Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

DoDos 2 > Nutrition > Flashcards

Nutrition Flashcards

1
Q

Vad skiljer katt från hund rent näringsfysiologiskt?

A

Katter är obligata karnivorer, medans hundar är fakultativa karnovorer/omnivorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka två aminosyror är livsviktigt för katter att få i sig via kosten?

A

Arginin och taurin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Varför är katter extra känsliga för svält?

A

Katter kan ej nedreglera proteolys eller glukoneogenes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur bör du anpassa utfodring och näring för hund och katt med akut diarré?

A
  • Vätska allra viktigast!
  • Långsam igångsättning av utfodring, 25% av RER första dagen. Små portioner ofta.

Fodret bör ha:

  • Hög smältbarhet
  • Måttlig fetthalt
  • Lågt fiberinnehåll
  • Gärna hydrolyserat protein eller ny proteinkälla.
  • Lämpliga nivåer elektrolyter (Na, P, K)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur bör du anpassa utfodring och näring för hund och katt med kronisk diarré (ej allergi)?

A
  • Vätska!
  • Små portioner flera gånger om dagen
  • Pro- och prebiotika ofta bra effekt

Fodret bör ha:

  • Hög smältbarhet
  • Hydrolyserat protein (EJ vid misstanke om trasig tarm)
  • Låg fetthalt
  • Lågt fiberinnehåll (dock finns det fiberresponderande diarréer)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur bör du anpassa utfodring och näring för hund och katt med gastrit?

A
  • Små portioner oftare
  • Våtfoder är att föredra (om torrfoder, blötlägg gärna)
  • Värm gärna maten något innan utfodring (minskar tiden maten är i magsäcken)

Fodret bör ha:

  • Hög smältbarhet
  • Måttlig proteinhalt
  • Måttlig fetthalt
  • Ej lösliga fibrer (fördröjer magsäckstömning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur bör du anpassa utfodring och näring hos hund och katt med pankreatit?

A
  • Om anorexi, försiktig igångmatning, 25% av RER första dagen.
  • Ej för lång tid mellan utfodring (svält predisponerar för pankreatit).

Fodret bör ha:

  • Måttlig proteinhalt (katt: 30-40% av ts, hund: 15-30% av ts)
  • Låg fetthalt (framförallt viktigt hos hund, ej över 10% av ts!!!)
  • Antioxidanter (visat bidra till tillfrisknande)
  • Tillskott av B12
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur bör du anpassa utfodring och näring hos hund och katt med förstoppning?

A
  • Lös stoppet innan utfodring (läkemedel, lavemang etc)
  • Vätska
  • Till en början mycket små portioner
  • Gärna våtfoder
  • Ge ej ben

Fodret bör ha:

  • Hög smältbarhet
  • Energirikt
  • Högt fiberinnehåll (minst 7% av ts) Obs - ej till patienter med megacolon.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur bör du anpassa utfodring och näring hos hund och katt med leversjukdom?

A

Fodret bör ha:

  • Högt energiinnehåll
  • Hög smältbarhet
  • Måttlig mängd högkvalitativa proteiner
  • Måttlig fetthalt
  • Hög halt kolhydrater
  • Ökad mängd vattenlösliga vitaminer (förlorar mer pga PU/PD)
  • Ökad mängd fettlösliga vitaminer (lägre lagringskapacitet i levern)
  • Låg halt koppar och järn (risk för ansamling)
  • Antioxidanter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur bör du anpassa utfodring och näring hos hund och katt med hepatisk lipidos?

A
  • Kräver ofta sond
  • Små mål mat flera gånger om dagen
  • Försiktig igångmatning (risk för refeeding syndrome), ca 25% av RER första dagen.

Fodret bör ha:

  • Högt energiinnehåll
  • Måttlig-hög halt protein
  • Arginin och taurin viktigt!
  • Hög halt kalium (annars risk för hypokalemi)
  • Låg halt klorid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur bör du anpassa utfodring och näring hos hund och katt med portosystemisk shunt?

A

Fodret bör ha:

  • Högt energiinnehåll
  • Låg proteinhalt (måste dock täcka dagsbehov)
  • Hög halt kolhydrater
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad menas med hydrolyserat foder?

A

Proteinkällan är “sönderslagen”, vilket ger en hög smältbarhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad innebär RER?

