Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K9 > Neurologi I > Flashcards

Neurologi I Flashcards

1
Q

Vilka anamnestiska uppgifter tar du upp som är viktiga för att
förstå vilken typ av huvudvärk det rör sig om?

A

Temporalt förlopp debut (sekundsnabbt, över minuter, flera timmar), duration.
* Hur började huvudvärken? I samband med vad/var?
* Karaktär (tryckande, bultande, molande, huggande etc)
* Lokalisation (halvsidig, i pannan, nacken, hela huvudet)
* Förenad med andra symtom (illamående- kräkningar, ljud och ljuskänslighet, ögonflimmer, bortfallssymtom)
* Ärftlighet (migrän)
* Utlösande faktorer (rödvin, stress, ansträngning)
* Alkohol/droganamnes
* Andra samtidiga sjukdomar (t ex högt blodtryck, diabetes, njursjukdom etc)
* Svarat på ev tagen behandling (Alvedon, Treo etc)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är viktigt att undersöka i status hos en patient med nytillkommen huvudvärk?

A

Du bör undersöka vakenhetsgrad, blodtryck, ögonbottnar, pupillstorlek, nackstyvhet, neurologiska bortfall, palpationsömhet över temporalartär, muskulär ömhet/spändhet i nacke/axlar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka behandlingsmetoder finns det vid a communicans posterior aneurysm?

A

Clipping och coiling är två sätt att behandla ett aneurysm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka relativt vanliga komplikationer kan uppkomma om man inte
behandlar ett aneurysm akut?

A

Hydrocefalus, vasospasm och reblödning är
komplikationer som kan uppkomma om man inte behandlar aneurysmet akut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

RLS

A
  • 1 = Vaken
  • 2-3 = Slö, oklar
  • > 4 = medvetslös (-> överväg intubering)
  • 6 = stereotyp böjrörelse vid smärta (-> tyder på skada i storhjärnhemisfärer, dekortikering)
  • 7 = stereotyp sträckrörelse vid smärta (-> tyder på störd förbindelse mellan storhjärnan och hjärnstam, decerebrering)
  • 8 = ingen smärtreaktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka olika delar ingår i kognitiv funktion av neurologistatus?

A
  • Tal (flytande, meningsfullt, förstående)
  • Minen (omedelbart, närminne, långtidsminne)
  • Orientering
  • Koncentration, uppmärksamhet
  • Sensorisk integration (neglekt, visuell agnosi)
  • Motorisk integration (apraxi)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka områden sköter tal och språk?

A

den dominanta hemisfären svara för språkfunktioner (90% är högerhänta -> vä hemisfär är dominant).
- Brocas område är viktigt för att uttrycka sig, expressivt tal -> skada ger expressiv dysfasi eller afasi)
- Wernickes område är viktigt för språk och talförståelse -> skada ger impressiv dysartri eller afasi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vid skada på båda talområden ges…

A

Vid skada på båda dessa ges global dysfasi/afasi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innebär dysartri?

A
  • Dysartri = sluddrigt, otydligt tal, en artikulationsdefekt (kan bero på supra- och inratentoriella skador och skador på artikulationsorgan vilket inte är en högre kognition)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är symptomen på skada i icke-dominant hemisfär?

A

Höger hemisfär är hos 95% icke-dominant och specialiserad på verbalt, visuellt minne och på uppmärksamhet. Vid skada drabbas spatial orienteringsförmåga och verklighetsuppfattning (-> skada drabbar spatial orienteringsförmåga och verklighetsuppfattning).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Multipla CN skador tyder på…

A

skador på hjärnstam eller skallbas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Om skadan är supraterentoriell ses endast skada på CN…

A

CN I, II och VIII men eventuellt XII.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Monookulär synfältsdefekt tyder på…

A
  • Monokulär synfältsdefekt tyder på skada ensidig skada framför chiasman – kan bero på amorusis fugax (TIA), retinalkälstrombos/ocklusion, temporalisartrit, optikusneurit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Monokulär synfältsdefekt hos äldre vs yngre

A

o Hos äldre oftast amourisis fugax vilket är en trombos eller emboli från carotis som fastnat i a. opthalmica vilket är den första grenen som avgår från ICA intrakraniellt
o Hos yngre är det oftast opticusneurit som kan ge ensidig synnervsatrofi -> förlust av synnervsfibrer och ganglionceller på retina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Bitemporal hemianopsi tyder på …

A

skada i synnervskorsningen – kan bero på hypofystumör eller meningeom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Homonym kontralateral hemi- eller kvadrantanopsi tyder på….

