Modul 5 improved Flashcards

1
Q

Immunologi

A

Läran om immunsystemets uppbyggnad och funktion vid hälsa och sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Yttre immunförsvaret

A

Hud och slemhinnor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Inre immunförsvaret

A

Medfödda immunförsvaret och adaptiva immunförsvaret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Medfödda immunförsvaret

A
  • makrofager
  • Dendritiska celler
  • Neutrofila granulocyter
  • NK-celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Adaptiva immunförsvaret

A
  • B-leukocyter
  • T-leukocyter
  • T-hjälparceller
  • Lymfocyter
  • Fagocyter
  • Plasmaceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Komplementsystemet

A

Serie proteiner som aktiveras genom att klyva varandra

  • Slutprodukten blir ett proteinpaket som kan sätta sig bakteriers membran
  • sedan lysera de och döda dem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Antigen

A
  • kroppsfrämmande ämne
  • framkallar reaktion hos kroppen som är samma som mot patogen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Skillnad mellan adaptiva och medfödda, från medfödda immunförsvarets perspektiv?

A
  • Genetiskt
  • Snabbt
  • Granulocyter, monocyter och NK-celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Skillnad mellan adaptiva och medfödda ur det adaptiva immunförsvarets perspektiv…

A
  • behöver läras upp
  • Varje adaptiv immuncell har en unik receptor för en viss patogen som skapats i cellen
  • Genererar immunologiskt minne
  • T- o B-celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Receptorer i cellerna i det medfödda immunförsvaret

A
  • Mannosreceptorer
  • Toll like receptor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Var HLA molekyler uttrycks och vad är deras funktion i förhållande till T-celler?

A
  • En molekyl på cellytan hos de celler med cellkärna
  • Presenterar antigen för T-celler
  • T-celler känner bara igen antigen tillsammans med HLA
  • Därför lärs de upp att känna igen egen HLA i thymus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur skapas T o B-cellsreceptorer?

A
  • När de aktiveras av dendritceller börjar de producera receptorer specifika för ett antigen
  • Gener som kodar för T-cellernas receptorer och B-cellernas variabla del av anitkroppar rekombineras
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Thymus

A
  • Sitter i bröstet
  • T-celler färdas hit för att mogna
  • T-celler som kan känn igen HLA skickas ut i blodbanan o de andra dödas för att förhindra autoimmun respons
  • T-celler selekteras alltså här
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Immunologiskt minne

A
  • När B-celler producerar anitkroppar för att bekämpa infektion så sparas de
  • De kan därmed skippa rekombinationssteget och spara tid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Extracellulära mikroorganismer

A
  • Makrofager
  • Neutrofiler
  • B-lymfocyter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Intracellulära mikroorganismer

A

Dödar de infekterade cellerna, själva patogenet omhändertags sedan av makrofager, neutrofiler och B-lymfocyter.

:
- Cytotoxiska T-lymfocyter
- NK-celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Prokaryot

A
  • Inga membranslutna organeller
  • ingen kärna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Eukaryot

A

Har cellkärna och membranslutna organeller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka delar består ett virus/virion av?

A
  • Nukleotid, kan vara DNA eller RNA
  • kapsid, proteinskalet runt genetiska materialet
  • Vissa virus har hölje som är en omslutande membranstruktur
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Grampositiva bakterier

A

Har ett membran och en tjock cellvägg av peptidoglykan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Gramnegativa bakterier

A
  • Har ett inre membran
  • Tunt lager av peptidoglykan
  • ett yttre membran
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

parasit

A

En organism som lever i eller på en annan levande organism och tar näring och gör skada

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka euokaryota organismer finns det?