A

Resting energy requirement. Alltså antalet kcal (energinivån) som krävs för att upprätthålla normal kroppslig homeostas vid vila i termoneutral miljö.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur beräknas RER?

A

70 x kroppsvikt upphöjt till 0,75

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad innebär ME/OE?

A

Metabolisable energy/omsättbar energi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka komponenter i foder finns det?

A
  • Proteiner (essentiella/icke essentiella aminosyror)
  • Fetter (mättade/omättade fettsyror)
  • Kolhydrater (mono-/di-/polysackarider)
  • Vitaminer (fett-/vattenlösliga)
  • Mineraler (makro-/mikromineraler)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka vitaminer är fettlösliga?

A

Vitamin A, D, E och K är fettlösliga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka vitaminer är vattenlösliga?

A

Vitamin B och C är vattenlösliga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad ska man basera sitt foderval på?

A

Dess energiinnehåll i torrsubstans samt att fodret är anpassat för valp/kattunge, äldre, sjukt, överviktigt/underviktigt, arbetande etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

När är neonatalperioden och vad äter ungarna då?

A

Neonatalperioden är de två första veckorna i kattungens/valpens liv. De är då helt beroende av modersmjölk!

(Väldigt viktigt att de får i sig den antikroppsrika råmjölken, colostrum, under första levnadsdygnet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka egenskaper bör ett foder ha för ett ungt djur som precis blivit avvand?

A

Högt energiinnehåll, högt protein- och fettinnehåll. Viktigt med Ca/P-balansen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur ökar en dräktig katts energibehov jämfört med en dräktig hunds?

A

En katt har en linjär ökning av energibehovet under hela dräktigheten medan en hund har ett ökat energibehov de tre sista veckorna av dräktigheten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur är energibehovet för en lakterande katt/hund?

A

Mycket stort energibehov! Hur stor ökning av underhållsbehovet beror på antal ungar och vilken vecka i laktationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Nämn minst tre problem som är kopplade till äldre djur som har betydelse för utfodringen.

A
  • Sarkopeni (förlust av lean body mass)
  • Kognitiv dysfunktion
  • Ledsjukdomar (artros mfl)
  • Njurproblem
  • Tandproblem
25
Q

Hur bör ett foder för äldre djur se ut?

A
  • Högt proteininnehåll för att minska risken för muskelnedbrytning (ej om njursjuk individ)
  • Ev. högre halt omega-3 fettsyror
  • Ev. glukosaminer
  • Ev. antioxidanter
26
Q

Hur bör ett foder se ut för ett djur som arbetar i form av sprint (t.ex. tävlande vinthundar)?

A
  • Hög halt kolhydrater
  • Låg fetthalt
  • Relativt lågt energiinnehåll (ofta räcker hundens vanliga foder)
27
Q

Hur bör ett foder se ut för ett djur som arbetar i form av långvarig fysisk aktivitet (t.ex. slädhundar)?

A
  • Hög fetthalt (mer fria fettsyror för ökad uthållighet)

- Högt energiinnehåll

28
Q

Vad förlorar ett sjukt djur jämfört med ett friskt djur när de inte får i sig tillräckligt med energi?

A

Ett sjukt djur förlorar främst “lean body mass”, vilket har en negativ inverkan på immunförsvaret och sårläkningen.
Ett friskt djur förlorar främst fett.

29
Q

Vad är målet med att utfodra utefter näringsbehovet?

A

Att minimera katabolism och behålla lean body mass utan att överstiga det metabola systemet.

30
Q

Hur bedöms näringsstatusen på ett inneliggande djur?

A
  • Anmnes (gått ner i vikt? under hur lång tid? tecken på svaghet, nedsatt kondition? vad äter patienten hemma och hur mkt? GI-problem?)
  • Klinisk undersökning (kroppskomposition, BCS, muskelbedömning, förekomst av ödem eller ascites, kondition av hud och päls)
  • Om patienten äter frivilligt och om det är tillräckligt med energi
  • Uträkning av energibehov (RER) i kombination med lämpligt foder
31
Q

Vad är anorexi?

A

Frånvaro av aptit (ett symtom och inte en sjukdom i sig)

32
Q

Hur ska man behandla ett djur som uppvisar tecken på anorexi?

A
  • Byta diet och omvårdnad
  • Aptitstimulerande läkemedel
  • Sondmatning
33
Q

Vad innebär enteral näringstillförsel (EN)?

A

Näringstillförsel direkt till tunntarmen. (Näringen tas upp av cellerna i tunntarmen vilket således underhåller tarmperistaltiken, tarmväggens skydd och immunförsvaret)

34
Q

Vad innebär parenteral näringstillförsel (PN)?

A

Näringtillförsel sc eller direkt till blodbanan. (Kan användas vid intensiva kräkningar, ileus, obstruktion av GI-kanalen etc. dock finns risk för trombos och phlebit/veninflammation)

35
Q

Varför bör man alltid rehydrera en dehydrerad patient innan man börjar truga med maten?

A

En dehydrerad patient har en generell vasokonstriktion vilket leder till nedsatt upptag. Så om patienten äter kan den inte ta upp näringen och kan istället få diarré. Därför bör patientens vätskebalans alltid upprätthållas innan näringsbalansen.

36
Q

Ge exempel på tre olika sonder.

A
  • Nasoesophageal (nossvaljsond)
  • Esophagustomi (foderstrupssond)
  • Gastrostomi (magsäckssond)
37
Q

Hur placeras en nossvaljsond och i vilken situation är denna sond lämplig?

A
  • Relativt enkel att placera, genom nosen ner i svalget.
  • Behövs vanligtvis varken anestesi eller sedering.
  • Kan användas i upp till sju dagar.
  • Om patienten utgör en anestesirisk eller om näring skall tillföras under kortare period är nossvaljsond lämplig
38
Q

Hur placeras en foderstrupssond och i vilken situation är denna sond lämplig?

A
  • Placeras under narkos, direkt i foderstrupen.
  • Kan sitta i veckor upp till månader.
  • Om patienten har skada/sjukdom i käkben, näshåla eller svalg eller behöver längre tids näringstillförsel är en foderstrupssond lämplig.
39
Q

Hur placeras en magsäckssond och i vilken situation är denna sond lämplig?

A
  • Placeras kirurgiskt under narkos
  • Kan sitta i upp till 12 månader.
  • Om patienten behöver näringstillförsel under lång tid eller har en skada/sjukdom i esophagus är en magsäckssond lämplig.
40
Q

Vilka komplikationer finns det med en nossvalgsond?

A
  • Felaktig placering och risk för aspirationspneumoni
  • Epistaxis (näsblod)
  • Rhinit (snuva)
  • Obstruktion av sond eller att den halkar ut.
41
Q

Vilka komplikationer finns det med en foderstrupssond?

A
  • Infektion i sårområdet där sonden förts in
  • Obstruktion av sond
  • Aspirationspneumoni (ffa om kräkningar)
42
Q

Vilka komplikationer finns det med en magsäckssond?

A
  • Infektion vid sårområdet
  • Septisk peritonit
  • Blödning vid placering
  • Felaktig placering
43
Q

Vad har konvalescensfoder för egenskaper?

A

De har ofta:

  • Hög smältbarhet
  • Högt energiinnehåll
  • Högt proteininnehåll
  • Högt fettinnehåll
  • Lågt fiberinnehåll
44
Q

Vad innebär fodermedelsallergi?

A

Att ett djur reagerar på ett eller flera proteiner från födan.

(Vanliga allergener hos hund: nötkött, mjölkprodukter, kyckling, vete och lamm)
(Vanliga allergener hos katt: nötkött, fisk och kyckling)

45
Q

Vad är en eliminationsdiet?

A

En eliminationsdiet innebär att man ger ett enda foder under minst 8 veckor. Efter eliminationen sker provokationen, då ger man djurets tidigare foder.

46
Q

Vilka sorters foder ges under en eliminationsdiet?

A
  • Det kan vara ett “novel protein”, helt nya proteinkällor) som djuret ej kommit i kontakt med tidigare.
  • Det kan även vara ett hydrolyserat, dvs där proteinkällan är sönderslagen så att lgE inte kan binda in till mastcellen och utlösa en reaktion.
47
Q

Behöver en atopiker äta allergifoder?

A

Nej, men däremot mår de ofta bra av det eftersom allergifoder är anpassat för att främja hudens hälsa.

48
Q

Hur ska ett foder för huden vara komponerat?

A
  • Relatvit hög fetthalt (omega-3 och 6)
  • Måttlig-hög proteinhalt
  • Tillräckliga mängder vitaminer och minareler (ffa vit A och B)
49
Q

Vilka egenskaper bör ett njurfoder ha?

A
  • Högt energiinnehåll
  • Låg proteinhalt (hög smbh, vegetabiliska proteiner kan vara bra)
  • Lågt fosfor
  • Högt kalium
  • Relativt hög halt fermenterbara fibrer
  • Högre halt vit A (pga PU/PD)

Gärna vårfoder med hög smaklighet (njursjuka djur ofta inappetenta)

50
Q

Varför bildas urinsten?

A
  • Viss genetisk raspredisposition (dvärgschnauzer, dalmatiner)
  • Övervikt och kastration ökar risken
  • Förekomst av byggstenar
51
Q

Vad är RSS?

A

Ett mått på urinens potential att lösa eller bilda kristaller. Ju lägre RSS desto lägre risk att bilda kristaller, vilket indirekt kan mäta risken för bildning av stenar.

52
Q

Vilka predisponerande faktorer finns till struvitsten?

A
  • UVI
  • Tik
  • Foder med hög halt magnesium och protein
53
Q

Vilket foder bör man välja för att lösa upp struvitstenar?

A
  • Låg proteinhalt (hund: gärna 8% av ts, OBS endast under begränsad tid)
  • Låg halt fosfor och magnesium
  • Hög halt vatten (eller stimulera till att dricka mer)

(Ska ge ett svagt surt urin-pH)

54
Q

Hur länge bör en foderdiet för att lösa upp struvitstenar pågå?

A

I ca 3 månader, sedan när stenarna är upplösta gå över till ett foder med förebyggande egenskaper (strikt utfodring)

55
Q

Vilka egenskaper har kalciumoxalatstenar?

A
  • Uppbyggda på kalcium och oxalatjoner
  • Stenarna kan vara skrovliga och ge sekundära problem hos djuret
  • Krävs kirurgi för att få bort
56
Q

Hur utfodrar man djuret i syfte att förebygga kalciumoxalastenar?

A
  • Rel. hög proteinhalt
  • Rel. lågt kalcium och fosfor
  • Tillräcklig mängd vitamin B6
  • Högt vatteninnehåll, gärna våtfoder (alternativt stimulera till högt vattenintag)
57
Q

Vilka egenskaper bör fodret ha om man behandlar mot purin- och cystinstenar?

A
  • Rel. låg proteinhalt
  • Lågt purininnehåll
  • Lågt Na-innehåll
  • Hög halt vätska (alternativt stimulera till högt vattenintag)
58
Q

Hur ska man utfodra vid idiopatisk cystit?

A
  • Hög vattenhalt, gärna våtfoder (eller stimulera till högt vattenintag)
  • Ev. tillskott av antioxidanter och omega-3
59
Q

Vad är viktigt att tänka på vid utfodring av en patient med nossvaljsond?

A
  • Finns anpassat foder (konvalescens - pulverform, flytande form).
  • Viktigt att blanda ut med vatten för att konsistensen inte ska bli för tjock.
  • Fodret skall värmas till kroppstemperatur, ej varmare!
  • Viktigt att osmolariteten inte blir för hög! Kan leda till hyperglykemi (optimalt 250-400 mOsm/l)
  • Om patienten har en bakomliggande sjukdom kan man behöva annat foder än konvalescensfoder, anpassat för just den sjukdomen.
  • Innan och efter varje giva skall man spola igenom sonden med en liten mängd ljummet vatten
  • Det ska gå lätt att spruta, patienten skall inte börja hosta eller liknande.
  • Matningen skall ske mycket långsamt, ca 1-5 ml/min.
  • Energiinnehållet i fodret bör vara 1 kcal/ml
  • Börja med att mata ca 30-50% av RER första dagen och öka successivt upp till 100% under 3-4 dagar.
  • Ett mål mat bör inte överstiga 5-10 ml/kg kroppsvikt (inkl. spolvatten)
  • Små mål mat ca 3-6 gånger/dag
  • Erbjud gärna patienten att äta själv även om den har en NSS (om sjukdomstillståndet tillåter det)
  • Kan ge CRI, men då krävs noggrann övervakning och ordentligt märkt påse så det inte råkar ges iv!
  • Ge aldrig till sederat eller sövt djur pga. risken för aspirationspneumoni!

DoDos 2 (16 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions