Känslohjärnan - emotion, affekt och motivation

Question 1

Vad menar vi när vi använder ordet emotion?

Answer 1

Att känna sig rädd är en upplevelse, men när begreppet emotion används så avses också ytterligare aspekter. Vi räknar in en fysiologisk komponent och en beteendekomponent i form av att vi gör något för att reglera den egna upplevelsen och/eller den situation som framkallat emotionen.

Question 2

Vad ökar vår beredskap och vilja att handla?

Answer 2

Genom känslomässig färgning av inkommande stimuli så ökas vår beredskap och vilja att handla. T.ex. om färgningen är positiv vill vi närma oss stimuluset i fråga, men om färgningen är negativ drar vi oss undan eller förbereder oss för kamp.

Question 3

Vilka 8 grundläggande emotioner beskriver vi idag?

Answer 3

De 8 grundläggande emotionerna är:

• glädje
• rädsla
• ilska
• äckel/avsky
• förväntan
• ledsnad
• förvåning
• acceptans

Question 4

Vad motiverar våra handlingar?

Answer 4

Våra känslor, t.ex. när vi är små vill vi, om vi är rädda, i första hand fly till vår AP

Question 5

På vilket sätt är affekter kopplade till motivationen?

Answer 5

Affekterna är alltså kopplade till motivationen att upprätthålla den biologiska jämvikten, homeostasen, och att återställa balansen när den har rubbats

Question 6

Panksepp beskriver människans förmåga till affektreglering på 3 nivåer, bara nämn dessa

Answer 6

• Primära affektmedvetenheten
• Sekundära affektnivån
• Tertiära affektmedvetenheten

Question 7

Vad innebär den primära affektmedvetenheten?

Answer 7

Denna affektmedvetenheten är medfödd. Redan från livets början måste barnet kunna omsätta affekternas budskap till handlingsmönster. Det ges inte tid att först samla på upplevelser och dra nytta av erfarenheter för att bestämma hur man bäst ska överleva. Vi måste äta när vi är hungriga, dricka när vi är törstiga osv..De förprogrammerade handlingsmönster som utlöses hos barnet kommer emellertid redan från början att påverkas av hur omgivningen svarar på dem, och hur samspelet mellan med dem som finns runt barnet utvecklas. Upplevelser kopplas till erfarenhetskedjor vars form och innehåll präglas både av barnets individuella egenskaper och det bemötande och den omvårdnad som ges av andra.

Question 8

Vad innebär den sekundära affektnivån?

Answer 8

I denna nivån processas inte endast stimuli i det limbiska systemet utan också i delar av framväxande cortex, vilket innebär att koltbarnet kan tänka om känslor och utnyttja samspelet med andra för att lagra minnen som hjälper till i den egna anpassningen. Olika situationer kräver erfarenhetsmässigt olika strategier för att nå samma mål - att bli mätt.

Question 9

Vad innebär den tertiära affektmedvetenheten?

Answer 9

Förmågan att använda hjärnans kapacitet för känsloreglering har hos de lite äldre förskolebarnen nått nivån av att kunna tänka tankar om egna och andras känslor och kunna känna känslor om egna och andras tankar, något som ligger nära begreppet mentalisering.

Question 10

Hur beskrev Stern vitalitetsaffekter?

Answer 10

Han använde vitalitetsaffekter för att beskriva hur individen redan som spädbarn uppfattar mönster av rörelse, tid, intensitet, form och intention. M.h.a vitalitetsaffekter upplevs den affektiva tonen i sammankopplade händelser eller “händelsesjok”, som i sig består av olika delsituationer, t.ex. en måltid eller ett blöjbyte. Vitalitetsaffekterna formar alltså spädbarnets samspel med sina första vårdare men fortsätter att vara verksamma under hela livet

Question 11

Vad innebär begreppet bakgrundskänslor?

Answer 11

Damasio använder begreppet bakgrundskänslor på ett liknande sätt (vitalitetsaffekter) när han menar att hjärnan “aldrig gör ingenting”, dvs den är alltid påslagen för att förmedla känslofärgad information. Betydelsen av hjärnans bakgrunds- eller viloaktivitet har uppmärksammats en hel del de senaste åren, inte minst när det gäller utvecklingen av olika former av psykopatologi hos barn

Question 12

Var har de positiva emotionerna (glädje, förväntan, förvåning och acceptans) sin bas?

Answer 12

Vänster pannlob

Question 13

Var har de negativa emotionerna (rädsla, ilska och äckel/avsky) sin bas?

Answer 13

I höger hjärnhalva

Question 14

Vad är gemensamt för alla grundläggande emotioner?

Answer 14

Gemensamt för dem alla är att det limbiska systemet är involverat på olika sätt.

Question 15

Vad händer när kroppen försätts i kamp-flykt-beredskap?

Answer 15

Den sympatiska delen av det autonoma nervsystemet aktiveras.

Question 16

Kan du beskriva nervsystemets uppbyggnad?