A
  • Protozoer
  • Maskar
  • Svampar

Eftersom de har cellkärnor och membraninslutna organeller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Antibiotika

A
  • Påverkar bakteriers cellvägg (peptidoglykan bildning)
  • Påverkar endast grampositiva bakterier
  • Påverkar strukturer i ribosomerna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Antiobiotkaresistens

A

Exempelvis om en bakterie utvecklat ett enzym som bryter ned antiobiotikan eller att den pumpar ut antibiotikan ur cellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Mikrobiota

A

Alla mikroorganismer i en viss miljö/nisch

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Mikrobiom

A

den sammanlagda arvsmassan hos alla mikroorganismer i en viss miljö/nisch

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Kommensialism

A

Interaktion när ena parten gynnas och andra parten oförändrad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Exempel på infektionssjukdomar som orsakas av virus

A
  • HPV, DNA virus
  • Smittkoppor (enda vi utrotat)
  • HIV infekterar och förstör T-lymfocyter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Exempel på bakterier som orsakar sjukdom

A

E.coli
- Del av vår tarmmikrobiota
- Kan plocka och virulensfaktorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Streptococcus pneumonae

A

Pneumokocker, orsakar lunginflammation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Staphylococcus aureus

A
  • Finns normalt i näsa, hals och hud
  • Kan orsaka sjukdom om den hamnar på fel plats
32
Q

Plasmodium falciparum

A
  • En parasit och protozo
  • Orsakar malaria
33
Q

Kontaktsmitta

A

Finns indirekt och direkt
Kontakt med infekterad yta

34
Q

Droppsmitta

A

Patogen i droppar med luftvägssekret, kan smitta genom inhalation eller kontaktsmitta

34
Q

Smitta med vektor

A

Ex en insekt eller spindeldjur används som vektor för patogenet
Ex myggor och malaria

35
Q

Fekal-oral smitta

A

Via munnen

36
Q

Adhesionsfaktorer

A
  • Många bakterier har adhesiner som binder specifikt till receptorer
  • Detta på vävnadsytan av endotel eller epitel-celller
  • I blodbana, urinblåsa, öga, tarm etc
37
Q

Toxin

A

Ämnen som är giftiga eller skadliga för kroppens celler eller vävnader

Mikrorganismen kan direkt skada en värd genom att bilda toxiner som skadar cellen.

38
Q

Patologi

A

Lärandet om sjukdomar

39
Q

Etiologi

A

Läran om orsaker till sjukdomar

40
Q

Patogenes

A

Utvecklingen av en sjukdom och händelsekedjan som lett till sjukdomen

41
Q

Biopsi

A
  • Man tar en bit vävnad
42
Q

Histologisk undersökning

A

Undersökning på vävnadsnivå genom att undersöka vävnad som tagits genom biopsi

43
Q

Patologs uppgifter

A

Fastställa diagnoser och analys av vävnader/tumörer
Kan bara se synliga förändringar

44
Q

Principer för screening

A

Måste finnas en behandling för sjukdomen och det måste vara kostnadseffektivt

45
Q

Aktuella screeningprogram just nu

A
  • PKU-registret
  • Bröstcancer
  • HPV och livmoderhalscancer
  • Tjock-och ändtarmscancer
  • Av aorta i region stockholm
46
Q

5 vanligaste cancersjukdomarna kvinnor

A
  • Bröst
  • Hud
  • Tjocktarm
  • Bronck och lunga
  • malignt melanom
47
Q

5 vanligaste cancersjukdomarna för män

A
  • Prostata
  • Hud
  • Lymfatisk och blodbildande vävnad
  • Tjocktarm
  • Malignt melanom
48
Q

Farmakologi

A

Läran om läkemedel

49
Q

Farmakokinetik

A

Vad kroppen gör med läkemedel

50
Q

Farmakodynamik

A

Vad läkemedel gör med kroppen

51
Q

Hur läkemedel utövar sina effekter i kroppen, läkemedels omsättning i kroppen

A

AADME
- Administration
- Absorption
- Distribution
- Metabolism
- Eliminering

52
Q

Enterala administrationssätt

A

utanför kroppen, alltså lägns mag-tarmkanalen

  • Peroral, via munnen
  • Sublingual, under tungan
  • Rektal, via rektum
53
Q

Parenterala administreringssätt

A

Direkt in i kroppen, direkt i blodet eller extracellulärvätskan

  • Intravenöst, direkt i vener
  • Intramuskulöst, vävnadsvätska i muskler
  • Subkutan, spruta i underhudsfettet
54
Q

