Klinisk barnpsykologi kap 5

Question 1

När sker utvecklingen av social kognition?

Answer 1

Utvecklingen av social kognition sker stegvis under förskoleåren

Question 2

Vad kallas det när utvecklingen av social kognition utvecklas via språk- och minnesutveckling under 3-4 års åldern?

Answer 2

Mentalisering

Question 3

Har spädbarn förmåga till samspel redan från födseln? Isåfall hur vi vet vi det?

Answer 3

Ja det har dem. Bl.a spädbarns förmåga att imitera enkla beteenden som tunguträckning och munöppning har anförts som bevis för att de har en medfödd motivation för att kommunicera med andra människor. Även “still face” - studie där man bad mammor inte svara på barnets signaler alls, utan att ha ett så neutralt och likgiltigt ansiktsuttryck som möjligt. De flesta barn reagerade då med att 1. först försöka få den vuxna att svara. 2. Spända, vända bort blicken, gråta eller se ledsna ut

Question 4

Om mamman har en depression som påverkar samspelet med barnet (dvs barnet får ingen känslomässig “påfyllning” genom leenden, ögonkontakt och närhet) - hur kan barnets utveckling bli då?

Answer 4

Forskning visar att barnen själva börjar visa brist på lust och nyfikenhet om mammornas depression inte hävs och att enbart kortvariga kontakter med vuxna som inte är deprimerade inte hjälper mot barnens nedstämdhet. Om mammornas depression är långvarig - upp till 1 år - och ingen annan kan ge barnet känslomässig närhet så riskerar barnens fysiska tillväxt men även deras kognitiva utveckling att hämmas.

Question 5

Vad krävs det för att uppmärksamheten ska anses vara samordnad/(delad)?

Answer 5

För att uppmärksamheten ska anses vara samordnad krävs att

1. den vuxne tittar på ett föremål
2. barnet följer efter med blicken
3. barnet tittar återigen på den vuxne
4. den vuxne byter fokus och tittar nu på ngt annat som
5. barnet i sin tur tittar på och slutligen
6. blickarna möts, dvs en interaktion sker

Question 6

När börjar den samordnade uppmärksamheten kunna observeras?

Answer 6

När barnet är ca 8 månader gammalt

Question 7

Vad bidrar den samordnade uppmärksamheten till?

Answer 7

Den bidrar till att barnet lär sig, via ögonkontakt, pekgester och turtagning, att barnet kan påverka kontakten med vuxna. Barnet börjar även förstå att vuxna har egna intentioner, något som barnet visar genom att följa vuxnas ögonrörelser och pekgester. Barnet vill dela sina upplevelser med andra men även ta del av vad andra har att förmedla; de har ett socialt engagemang.

Question 8

Vad menar man att den samordnade uppmärksamheten är den viktigaste dörröppnaren till?

Answer 8

Den samordnade uppmärksamheten har kallats den viktigaste dörröppnaren till språkets värld, och barn lär sig språk genom att samspela med vuxna, inte enbart genom att lyssna.

Question 9

Förklara hur barn genom att peka på en lampa - lär sig så småningom ordet lampa?

Answer 9

När barnet påkallar uppmärksamhet genom att peka, namnger vuxna vanligtvis vad det är barnet pekar på (“lampa”). Barnet kopplar samman det den vuxne säger med vad det själv ser och lär sig så småningom att säga ordet “lampa”.

Question 10

Vad saknar många barn med autismspektrumstörning?

Answer 10

Förmågan till samordnad uppmärksamhet

Question 11

När uppträder social referering?

Answer 11

I slutet av 1 års ålder

Question 12

Vad är social referering?

Answer 12

Social referering är nära förknippat med samordnad uppmärksamhet. Barn som blir konfronterade med konstiga föremål eller situationer söker ögonkontakt med sin förälder eller annan vuxen. De vill få ledtrådar i hur de vuxna reagerar inför föremålet eller situationen, dvs om det är ngt som ska undvikas eller om det är ofarligt. Barn i 1 års ålder kan alltså koppla samman information från flera olika källor, stoppa en impuls och utföra en mer planerad handling. Detta är ett tydligt exempel på att barn använder förälderns, eller andra välkända vuxnas, signaler för att tolka och utforska omvärlden.