A

skada bakom chiasman – kan bero på stroke, tumör, encefalit/encfalopati och andra saker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

trigeminus 3 grenar

A

n. opthalmicus (V1) som tar sensorik i panna och kring ögon/näsa,
n. maxillaris (V2) som tar sensorik kring kinder
n. mandibularis (V3) som tar sensorik på sidorna och hakan samt har en motorisk gren till m. masseter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Symptom idiopatisk trigeminus neuralgi

A

o Idiopatisk och drabbar oftast kvinnor över 50 år. Ger en huggande, elstötslikande smärta som varar några sekunder och återkommadne efter några minuter. Oftast V2 eller V3 område. Kan triggas i vissa zoner i huden eller slemhinna. Ger normalt nervstatus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

idiopatisk trigeminus neuralgi svarar på…

A

karbamazepin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

sekundär trigeminus neuralgi

A

Sekundär drabbar alla åldrar och ger en molande, kontinuerlig eller smärtsamma paroxysmer som brukar vara i 3-4 h. Drabbar ofta halva ansiktshalvan eller V1. Ingen triggermekanism. Nervstatus visar hypestesi (känselnedsättning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad beror central facialis pares på?

A

o Ofta typiskt fynd vid supratentoriell lesion (stroke, tumör)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

central vs perifer facialispares

A

Central facialispares beror på en skada på ena sidans kortikobulbära banor och ger svaghet i den nedre delen av kontraleteral ansiktshalva. -> övre delen har dubbel innervation

Perifer facialispares beror på skada på nerven eller motoriska kärna och ger svaghet i hela ansiktshalvan ipsilateralt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Perifer facialispares beror på…

A

idiopatisk, borrelia, Guillan-barre, ponsvinkeltumör, meningeom, autoimmun sarkoidos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Kliniska tecken facialispares

A
  • Utslätade fåror i pannan -> perifer
  • Hängande mungipa
  • Slutningsdefekt i öga
  • Dysartri
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Droppfot är tecken på..

A

peroneusskada

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

vinglig gång är tecken på….

A

cerebellär ataxi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

vad innebär saxgång

A

En störning i nerv- och muskelsystemet leder ofta till att benen korsas spastist

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Olika sorters tremor

A
  • Vilotremor – parkinsons
  • Postural tremor
  • Essentiell tremor
  • Aktionstremor & intentionstremor – tecken på cerebellär skada
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hur kan man US muskelkraft i armar

A

fingerspetsspretning, handgrepp, axelabduktion, armbågsböjning/sträckning, Grassets test, pronationstendens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Perifer vs distal kraftnedsättning beror på..

A

Perifer är ofta muskelskada, distal ofta nervskada

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Hur kan muskelstyrka kvantifieras

A
  • 0 = komplett pares
  • 1 = synlig eller kännbar muskelkontraktion utan rörelse över led
  • 2 = Rörelse mot extremitetens tyngd
  • 3 = Rörelse mot motstånd
  • 4 = Minimal kraftnedsättning
  • 5 = Normal styrka
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Viktigt när man kollar reflexer

A

jämför sidorna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Bicepsreflex

A

Bicepsreflex, C5 – n. musculocutaneus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Brachioradialisreflex,

A

Brachioradialisreflex, C6 – n. radialis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Tricepsreflex

A

C7 – n. radialis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Quadricepsreflex

A

Quadricepsreflex, L4 – n. femoralis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Akillesreflex

A

, S1 – n. tibialis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Babinskis är tecken på…

A
  • Positivt när stortån ofrivilligt böjs uppåt i stället för kniper.
    CNS-skada, ffa pyramidbaneskada. (OBS gäller ej vid starkt alkoholberusad!)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Central pares ger…

A

Regel; Central pares ger stegrade reflexer, spasticitet i musklerna, avsaknad av atrofi och positivt babinskis!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Test för att kolla koordination

A

Finger-näsförsök
Diadokokinesi
Fingerspel
Rombergs prov
Häl-knäförsök

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Falltendens öppna vs slutna ögon rombergs

A
  • Vid falltendens med öppna ögon tänker man cerebellär orsak
  • Vid falltendens med slutna ögon tänker man nedsatt djup sensibilitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad säger en sensorisk nedsättning i hela sidan av kroppen?

A
  • Hela sidan av kroppen (hemikorpal nedsättning) = lesion i kontralateral hemisfär
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad säger en sensorisk nedsättning i hela sidan av kroppen och kontralaterala ansiktet dig?

A
  • Hela sidan av kroppen med kontraleterala ansiktet = hjärnstamskada
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad säger en sensorisk nedsättning perifert dig?

A
  • Perifert nedsatt = polyneuropati
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad säger en sensorisk nedsättning i nedre delen av kroppent dig?

A
  • Nedre delen av kroppen = lesion av ryggmärg, Th10
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad säger en sensorisk nedsättning i lokala punkter dig?

A
  • Lokala punkter = perifer skada, mononeuropati
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Central yrsel kan komma från….

A

Central yrsel är ovanligt men farligt…
- Vestibularkärnorna
- Cerebellum
- Thalamus
- Hjärnbark

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vilka tester inkluderas i HINTS?

A

Det finns 3 enkla tester för att identifiera om det rör sig om en CNS- eller PNS-skada = HINTS-test
1) Head Impulse test som är ett vestibulärt impulstest. NEGATIVT vid CNS skada.
2) Nystagmus i den snabba fasen.
a. Skada i PNS = unilateral
b. Skada i CNS = bilateral, riktningsväxlande, vertikal
3) Test of Scew. POSITIVT vid CNS-skada.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

HINTS vid vestibulär skada?

A

Vid vestibulär skada:
* Unilateral nystagmus
* Negativt vertikal skew test
* Positivt head impulse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

HINTS vid central skada

A

Vid stroke:
* Bilateral, sidoväxlande, vertikal nystagmus
* Positivt vertikal scew test
* Negativ head impulse test

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vad är indikation på Dix-Hallpike?

A

Indikation på Dix-Hallpike är en patient med kortvarig yrsel, 30 sek, i samband med huvudrörelser och har ingen spontan nystagmus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vilka hjärnstamsreflexer testar man?

A
  1. Pupillstorlek och ljusreflex testar n. opticus, mitthjärnan och n. okulomotorius
  2. Vestibulo-okulärreflexen testar n. vestibulocochleraris – pons – n. okulomotorius – mitthjärnan
  3. Kornealreflexen testar n. trigeminus – pons – n. facialis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

När är hjärnstamsrefelxer extra viktigt?

A

komatös pat - det kan ge info om skadelokalisationen i hjärnstammen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Hur går den normala ljusreflexen?

A

Den normala ljusreflexen – afferenta fibrer i n. opticus från retina går till reflexcentrum där det sker en synaps med båda sidors okulomotoriuskärnor (Edinger-Westphal kärnan) i mesencefalon. Från EW går efferenta fibrer genom n. okulomotorius och innerverar pupillens sfinktermuskel som kontraherar -> ger mindre pupill.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Vad innebär vestibuloockulärreferlx?

A

Vestibulookulär reflex testar VOR-bågen och reflexvemtrum. Afferenta fibrer går genom n. vestibulocochlearis till mesencefalon (för vertikal ögonrörelse) och pons (för horisontell ögonrörelse). Därifrån går efferenta fibrer genom n. okulomotorius, n. trochlearis och n. abducens. Denna båge aktiveras vid passiva huvudrörelser.
* Fysiologiskt svar på huvudrörelser är en blickrörelse motsatt till riktningen av huvudvridningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Vad inneb’är kornealreflex?

A

Kornealreflexen testar kornealreflexbågen. Afferenta fibrer får genom den försa grenen av n. trigeminus (V1, n. opthalmicus) och synapsar med båda sidors facialiskärnors i nedre delen av pons. Efferenta fibrer går genom n. facialis. Denna båge stimuleras av beröring av cornea med bomullstuss.
* Fysiologiskt svar är en momentan blinkning bilateralt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Ischemisk stroke kan bero på…

A
  • Trombos i stora kärl (pga aterskleros) eller små kärl (hypertoni)
  • Emboli pga förmaksflimmer, hjärtsvikt
  • Hypoperfusion pga asystoli, hjärtinfarkt
  • Artärdissektion som är vanligare hos unga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Hemorhagisk stroke kan bero på….

A
  • 10 % centralt hjärnparenkymhematom i basla ganglierna (pga hypertoni) eller lobärt hematom (amyloidangiopati)
  • 5% subarachnoidalblödning pga aneurysm eller arteriovenösa missbildningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Blod vs ischemi på dt

A
  • Mörkare område är ischemi
  • Kontrastuppladdning är blod
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Biologiska, icke åtgärdbara riskfaktorer för stroke

A
  • Ålder
  • Kön – vanligare hos män
  • Etnisk tillhörighet
  • Tidigare stroke eller TIA – risk för återinsjuknande är 5-15% per år
  • Hereditet – CADASIL, Fabry sjd, neurofibromatos typ I
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Medicinska och vanliga riskfaktorer för stroke

A

Medicinska och vanliga riskfaktorer:
* Hypertoni – viktigaste riskfakotrn för HI eller hjärnbldning
* CVD – FF, klaffel, protes, foramen ovale, myokardinfarkt
* Diabetes
* Tidigare TIA – varningssignal för kommande stroke inom 2v
* MS – ffa hypertoni och hyperlipidemi
* Behandling med östrogener
* Icke symptomgivande blåsljud över carotis
* Migrän med aura

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Livsstilsfaktorer riskfaktorer för stroke

A
  • Rökning
  • Fysisk inaktivtet
  • Högt alkoholintag
  • Lågt intag av frukt, grönsaker, fisk
  • Stress
  • Droger – kokain (ökar risken för subarach), amfetamin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Varför inte sänka BT vid stroke?