Dos-responskurva

A

Illustrerar hur kroppen svarar på en viss koncentration av läkemedel

55
Q

Full agonist

A

Fäster sig vid receptor och ger full effekt

56
Q

Partiell agonist

A

Ger effekt, men inte maximal effekt

57
Q

Inverse agonist

A

Ger upphov till motsatt effekt

57
Q

Antagonist

A

Binder till receptor och blockerar effekt helt (mot agonisten)

58
Q

Kompetetiv reversibel antagonist

A

Binder på samma ställe som agonisten vill men kan tävlas bort

59
Q

kompetetiv irreversibel antagonist

A

Binder på samma plats av receptorn som agonisten och kan inte tas bort

60
Q

Icke kompetetiv antagonist

A

Binder på annan plats än den som agonisten vill binda på.

61
Q

Absorption av läkemedel, fettlöslighet

A

Absorberas lättare för det kan ta sig genom membranen

62
Q

Absorption av läkemedel, joniseringsgrad

A

Opolära läkemedel absorberas lättare för de är fettlösliga

63
Q

Absorption av läkemedel, syra/bas

A
  • Sura läkemedel absorberas lättare i basisk miljö, eftersom den då är orpotolyserad, mer opolär och fettlöslig
64
Q

Absorption av läkemedel, molekylstorlek

A

Mindre molekyler går lättare genom membranet

65
Q

Absorption av läkemedel, blodflöde

A

Stort blodflöde vid administreringsstället ökar absorptionen

66
Q

Absortption av läkemedelm absorptionsyta

A

Större yta ger mer absorption, ex om de öker gnom mag o tarmkanaleb har de sörre absotrptionsyta

67
Q

Absorption av läkemedel, aktiva transportproteiner

A

vattenlösliga molekyler kan inte passera membranet och behöver hjälp av aktiva transportproteiner

68
Q

Graden av protein och vävnadsbindning för distribuering av läkemedel

A

Om läkemedel binde rtill proteiner i blodet kommer de inaktiveras och inte distruíbueras till vävnaden.
Binder den till vävnaden ökar distributionen

68
Q

Förstapassagemetabolism

A

Läkemedel som administreras peroralt metaboliseras i levern innan det går ut i blodet

69
Q

Enzyminduktion

A

Mängden enzym ökar pga läkemedel eller födointag
- leder till att läkemedlet bryts ner snabbare
- Koncentrationen i blodet minskar snabbare

70
Q

Enzymhämning

A

Minskar aktivitet hos enzym
- Metabolismen av läkemedel minskar och koncentrationen ökar
- Kan leda till toxiska effekter pga ansamling läkemedel

71
Q

Fas 1 av metabolism av läkemedel

A

Läkemedlen omvandlas till en polär metabolit genom oxidation, reduktion eller hydrolys

72
Q

Fas 2 metabolism av läkemedel

A

Konjugeras metaboliten
Extra molekyl eller grupper adderas till en vattenlöslig produkt genom ex acetylering eller metylering

73
Q

Exkretion läkemedel

A

Läkemedlets väg ur kroppen genom urin, galla o lite genom svett, utandning o tårar.
- Fettlösliga läkemedel utsöndras via galla till avföring
- Vattenlösliga via urin

74
Q

Urins pH påverkan på läkemedel

A

En svag syra protolyserar bättre i basisk miljö och leder till att en större del av läkemedlet är joniserat och utsöndras lättare via urin

75
Q
A