Question 13

Vad saknar barn med t.ex. otrygg anknytning?

Answer 13

Barn med otrygg anknytning saknar den stödjande uppmuntran från föräldern att våga utforska. De kan också få signaler om att det är farligt att ge sig iväg från föräldern eller att det är bra att vara orädd och att leka själv, så att man inte ställer till besvär. Detta hämmar inte bara barnets nyfikenhet, även tilliten till den egna förmågan påverkas negativt.

Question 14

Vad är språkets funktion för barn och deras utveckling?

Answer 14

Språket används för att förmedla vad man tänker på, hur man känner sig och vad man tänker göra. Det ökar i sin tur förståelsen för att andra också fungerar på samma sätt. Studier har t.ex. visat att antalet konflikter i en barngrupp minskar då barnen börjar få ett språk. Språket bidrar till att lösa konflikter och reglera känslor. Men om man inte har möjlighet att förmedla till andra t.ex. hur man tänker och känner så påverkar förmågan till mentalisering negativt.

Question 15

Hur kan döva barn påverkas gällande språkutvecklingen?

Answer 15

Döva barn som växer upp i en kultur där barnen inte har tillgång till teckenspråk försenas t.ex. i mkt hög grad när det gäller förståelsen för hur andra människor tänker och känner.

Question 16

Har förskolebarn som blivit utsatta för vanvård/omsorgssvikt svårigheter gällande mentalisering?

Answer 16

Ja. Jämfört med barn som inte vanvårdats, har dessa barn stora svårigheter att tolka vilka känslor som ansikten visar, t.ex. glad, ledsen, förvånad, och de har även svårt att identifiera vilken känsla som uttrycks när de får höra en berättelse om en glad/ledsen person osv.

Question 17

När barnet börjar kunna ta andras perspektiv och språket blivit tillräckligt utvecklat, vad leder detta till?

Answer 17

Detta leder till att de får möjlighet att forma medvetna minnen om vad de har upplevt. Barnens episodiska minne har utvecklats och de kan börja återge det de har varit med om - de utvecklar självbiografiska minnen.

Question 18

Vad är så kallade “scripted memories”/”manusminnet”?

Answer 18

Scripted memories betyder alltså minnen i manusform. Innebörden är att man inte minns de specifika händelserna (vad man åt olika specifika dagar) utan det sammanfattande “manusminnet” (=att äta frukost = jag åt flingor och mjölk till frukost, och oftast också en banan) Både barn, yngre som äldre, och vuxna har oerhört svårt att minnas enskilda händelser som utgör delar av sådana “manusminnen”

Question 19

Vad är självbiografiska minnen?

Answer 19

Självbiografiska minnen är minnen vi har för att kunna förstå vår egen historia från det att vi var små tills vi blev vuxna och hur det har format oss. Det är de berättelser barnet har om sitt liv och sina personliga upplevelser, för att kunna förmedla sin “historia” till andra personer.

Question 20

Vad har vi människor för slags minnessystem?

Answer 20

Vi människor har implicit minnessystem, som fungerar redan när vi är foster, vilket t.ex. gör att nyfödda hellre lyssnar på en saga som mamman läst när babyn låg i magen än på en annan saga. Det implicita minnet är dock inte medvetet, utan i detta minnessystem finns lagrat perceptuella representationer som t.ex. förälderns röst, lukt, ansikte och beröring, enklare motoriska rörelser som att sträcka ut handen för att kunna röra ett föremål, men också känslomässiga erfarenheter.

Question 21

Hur skapar barn sina självbiografiska minnen?

Answer 21

Barn skapar självbiografiska minnen genom samtal och i dialog med vuxna, främst föräldrarna.

Question 22

När utvecklas förmågan att skapa och behålla självbiografiska minnen?

Answer 22

Förmågan att skapa och behålla självbiografiska minnen utvecklas successivt under förskoleåren.

Question 23

Varför är det viktigt att ha känslan av ett sammanhängande livsberättelse/narrativt själv?