A

Vid kronisk hypertoni anpassas autoregulationen till högre medelblodtryck och normalt CBF bibehålls inom en vidare variaton -> man ska inte sänka BT under akutfasen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Olika delarna i en stroke

A

Vid stroke bildas infarktkärnan i mitten, penumbran som har nedsatt blodflöde utanför (neuronen kan överleva 6h och det är detta område man kan rädda med trombolys och actilys inom 4,5h) och benign oligaemia.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Vad händer i cellerna vid en stroke

A

Vid en signifikant minskning av blodflödet i hjärnvävnad får man energisvikt (-> brist på glukos och syrgas) och därmed en förändring av transmembranösa jongradienter. Detta ger influx av Ca och Na som leder till cellödem, dysreglering av neurotransmittorer, mitokondrieskada, produkation av fria radikaler och aktivering av enzymer -> akut nekros och senare apoptos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Olika synpåverkan vid stroke

A

monookulär blindhet på skadesidan
kontralateralt till skadan ses homonym hemianopsi eller homonym kvadrantopsi (temporalskada) eller nedåt (parietalskada)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Olika icke-fokala plötsligt debuterande symptom vid stroke

A
  • Generell svaghetskänsla och/eller känselstörning
  • Synkope
  • Inkontinens
  • Förvirring, konfusion
  • Tinnitus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Vad förser MCA och vad för funktioner

A

MCA förser lateralsidan där centrum för motorik, sensorik och språkcentra finns i dominanta hemisfären.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Vad förser ACA och vad för funktioner

A
  • ACA förser insidan där centrum för ben och fot samt urinblåsan finns. Även känslor och personlighet ligger här.
70
Q

Vad förser PCA och vad för funktioner

A
  • PCA försörjer talamus och temporalt vilket kan ge minnesproblem
71
Q

Symptom stroke främre cirkulation dominant vs icke dominant

A
  • Afasi – expressiv, impressiv eller global vid den dominanta hemisfären
  • Neglekt – vid icke dominant hemisfär
72
Q

Vanliga symptom vid stroke i främre cirkulationen:

A
  • Kontralateral hemiplegi
  • Kontralateral central facialispares
  • Kontralateral hemisensorisk deficit
  • Kontralateral homonym hemianopsi eller kvadrantanopsi
  • Afasi – expressiv, impressiv eller global vid den dominanta hemisfären
  • Neglekt – vid icke dominant hemisfär
73
Q

Symptom vid skada på vertebro-basilaris-området:

A
  1. Pares och/eller känselnedsättning
  2. Central eller perifer facialispares
  3. Lillhjärnssymptom, tex ataxi, yrsel eller balanssvårigheter
  4. Kranialnervspåverkan – sväljningssvårigheter, tungpares, heshet, sluddrigt tal, ögonmotorikstörningar, nystagmus
  5. Ögonpåverkan – homonym hemianopsi, kortikal blindhet (vid infarkter i synbarken bilateralt)
  6. Medvetandepåverkan
  7. Påverkan på andning och cirkulation
74
Q

Specifika symptom vid basilarisstoppsyndrom:

A
  • Tetrapares
  • Blickpares uppåt
  • Synfältsdefekter - homonym hemianopsi, kortikal blindhet
  • Ataxi, yrsel, balansstörning
  • Visuella hallucinationer
  • Medvetandesänkning
  • ”locked in”-syndrom – skada av bilaterala, ventrala pons med bevarad vakenhet och sensibilitet ger en upphävd motorik förutom ögonrörelser
75
Q

PICA-ocklusion ger….

A

Wallenbergs syndrom

76
Q

Symptom wallenbergssyndrom

A
  • Yrsel, illamående, kräkning
  • Nystagmus
  • Ipsilateral hemiataxi
  • Nedsatt känsel för smärta + temp ipsilateralt i ansikte och kontralateralt i arm, bål och ben
  • Ipsilateral svalg och stämbandpares
  • Ipsilateral Hornersyndrom pga sympatikuspåverkan
77
Q

Horners syndrom

A

o Ett syndrom kännetecknat av defekter i det sympatiska nervsystemet i ena ansiktshalvan, inkl. ögat. Kliniska drag omfattar mios (förminskad pupill), lindrig blefaroptos (sänkt ögonlock) och halvsidig anhidros (ingen svettproduktion).

78
Q

TIA beror ofta på..

A

Beror oftast på mikroembolier som lossnar från plack.

79
Q

Karotissymptom TIA

A

övergående pares, känselnedsättning, afasi eller synförlust på ett öga (amourosis fugax)

80
Q

Vertebrobasilarissymptom TIA

A

är övergående balansrubbning, yrsel, dubbelseende, dysartri, långa bansymptom i olika kombinationer.

81
Q

Vad är malign mediainfarkt?

A

är ovanligt och utvecklas inom 2-5 dagar efter infarktdebut. Beror på en tilltagande svullnad som leder till kompression och inklämning av hjärnstammen. Har en hög mortalitet (80%) obehandlad. Kan behadnlas neurokirurgiskt med dekompressiv hemikraniektomi som bör utgöras inom 48 h. Dock ogynnsam prognos ☹

82
Q

Vilka labprover vill du ta på akuten vid TIA/stroke?

