56

Enligt natural pedagogy theory, vilka är de 3 mänskliga instinktssystemen?

Answer 56

1. mat och sex
2. anknytning
3. mänsklig kommunikation