Answer 23

För att ha en känsla av ett sammanhängande livsberättelse, eller ett narrativt själv (som Daniel Stern uttryckte det) tycks ha stor betydelse för den psykiska hälsan.

Question 24

Från vilken ålder börjar vi ha självbiografiska minnen?

Answer 24

Från ca 4 års ålder. Innan 4 års ålder har barn och vuxna sällan självbiografiska minnen

Question 25

Vad har stor betydelse gällande hur dessa självbiografiska minnen skapas?

Answer 25

Föräldrars sätt att samtala med sina barn

Question 26

Hur kan föräldrarnas samtalsstil beskrivas som?

Answer 26

Elaborativ eller repetetiv.

Question 27

Vad innebär en elaborativ samtalsstil?

Answer 27

När föräldern använder mkt beskrivningar med detaljer för att underlätta för barnet att minnas och bjuder in till samtal genom att man ber barnet hjälpa till att konstruera berättelser om det förflutna, använder föräldern en elaborativ samtalsstil.

Question 28

Vad innebär en repetetiv samtalsstil?

Answer 28

Den vuxne frågar enbart barnet vad det minns, utan att bjuda in till samtal.

Question 29

Hur minns barn till föräldrar som har en övervägande elaborativ samtalsstil?

Answer 29

Barn till föräldrar som har en övervägande elaborativ samtalsstil minns i mkt högre grad personliga händelser och visar också en större detaljrikedom i sina berättelser än barn till föräldrar med övervägande repetetiv stil.

Question 30

Vad för faktorer påverkar samtalsstilen som föräldrar har?

Answer 30

Faktorer som påverkar samtalsstilen har visat sig vara bl.a hur föräldrar uppfattar barnets temperament och hur socialt intresserade dem är men även anknytningens kvalitet inverkar.

Question 31

Om vi inte hade haft mentaliseringsförmåga, vad hade varit svårt för oss att förstå?

Answer 31

Utan mentaliseringsförmåga skulle det vara svårt att förstå om någon mitt i ett samtal tittar på klockan och ruser iväg. De flesta tolkar det nog som att personen har glömt bort tiden, att denne skulle göra något eller möta någon. Vanligtvis kommer personen tillbaka efter en stund och ursäktar sig och förklarar varför hen rusade iväg. Förmågan att förstå hur den andre kan ha uppfattat en situation är en förutsättning för att utveckla empati och mentalisering, vilket i sin tur har betydelse för i vilken utsträckning barn får kamrater och hur de samarbetar med andra. Denna förmåga är alltså fundamental för social samvaro.

Question 32

Kan spädbarnet vid 9 månaders ålder förstå skillnaden mellan om den vuxne hade intentionen att faktiskt ge leksaken, men misslyckades, jämfört med om den vuxne bara inte ville ge dem leksaken?

Answer 32

Ja. Barn vid den åldern förstår skillnaden

Question 33

Vad är en viktig förutsättning för empati (bland annat) enligt bl.a Fonagy?

Answer 33

En trygg anknytning

Question 34

Barn som bråkar (ofta en otrygg anknytning) - vad beror det på och vad har de svårt för?

Answer 34

Deras föräldrar visar inte förståelse för hur de mår. Dessa barn har stora svårigheter att reglera känslor men också svårt att lösa mentaliseringsuppgifter, vilket gör att de lider brist på förståelse för andra och visar lite medkänsla.

Question 35

Vad anser Harter kan leda till en riskfaktor utvecklas om avståndet är långt mellan barnets ideal och vad barnet faktiskt anser sig kunna?

Answer 35

Risken är att det utvecklar en känslomässig problembild, som t.ex. bristande tilltro till den egna förmågan och låg självkänsla.

Question 36

Äldre förskolebarn har utvecklat det vi kallar “upplevd trygghet”, vad innebär denna?

Answer 36

“Upplevd trygghet” innebär att barnet bär med sig en inre bild av föräldern och litar på att föräldern kan anropas och komma till undsättning om det verkligen behövs. Denna upplevda trygghet gör att 4åringen klarar många fler påfrestande situationer på egen hand jämfört med yngre barn

Question 37

Vad är en händelserepresentation?