A

På akuten vill man ta blodstatus, CRP, SR, glukos, elektrolyter, troponin och blödningsstatus

83
Q

Vilka labprover vill du ta på avdelning vid TIA/stroke?

A

leverstatus, lipidstatus

84
Q

Prover stroke < 55 år

A

o Om under 55 år vill man ta borrelia, fibrinogen, lipoprotein, APC-resistens, protein S och C, protrombin, antitrombin, homocystein, antikardiolipidAK, ANA, ANCA

85
Q

Rtg stroke

A
  • DT huvud akut med angiografi!
  • MRT – för ev diff. diagnostik
  • Duplex av halskärl inom 24h
86
Q

US akut vid stroke

A
  • DT huvud akut med angiografi!
  • EKG akut, därefter telemetri i 24h vid TIA och några dagar vid stroke
87
Q

När och vrf vill man göra EKO vid stroke?

A
  • EKO inom 24h vid misstanke om kardiell embolikälla – ex vid intramural tromb, signifikant vä kammardysfunktion, endokardit, öppet foramen ovale
88
Q

LP stroke?

A

misstanke om infektion eller inflammation i CNS
-> kolla ögonbotten först och inga blodföetunnande!

89
Q

Akutbehandling stroke

A
  • Trombolys med tissue plasminogen activator (tPA) inom 4,5 timme efter insjuknande!
    o Om NIHSS <5 eller >25 bör man avstå från trombolys!
  • ASA med bolusdos 320-500 mg följt av standarddos 75-160 mg dagligen vid TIA och stroke
  • Endovaskulär trombektomi vanligare vid basilarisocklusion eller större tromb över 8 mm, särskilt MCA, när de inte svarat på trombolys
90
Q

Kontraindikation trombloyss

A

DT visar blödning
>18 år
NIHSS <6 elr >25
BT >185/110
Komb tid stroke + DM
Pågående waran/heparin

91
Q

Dos actilys

A

0,9 mg/kg under 60 min

92
Q

Komplikationer efter stroke

A
  • Hjärnödem med expansiv effekt – dekompression med Mannitol, hyperventilation
  • Högt BT – 80% har högt BT under akutfasen, labetolol iv ges vid >220/110 under första dygnet och BT 140/90 eftersträvas efter dygn 2
  • Hyperglykemi – insulin vid glukos >12 mmol/l
  • Feber, infektion, UVI, pneumoni – AB
  • DVT – profylax genom mobilisering, lågmolekylärt heparin
  • Epileptiskt anfall ses hos 2-5%, i 5% i akutskedet och ges standardbehandling
  • Depression och kognitivsvikt – standardbehandling, träning mm
93
Q

Sekundärprofylax stroke

A

Tromocytaggregassionshämmare ASA med bolusdos 320 mg i akutskedet, därefter 75-160 mg/d eller
Antikoagulantia Waran (mål INR 2,0-3,0) eller NOAK vid kardiell embolikälla.
Karotisendartärektomi vid symptomgivande karotisstenos >70%.
Reglering av kardiovaskulära riskfaktorer – hypertoni, DM, hyperlipidemi etc.

94
Q

Olika primära hjärntumörer

A

Meningeom
Gliom
Medullablastom, geninom

95
Q

Vanligaste debutsymptomet hjärntumör

A

Huvudvärk är vanligaste debutsymtomet, ca 20% debuterar med detta. Vanligtvis nattetid och på morgonen då de ligger ner och får ett ökat ICP.

96
Q

Varningstecken huvudvärk

A
  1. Markant föränring tidiagre huvudvärk
  2. Mrogonhuvudvärk
  3. Hvuvdvärk och kogn påverkan
  4. Huvudvärk och fokal bortfall
  5. Huvudvärk med påverkat AT, illampende, kräk
97
Q

Akut handlägginng hjärntumlr

A
  1. Neurologstatus inklusive RLS
  2. DT hjärna
  3. NKjouren kontaktas om det finnas 1) hotande inklämning (expansiva processer i bakre skallgropen eller 2) risk för obstruktiv HC (tumör i anslutning till likvorsystemet
98
Q

Bortfall högre funktioner hjärntumör hö vs vä sida

A
  • Höger hemisfär ger ett DOLT LIDANDE med neglekt, bristande sjukdomsinsikt, känslomässigt oberörda
  • Vänster hemisfär ger TYDLIGA SYMPTOM med afasi, apraxi, negativa emotioner, depression
99
Q

Fortsatt US på avdelning efter hjärntumrö

A
  • Man måste utelusta metastas – DT thorax/buk, nll, kolla hud
  • MR huvud
  • (LP – obs risk för inklmning) kan göras för diff. diagnostik, ex lymfom
  • Kortison för att minska svullnad
  • NK granskar bilderna på gemensam rond
100
Q