Answer 16

Nervsystemets uppbyggnad består av CNS (centrala nervsystemet) vilket består av hjärnan och ryggmärgen. Sen finns det 3 nervsystem:

• Sensoriska nervsystemet - signaler från sinnesceller
• Somatiska nervsystemet - motoriska muskelfibrer till skelettmuskler
• Autonoma nervsystemet - motoriska nervfibrer till bl.a hjärtat, körtlar och glatt muskulatur. Det autonoma nervsystemet består av sympatiska nervsystemet (aktiveras i krissituationer) och parasympatiska nervsystemet (aktiveras i vila).

Question 17

Vad händer då när det sympatiska nervsystemet aktiveras? (aktiveras i krissituationer)

Answer 17

När det sympatiska nervsystemet aktiveras stimulerar kroppens metabolism genom att hjärt- och kärlsystemet aktiveras. Snabbare och kraftigare hjärtslag pumpar mer blod från hjärtat som fördelas till muskler och hjärna. Andningen aktiveras för att kroppen ska få ökad tillgång på syre. Samtidigt sätts hormonella system igång, dels i hjärnan, dels från binjurarna, vilka förstärker de nervstyrda effekterna via det sympatiska nervsystemet. Dessa olika funktioner kontrolleras centralt i hjärnan av olika nervcellsgrupper i hypotalamus, mitthjärnan och hjärnstammen.

Question 18

Vad är rädslans nätverk?

Answer 18

Rädslans nätverk har bas i några av amygdalas nervcellsgrupper. Nätverket inkluderar också “nedåt” hypothalamus och hjärnstammen och “uppåt” olika delar i hjärnbarken.
Den nedre banan förbereder, m.h.a snabb men ofullständig information, kroppen, fysiologiskt och uppmärksamhetsmässigt, på det upplevda hotet. Samtidigt arbetar den övre signalen sig vidare och når olika centra i hjärnbarken som förser oss med fullständig information och gör oss medvetna om faran. Först då får vi möjlighet att kritiskt bedöma situationen och, om det visat sig vara falskt alarm, slå av beredskapen.

Question 19

Hur har evolutionen spelat in när det gäller vår kamp-flykt-beredskap?

Answer 19

Evolutionen har hela tiden belönat förmågan att upptäcka hot, eftersom människan, liksom övriga djur, utvecklats i en farlig miljö där risken att bli uppäten är påtaglig. Den evolutionära poängen är alltså “hellre en onödig reaktion för mycket än en nödvändig för lite”. Konsekvensen blir att du först i efterhand blir medveten om att du redan börjat reagera på vad du uppfattat som ett hot, och att reaktionen inte går att styra medvetet, annat än genom efteråt “blåsa faran över”.

Question 20

När fungerar vårt biologiska stresshanteringssystem som bäst?

Answer 20

Vårt biologiska stresshanteringssystem fungerar som bäst när hotet är akut, faran snabbt övergången och det dröjer ett bra tag till nästa akuta hot dyker upp, dvs organismen får tid att återhämta sig. I dagens samhälle ser det oftast ut precis tvärtom, dvs hoten är mera sällan akuta, å andra sidan är de inte heller snabbt övergående. Den psykosociala stress som vi utsätts för innebär dessutom ofta att den neurohormonella mobilisering som sker inte får något beteendemässigt utlopp. Vi kan varken fly/fäkta. Detta gäller såväl barn som vuxna. Om den här belastningen pågår under lång tid ökar risken för stressrelaterade symtom och sjukdomar.

Question 21

Vad är HPA-axeln?

Answer 21

HPA-axeln (hypothalamus-hypofys-binjurebarken). Vid stress signalerar hypothalamus med frisättning av ett hormon (CRH), vilket ökar hypofysens utsöndring av ett annat hormon (ACTH), som i sin tur stimulerar binjurebarken till ökad kortisolsekretion. Systemet innehåller också en återkopplingsmekanism som gör att kortisolnivån blir homeostatiskt självreglerande med en välfungerande HPA-axel.

Question 22

Vad innebär mjuk känslomässig reglering?

Answer 22

Mjuk känslomässig reglering innebär att barnet har en vuxen att ty sig till, någon som hjälper det att känna sig lugnt och tryggt och återfå sin psykologiska balans.

Question 23

Vad innebär hård reglering?

Answer 23

Hård reglering innebär att barnet inte har tillgång till relationsmässig reglering. Barnets psykobiologiska system anpassar sig då successivt till en kroniskt hög belastningsnivå. Detta märks bl.a genom att kortisolsystemets förmåga att reagera på påfrestningar kan bli omvänd. Istället för att svara med ökad utsöndring, som ska hjälpa kroppen att hantera påfrestningen, så minskar kortisolsekretionen och utsöndringens normalt karakteristiska dygnsvariation planar ut. Också oxytocinfrisättningen kan långsiktigt påverkas av allvarlig stress under barndomen, med risk för konsekvenser både för den framtida psykiska hälsan och för förmågan till nära känslomässiga relationer.