Answer 37

En händelserepresentation är att barnet lagrar en upplevelse av att t.ex. uppleva olust som sedan blir vänt till välbehag. Det kan vara t.ex. att en 3 månader gammalt barn vaknar med en känsla av olust, kanske är hungrig. Olustkänslan gör att barnet skriker, och skriker –> M/P kommer och åtgärdar det.

Question 38

Vad innebär det att barnet har utvecklat RIG (representation of interactions that have been generalized) och “schema för att vara med en annan” (Stern) - anknytningsteorins motsvarande begrepp är “inre arbetsmodeller” av själv och andra?

Answer 38

Barnet har, kan man säga, sammanfattat sina erfarenheter av samspelet med respektive förälder i en första mental modell, som kommer få betydelse för dess fortsatta samspel med föräldrarna och med andra, t.ex. pedagogerna i förskolan.

Question 39

Vad är undvikande anknytning?

Answer 39

Utmärks av att barnet inte visar behov av att använda föräldern som en trygg bas. Ett barn med undvikande anknytning har lärt sig att möjligheten att uppnå en optimal närhet förutsätter att det inte ger uttryck för behov av tröst och omsorg. Man ska inte “gnälla för småsaker” - allt enligt den vuxnes definition av småsaker - det är bäst att hålla dessa behov för sig själv. Barn med undvikande anknytning får svårare att dra nytta av senare positiva vuxenrelationer, t.ex. i förskolan, eftersom det inte förväntar sig att vuxna ska uppmärksamma och svara positivt på deras behov av närhet, trygghet och beskydd.

Question 40

Vad är ambivalent anknytning?

Answer 40

Utvecklas i relationer där barnet inte haft tillräcklig erfarenhet av att kunna reglera samspelet med föräldern m.h.a sina signaler, utan oftare varit utlämnad åt förälderns godtycke. Ambivalent anknutna barn skruvar ofta upp anknytningsbehovet på “full volym” som ett sätt att försäkra sig om att föräldern ska svara på deras behov. Genom att ängsligt, och ofta gnälligt, bevaka varje steg föräldern tar, och genom att klänga sig fast vid föräldern, skaffar sig barnet den närhet det behöver för att bli garanterat beskyddad om verklig fara skulle hota. Barn med ambivalent anknytning utvecklar mindre förtroende för sin egen förmåga att kunna påverka sin situation och därmed riskerar de också att bli väldigt passiva. Vuxna som möter dessa barn upplever dem ofta som jobbiga i sin gnällighet och svarar med att bli irriterade eller dra sig undan vilket i ett längre perspektiv ökar risken för låg självkänsla.

Question 41

Vad är desorganiserad anknytning?

Answer 41

Desorganiserad anknytning är vanligare bland barn som levt med olika former av avvikande omvårdnad under sina första levnadsår. Enkelt uttryckt är desorganiserad anknytning inte ett anknytningsmönster utan avsaknaden av en sammanhållen anknytningsorganisation. Desorganiserad anknytning visar sig i samband med återförening med i föräldern i form av “underliga” beteenden (rörelser som hastigt avbryts, “frysta” beteenden, gömma sig för föräldern, dunka huvudet i väggen, flaxa med händerna eller sätta händerna framför ansiktet etc) Barn med desorganiserad anknytning har visats ha sämre förmåga till samordnad uppmärksamhet jämfört med andra barn

Question 42

Hur är anknytningssystemet utformat?

Answer 42

Anknytningssystemet är utformat så att det aktiveras vid upplevt hot/fara och då söker ungen mammans beskyddande närhet. När mamman “blåser faran över” kan ungen återgå till sitt utforskande av världen.

Question 43

Vad har evolutionen INTE förberett oss på?

Answer 43

När hot/fara-signalen kommer inifrån anknytningssystemet, dvs när föräldern/omsorgsgivaren upplevs som hjälplös eller hotfull av barnet, och ännu inte har beredskap att göra annat vid en hotfull situation att ändå fly till föräldern - men ju närmare föräldern barnet kommer - desto obehagligare känns det ju

Question 44

Vad kom Mary Ainsworth fram till gällande vilken typ av anknytning barn utvecklade genom mamman?

Answer 44

Mammans sätt att förstå och reagera på barnets signaler var avgörande för vilken typ av anknytning som barnet utvecklade

Question 45

Trygg anknytning - vad är gemensamt för dessa mammor?

Answer 45

1. Uppfattade och svarade lyhört på sitt barns signaler, vare sig det gällde behov av tröst eller beskydd eller av att få utforska världen på “egen hand”
2. de var förutsägbara i sina reaktioner, så att barnet med ökande ålder lärde sig att förutse hur föräldern skulle reagera på barnets signal

Question 46

Undvikande anknytning - vad är gemensamt för dessa mammor?

Answer 46

Dessa mammor hade svårt att förhålla sig igenkännande framför allt till sitt barns behov av tröst. Mammorna fungerade bra i andra mer praktiska eller pedagogiska situationer, men när det kom till barnens behov av tröst och känslomässig närhet så tenderade mammorna att avvisa dem och istället uppmuntra till självständighet. Man kan säga ur barnets perspektiv att mammorna var förutsägbart icke-lyhörda just när det gällde de känslomässigt mest krävande behoven.

Question 47

Ambivalent anknytning - vad är gemensamt för dessa mammor?

Answer 47

Mammorna vars barn utvecklade ambivalent anknytning var istället “oförutsägbart lyhörda”, vilket innebar att barnet inte kunde veta när mamman skulle besvara dess signal med god omvårdnad och när hon inte skulle göra det.

Question 48

Vilka faktorer utgör en förhöjd risk för utveckling av desorganiserad anknytning hos små barn?

Answer 48

Våld i familjen, allvarlig psykisk ohälsa och missbruk - allt detta är förknippat med en kraftigt förhöjd risk för utveckling av desorganiserad anknytning hos små barn

Question 49

På vilka sätt kan förälderns beteende vara skrämmande?

Answer 49

• Hotfullt - när föräldern ryter, skriker eller är fysiskt våldsam mot barnet, ett syskon eller den andra föräldern
• Obegripligt som när föräldern pga allvarlig psykisk sjukdom är okontaktbar eller beter sig väldigt underligt (påverkad av alkohol, droger etc)
• Hjälplöst/abdikerat som när föräldern själv är livrädd, t.ex. pga fysiska angrepp från den andra föräldern, eller bara inte orkar med sin föräldraroll och är i lika stort behov av en omvårdnadsperson som barnet själv är

Question 50

I vilken grund har den skrämmande omvårdnaden?

Answer 50

Den har sin grund i förälderns egna obearbetade upplevelser och därför feltolkar föräldern sitt spädbarns signaler och reagerar på dem med aggressivitet eller rädsla. För barnet blir beteendet från föräldern oförståeligt, därför att föräldern reagerar på sin egen obearbetade upplevelse snarare än på sitt spädbarns verkliga signal, och skrämmande, eftersom barnet istället för tröst och/eller beskydd känner sig hotat av föräldern.

Question 51

Har man hittat samband mellan temperament och barns anknytning?

Answer 51

Nej, i allmänhet har man inte det.

• Barnets anknytning är relationsspecifik dvs man kan ha olika anknytning till olika personer
• Barnets anknytning till föräldern är ett komplicerat system som är sammansatt av många olika beteenden, varav barnets temperament är en liten del
• Bara för att barnet har ett “svårt” temperament - så kan föräldern ändå vara lyhörd och förutsägbar förälder - kan ändå utveckla en trygg anknytning

Question 52

Vad kallar Bowlby perioden som inträffar 3-4 års åldern gällande anknytningen?

Answer 52

Målkorrigerat partnerskap:

• förstå att AP har egna känslor, önskningar och behov
• skilja mellan egna perspektivet och AP:s, i synnerhet när dessa skiljer sig åt
• dra slutsatser utifrån logik och tidigare erfarenheter, angående vad som styr AP:s planer och beteenden
• göra en rimlig skattning av hur väl det egna och AP:s perspektiv stämmer överens och vari skillnaderna består och slutligen
• påverka AP:s mål och beteende utifrån sin kunskap om dennes mål

Question 53

Hur kan anknytningen under förskoleåren sammanfattas enligt Bowlby?

Answer 53

1. En tro på att kommunikationen med AP är öppen, dvs att man kan berätta vad som helst utan att bli avvisad 2. att fysisk tillgänglighet är möjlig och 3. att AP kommer att svara konstruktivt på ens kontaktförsök/rop på hjälp

Question 54

Vad händer med barn med undvikande anknytning som drabbas av motgångar eller händelser som överbelastar deras bemästringssystem?

Answer 54

De kan “falla ihop” och bli väldigt beroende eller reagera med ilska/aggressivitet

Question 55

Vad händer med barn med undvikande anknytning senare under mellanbarndomen?

Answer 55

Senare under mellanbarndomen kan det “självförsörjande” draget hos dem utvecklas till stolthet över att vara självständiga och självtillräckliga och i värsta fall också till förakt för andra som visar behov av närhet, trygghet och beskydd.

Question 56

Vad händer när ett barn med ambivalent anknytningssystem hotas?

Answer 56

När barnet med ambivalent anknytningssystem aktiveras, vilket det tenderar att göra väldigt ofta, så söker barnet i allmänhet tröst hos ngn vuxen men blir sällan lugnad av den kontakt som erbjuds. Istället kan barnet “åla sig” ur den vuxnes famn, för att direkt ställa sig alldeles bredvid denne, storgråta, ofta på ett pockande och “gnälligt” sätt, som väcker den vuxnes irritation snarare än medkänsla. Barn med A.A är också ofta smågnälliga och irriterade utan att det går att särskilja några klara skäl, och de har ofta svårt för att följa förskolans/skolans rutiner, som t.ex. att städa upp och plocka undan. Tillsägelser leder till konflikter som lätt trappas upp och blir till stora “scener”.

Question 57

Barn med desorganiserad anknytning, vad händer med deras kognitiva förmåga i 3-4 års ålder?

Answer 57

För barn med desorganiserad anknytning innebär den förbättrade kognitiva förmågan, som barn utvecklar i 3-4 års ålder, att de själva tar över ansvaret och kontrollen i sin relation till föräldern, t.ex. “föräldrabeteende” (kontrollerande - omvårdnad) hos barn - barnet “månar” om föräldern och tar hand om sin förälder

Question 58

Förutom kontrollerande anknytning/kontrollerande - omvårdnad (tidigare desorganiserad anknytning)så finns det även kontrollerande - straffande som också är en form av kontrollerande anknytning, vad innebär den?

Answer 58

Även om det vårdande och straffande sättet på ytan är olika, fyller de samma funktion - att ge barnet kontroll över situationen och därmed undvika osäkerhet om vad föräldern kan ta sig för

Question 59

Vad innebär lagbunden diskontinuitet?

Answer 59

Med lagbunden diskontinuitet avses att barns inre arbetsmodeller inte ändrar sig slumpmässigt. Eftersom de krafter mot kontinuitet som vi beskrev ovan är så pass starka, så krävs det större och långvarigare förändringar i samspelet mellan barn + förälder för att ändra de inre arbetsmodellerna. Om barn 2 första åren - gynnsam erfarenheter i relation till AP - utvecklat “trygg” arbetsmodell –> föräldern blir sedan deprimerad - barnets arbetsmodell för AP:s tillgänglighet att förändras –> tillfrisknar –> åter bli lyhörd för barnets signaler och förutsägbar i sina egna reaktioner –> prognosen god återfå tilltron av barnet för AP:S tillgänglihet

Question 60

Hur ser plasticiteten ut gällande barnets inre arbetsmodeller och barn som vuxit upp med omsorgsvikt under sina första levnadsår och sedan familjehemsplaceras gällande lagbunden diskontinuitet?

Answer 60

Barn som vuxit upp med omsorgssvikt under sina första levnadsår och sedan familjehemsplaceras… Ju tidigare placeringen sker, när barnets inre arbetsmodeller fortfarande är “plastiska”, desto bättre är förutsättningarna för barnet att utveckla trygga anknytningsrelationer till familjehemsföräldrarna. Dessa relationer får ett avgörande inflytande på hur barnet förhåller sig framöver i nya nära känslomässiga relationer. Därmed inte sagt att de inre arbetsmodellerna till de biologiska föräldrarna förändras.

Question 61

Vad för faktorer bidrar till en positiv utveckling av barnet (och om dessa faktorer inte uppfylls som kan ha betydelse för senare utveckling av psykopatologi)?

Answer 61

• Kontinuitet i omvårdnaden. Föräldrar som ger späda barn god omvårdnad, som gör att spädbarnet utvecklar en trygg anknytning, fortsätter i allmänhet att ge barnet god omvårdnad också under resten av barndomen, och därmed är också risken att utveckla psykisk ohälsa mindre
• Generaliserade förväntningar på mellanmänskliga relationer. Om samspelet med föräldrarna varit positivt och barnet utvecklat en trygg anknytning till dem leder det till att barnet möter nya människor, t.ex. pedagogerna i förskolan, med en positiv förväntan –> risk psykisk ohälsa mindre
• Självkänsla - erfarenheter av stöd från föräldrarna när barnet känt sig otryggt tillsammans med uppmuntran att utforska världen under rimligt säkra betingelser gör att barn med trygg anknytning litar på sin egen förmåga att “navigera i världen” –> utveckling psykisk ohälsa mindre

Question 62

Vad för andra faktorer finns det som bidrar till en positiv utveckling av barnet (och om dessa faktorer inte uppfylls som kan ha betydelse för senare utveckling av psykopatologi)?

Answer 62

• Socialisation av moraliska värden - i samspelet med de egna föräldrarna har barn med trygg anknytning lärt sig uppskatta värden som rättvisa, generositet och att ta ansvar för sina egna handlingar –> risk utveckla psykisk ohälsa mindre
• Modellinlärning - bara genom att ha levt med och iakttagit hur en förälder som ger god omvårdnad beter sig har barn med trygg anknytning lärt sig prosociala beteenden som gynnar utvecklingen av psykisk hälsa
• Förmåga till känslomässig reglering - barn med trygg anknytning lär sig bättre än andra barn effektiv känslomässig reglering. Detta sker genom att de tidigt i livet får god hjälp av sina omvårdnadspersoner att känna igen och uttrycka sina olika typer av känslor på sätt som omgivningen kan svara positivt på och därmed –> risk psykisk ohälsa minskar

Question 63

Vad blir konsekvensen av god omvårdnad tidigt i livet för barn med trygg anknytning?

Answer 63

Deras hjärnor och biologiska stresshanteringssystem utvecklats på sätt som minskar sannolikheten för senare utveckling av psykopatologi

Question 64

Vad för konsekvens kan tidig desorganiserad anknytning få?(den högsta risken)

Answer 64

Utagerande beteendeproblem

Question 65

Vad för konsekvens kan barn med tidig undvikande anknytning få (ökad risk)?

Answer 65

Inåtvända psykiska problem

Question 66

Vad för konsekvens kan barn med undvikande, ambivalent och desorganiserad anknytning få?

Answer 66

Problem i relationen med jämnåriga (iallafall kraftig förhöjd risk för det)

Question 67

Barn som inte fått chansen att knyta an - vad kan bli konsekvensen av det?

Answer 67

Barn som inte fått chans att knyta an - t.ex. barnhem/andra institutioner med många olika vårdare & utan att ngn enskild person tagit ett huvudsakligt omvårdnadsansvar för dem. B menade att det finns en kritisk period för att lära sig vad anknytning är för ngt. Forskning - visat dels om ett barn haft minst 1 anknytningsrelation under sitt första levnadsår, och sedan förlorar denna, så kan barnet sörja denna person och knyta an till nya personer som barnet har tillräckligt nära och kontinuerlig kontakt med. Tvärtom om barn pga omsorgssvikt i det egna hemmet/tillbringat sina första levnadsår på institution med många vårdare - ingen haft särskilt ansvar –> mkt svårare att knyta an till senare omvårdnadspersoner.