Skilland låg och höggradig på DT

A

Låggradiga ska ej lada kontrast

101
Q

Molekylärpatologi tumör

A
  • IDH är isocitratdehydrogenas som finns i csc. Denna är användvar i diagnosticering.
  • 1p/19q Deletion av 1p -> svarar bättre på behandling.
  • MGMT är viktig för att svara på cytostatikabehandling
102
Q

Vad bedömer man på rtg vid tumör

A
  1. Kontrastladdning?
  2. Anatomisk lokalisation?
  3. Funktionsområden?
  4. Status/komorbiditet
  5. Ålder
103
Q

Mål med kirurgi tumör

A

Målet med kirurgin är att ta bort så mycket som möjligt men även bevara funktionen. Dvs 1) cytporeduktion, 2) minska risken för malign omvandling och 3) förbättra QoL, minska risken för EP.

104
Q

Meningeom vanligare hos…

A

kvinnor pga hormonskänsliga

105
Q

Hur handläggs pat efter tumörkirurgi på neurologen

A

Efter OP på neurologen:
- Nedtrappning på kortison
- Mobilisering
- Bedömning av funktion både motoriskt och kognitivt
- Rehabilitering
- Prata med pat, närstående och andra vårdgivare
- Remiss till onkologen för MDK

106
Q

HC index

A

Framhorn/ID >0,3

107
Q

Tryck vid iHC

A

<24,5
<18 mmHg

108
Q

CSF fungerar som…

A

stötdämpare
avtransport av metaboliter
Hormontransportör inom CNS
Immunologisk funktion

109
Q

Hur bildas CSF?

A

plexus choroideus

110
Q

Hur tas CSF upp?

A

arachnoidala granulationer

111
Q

Hur mycket csf bildas på ett dygn?

A

Vucna runt 500 ml/dygn

112
Q

Hur ser ventrikelsystemet ut?

A

Bildas av plexus choriodeus i ventriklarna.
Sidoventriklarna -> foramen monroe -> 3e ventrikeln -> aqueductus mesencephali -> fjärde ventrikeln -> canalis centralis samt fomaren megandi /luschke

113
Q

Vanligaste neurokirurgiska sjukdomen hos barn är…

A

pediatrisk HC

114
Q

fynd som talar för HC på rtg

A

Ventrikelvidgning
- Andra fynd som talar för hydrocefalus är ”upplåsta” frontalhorn (musse pig-ventriklar) och eller rundad tredje ventrikel (normalt sett slitsformad) eller Periventrikulärt ödem

115
Q

Index vid mätning av HC

A

o Evans index: FH/BPD >0,3
o Båda temporalhornen >2mm och kvoten FH/ID >0,5

116
Q

Hur kan HC klassificeras?

A

Obstruktiv/icke-kommunicerande med synlig obstruktion i ventrikelsystemet

Kommunicerande utan synlig obstruktion

Överproduktion av CSF, mycket ovanligt

117
Q

Vanligaste orsaken till kongenital HC

A

o Akveduktstenos

118
Q

Vad kan akveduktstenos bero på?

A

Kan bero på missbildning, intrauterin infektion (toxoplasmos, CMV, röda hund, påssjuka) eller intrauterin hjärnblödning.

119
Q

Vad kan obstruktiv HC bero på?

A

Akveduktstenos
Blödning i eller i anslutning till ventriklarna
- Ex subarachblödning, vanligt vid akuta aneurysm. Koaglen obsturerar.
Tumörobstruktion
Foramen Monrot-cysta är ovanligt men kan bli väldigt akut.
Myelomeningocele

120
Q

Vad kan kommunicerande HC bero på?

A

o Defekt absorption av CSF (dvs ej fungerande araknoidala granulationer)
o Idiopatisk = normaltryckshydrocefalus
o Sekundär = efter blödning, meningit eller trauma

121
Q

Symptom HC

A

Huvudvärk, trötthet
Illamående, kräkningar
Medvetanderubbning
Konfusion
Visusnedsättning pga papillödem

122
Q

Symptom HC hos barn

A

Solnedgångsblick
Spänd fontanell med ökade vener och ökat huvudomfång
Apnéer
Hyperrefelxi
Dålig aptit

123
Q

Behandling HC

A

Shunt
Endoskopiskt ventrikulocsiternotomi

124
Q

Hur fungerar shuntbehandling vid HC?

A
  • Shunten leder likvor från en plats till en annan där den kan reabsorberas. Från sidoventriklar eller lumbalt till peritonealt eller atrialt hö. Man har en lång silikonslang där det sitter en ventil som ofta är tryckkänslig och reglerar mängden vätska som släppts ut. Går in frontalt eller occipitalt på den icke-dominanta hemisdären (nästan alltid hö, även vänsterhänta).
125
Q

Vart sätter man in shunten vid HC?

A

Går in frontalt eller occipitalt på den icke-dominanta hemisdären (nästan alltid hö, även vänsterhänta).

126
Q

När är lumbal shunt kontraindicerat?

A

OBS lumbal shunt är kontraindicerat vid obstruktiv HC pga risk för herniering (Är den obstruktiv kan över trycket i skallen och undertrycket i ryggraden orsaka storhjärnsherniering genom foramen ovale).

127
Q

Lumbal shunt får endast sättas vid…

A

kommunicernade HC

128
Q

Symptom undershunting

A

Ger högt ICP -> samma som HC

129
Q

Symptom övershunting

A

Lågt ICP som ger sammanfallet ventrikelsystem, huvudvärk på eftermiddagen och lindras liggande

130
Q

Varför infektionsrisk vid shuntbehandling?

A

Vid infektion är det ofta pga perioperativ kontaminering med hudfloran, ofta inom 1 månad efter OP och 90% inom 1 år. Kan även komma från buken – app, bukkirurgi. Kan ge större konsekvens hos barnet med sämre IQ. CRP är ofta lågt! Kontakta NK!!!!

131
Q

Handläggning infekterad shunt

A

Neurologisk bedömning och kolla shuntens förlopp

LP eller punktion av shuntakammare, kolla efter celler, laktat och odla
o Obs obstruktiv HC är kontraindicerat med LP r.t risk för herminering

Borttagande av shunt, isf får pat en ventrikeldrän

Riktad AB

Ny shunt när infektionen är utläkt efter minst 10 dagar

132
Q

Vad kan man se vid iNPH?

A

Vidgade ventriklar (framhornsindex >0,3) sekundärt till en likvordynamisk störning
* CSF tryck <18 mmHg, <24,5 cm

133
Q

Symptom iNPH?

A

Gångstörningar
o Svårt att lyfta fötterna
o Gradvis utveckling, drabbar båda benen
o Långsam, bredspårig gång
o Små hasande steg
o Multistep turning
Postural dysfunktion
Kognitiv dysfunktion som är subkortikal frontal!
Autonom dysfunktion

134
Q

Samsjuklighet iNPH

A

Samsjuklighet ffa med andra degenerativa sjukdomar som Alzheimer, Parkinson och atypisk Parkinsonism.

135
Q

Vad finns det för neuroskademarkörker vid NPh vs Az?

A
  • Neuroskademarkörer och olika mönster
    o B-amyloid är lågt <40 vid NPH och <42 vid Az
    o Tau är normalt vid NPH, högt vid Az
    o F-tau är normalt vid NPH, högt vid Az
    o Neurofilament är ofta förhöjt vid ex småkärlssjukdom
136
Q

Behandling iNPH

A

Shunt

137
Q

Vad kan man se på DT/MR vid iNPH?

A

Framhornsindex >0,3
Vidgning bilateralt
Ökad SAS, sidovetnriklar och fissura sylvii

138
Q

Utredning HC

A

Status & anamnes
DT/MR
Video av gång
Kognitiv utredning av AT, motorik av fysio
Blod och likvor
CSF-tapptest och tryckmätning

139
Q

Vad är idiopatisk intrakraniell hypertension och vilka drabbar det vanligtvis?

A
  • Förhöjt intrakraniellt tryck (>25 cm) men ingen utrymmeskrävande process, dvs ej HC
  • Normal likvor
  • Drabbar ffa kvinnor! Mycket vanligare hos överviktiga i 20-44 åå, medelålder 30 år
140
Q

Symptomidiopa idiopatisk intrakraniell hypertension

A
  • Huvudvärk
  • Synstörningar – obskurationer, försämrat visus, dubbelseende
  • Pulssynkron tinnitus
  • Smärta i nacke, radikulär smärta
141
Q

Utredning idiopatisk intrakraniell hypertension

A
  • MRT/DT angio i venös fas, kolla om stenos i sinus transversus
    o Ffa för att utesluta sinustromb
  • Likvor visar normala celler + proteiner men tryck >25 cm vatten
142
Q

Behandling intrakraniell hypertension

A
  • LM kan man ge diamox (acetazolamid) 250 mg -> 2000 mg /d (kan ge parastesier och äcklig smak), furosemid, topiramat
  • Kirurgiskt kan man sätta stent om stenos i sinus, shunt (om synen är hotad)
  • Bariatriskt kirurgi
143
Q

Förlopp vid subduralheamtom och vilka drabbar det

A

Akut, drabbar yngre ffa män vid traumatiska fall, kontusion

144
Q

Typiskt förlopp subduralhematom

A

Kontusion, tuppar av och vaknar sedan och är talbar
En snabb ökning gör att skadan blir stor och leder därefter till medvetslöhet

145
Q

Vilket kärl är ofta skadat vid subduralhematom?

A

Blödningen sitter ovanför dura mater och begränsas av suturerna
Ofta blödning i a. meningea media (a carotis externa) med en temporal fraktur

146
Q

Vart sitter blödningen vid subduralhemtom? Vad går sönder?

A

Mellan dura mater och SAS, ofta bryggvener som går till cisterner

147
Q

Förlopp vid subduralhematom, mortalitet

A

Akut -> hög mortalitet pga tynger in mot hela hjärna
Kronisk -> ffa äldre personer från lätta fall,

148
Q

Hur ser förloppet ut vid kornisk subduralhemtom?

A

Ofta äldre som kommer in dagar, veckor efter fall med huvudvärk, påverkan på tal, sensorik och motorik

149
Q

Hur behandlas subduralhemtom?

A

OP lapraskopiskt där man tömmer

150
Q

Vilka har extra stor risk att drabbas av subduralhemtom?

A

Människor med långvarigt alkoholmissbruk och äldre människor löper ökad risk att drabbas, bland annat för att de har skörare kärl.

151
Q

Skillnad färsk och äldre blödning på DT

A

Högattenuerande - Färsk blödning
Lågattenuerande - Äldre blödning

152
Q

Typiska symptom SAB

A

Typiska symptom är kraftig huvudvärk med plötslig debut, så kallad blixthuvudvärk eller åskknallshuvudvärk, samt illamående och kräkning och fotofobi
Nackstyvhet!

153
Q

Vilka kärl är det som går av vid SAB?

A

Kärlen som försörjer hjärnan, dvs arteriellt och snabb blödning

154
Q

Mortalitet SAB

A

15-20% dör direkt, total mortalitet på 50%

155
Q

Den spontana subaraknoidalblödningen orsakas av…

A

Aneurysm som brister (60 %). Dessa är oftast lokaliserade till förgreningsställen i circulus Willisi.

Arteriovenösa missbildningar, hypertoni och/eller arterioskleros (20%)

Ingen påvisbar orsak (20%)

156
Q

Ålder och aktivtet vid SAB

A

Högst incidens 40-60 år i samband med psykisk/fysisk ansträngning

157
Q

Vad innebär warning leak?

A

Övergående huvudvärk dagar till veckor innan symtom på SAB debuterar (upp till 50%). Detta har man tolkat som att de drabbats av en liten förblödning som inte diagnostiserats.

158
Q

Varför och när får man nacktyvhet vid blödning?

A

SAB - Uttalad nackstyvhet (stärker diagnos) pga meningeal retning. Nackstyvhet uppkommer först efter 2-12 timmar och saknas vid koma!

159
Q

Utredning SAB

A

Anamnes & status - riskfaktorer, tidigare huvudvärk
POX, BT, Puls
Nackstyvhet?
1. akut DT-hjärna brukar i 90% visa blod i basala cisterner; ”dödens vita krabba”. Om neg ->
2. LP tidigast 6-12 timmar efter debut. Erytrocyter > 1/1000 celler och lätt till måttligt förhöjt albumin talar för SAB.
Gr igenom spektrofotometri!

160
Q

Handläggning SAB

A

Vid övertransport ska man ge syre, ha intubering/mannitol i beredskap samt ge tranexamsyra som stoppar den aktiva blödningen och förhindrar ny

161
Q

Viktigt vid övertransport till NK vid blödning

A

Vid övertransport ska man ge syre, ha intubering/mannitol i beredskap samt ge tranexamsyra som stoppar den aktiva blödningen och förhindrar ny

Neurokirurgisk utredning innefattar CT anfio (-hitta aneurysm), cerebral angiografi (kat i ljumsken)

162
Q

Behandling SAB

A

Clipping (öppen kirrugi)
Coiling (85%, kateter)
Utrymme av hematom

163
Q

Vart sitter oftast aneurysmen?

A

a. communicans anterior
a cerebri media
a basilaris

164
Q

Komplikationer vid SAB

A

HC
Vasospasm, viktigaste och drabbar 20-30%! Kommer ofta efter 2-4 d
Reblödning - 50% inom 6 mån

165
Q

Behandling vasospasm

A
  1. Ca- antagonst p.o
  2. Endovaskulär behandling där man ger Ca-antagonst lokalt, behöver ofta göras om dagligen 3-4 d
166
Q

Hur många av alla som får SAB blir helt återställda?

A

10%

167
Q

Faktorer som påverkar återhämtningen efter SAB

A

ålder
blödningsstorlek
Vasospasm

168
Q

Vanligaste lokalisationen för intracerebralt hemtom

A

Ffa storhjärnan centralt, basala ganglier och talamus

169
Q

Vad beror monokulär synfältsnesättning på

A

Monokulär synfältsnedsättning beror på skada framför chaisma (TIA, retinalkärlstrombos/ocklusio, temporalisartrit, optikusneurit

170
Q

Vad beror bitemporal hemianopsi på?

A

Skada vid chiasman - hypofystumör, meningeom

K9 (11 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions