Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Läkar T1 Bv1 > Modul 5 > Flashcards

Modul 5 Flashcards

1
Q

Infektion

A

Tillstånd som uppkommer då en mikroorganism invaderar en annan organism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Antigen

A

Ett, för kroppen, främmande ämne som framkallar en reaktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Inflammation, kriterier/symptom

A
  • Rodnad, dilaterade blodkärl och ökat blodflöde
  • Svullnad, väggarna till blodkärlen blir mer genomsläppliga
  • Smärta, retning av smärtnerver
  • Lokal värmeökning, lokal genomblödning
  • Nedsatt funktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv kort infektion

A

Kroppens försvar mot faktorer som ger skada, kan ex bero på infektion men också mycket annat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Kroppens yttre försvar mot mikroorganismer

A

Hud och slemhinner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Kroppens inre försvar mot mikroorganismer

A
  • Immunförsvaret
  • Ospecifika immun försvaret (medfött)
  • Specifika immunförsvaret, förvärvat/adaptivt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Komponenterna av immunsystemet

A
  • Cellerna
  • Medfödda och adaptiva immunförsvaret
  • Viktiga organ
  • Tidsaspekter för immunförsvar
  • Typ av immunförsvar mot olika mikroorganismer
  • Vaccin
  • Immunologiska sjukdomar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur utvecklas immunceller?

A
  • Utvecklingen börjar i benmärgen
  • Första är en hematopoetisk stamcell som blir en multipotent stamcell
  • Denna blir sedan antingen en myeloid stamcell eller en lymfatisk stamcell so utvecklar sig till olika immunceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kan en myeloid stamcell utvecklas till?

A
  • Erytrocyt
  • Mastcell
  • Blodplättar/trombocyter
  • makrofag
  • Basofil
  • Neutrofil
  • Eosinofil
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kan en lymfatisk stamcell utvecklas till?

A
  • B-cell som blir plasma cell
  • T-cell
  • Naturlig mördarcell/NK-cell
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Medfödda (ospecifika) immunförsvaret

A
  • Snabbt, minuter till timmar
  • Beroende av medfödda receptorer som känner igen delar av mikroorganismer
  • Störst andel immunceller
  • granulocyter, monocyter, naturliga mördar celler (NK)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Adaptiva (specifika) immunförsvaret

A
  • Behöver läras upp (dagar-veckor)
  • Varje adaptiv immuncell har en unik receptor som skapats i cellen
  • Genererar immunologiskt minne
  • ca 30-40% av immuncellerna
  • T- och B-celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

De medfödda immuncellerna och dess funktioner

A

Är fagocyter o kan därför ta upp och bryta ner mikrober
- Granulocyter
- Monocyter
- Makrofager
- Dendritiska celler
- NK-celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad gör granulocyter?

A

Dödar mikroorganismer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad gör NK-celler?

A

Dödar infekterade celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad gör monocyter, makrofager och dendritiska celler?

A

Aktiverar T- och B-celler samt dödar mikroorganismer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Komplementsystemet

A

En del av det medfödda immunsystemet. Består av en serie proteiner i lösning som genom en initial aktivering skapar en kaskadreaktion som leder till dödandet av bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Nämn organ immunsystemet är beroende av

A
  • Tonsiller
  • Lymfknutor
  • Lymfkärl
  • Tymus
  • Mjälte
  • Peyers plack
  • Appendix vermiformis
  • Benmärg
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Celler i det adaptiva immunsystemet utbildas i specifika organ, ge två exempel

A
  1. Stamceller utvecklas i benmärg, sen differentieras till röd benmärg som sedan differentieras till B-celler och vandrar till lymfvävnad i immunförsvarets organ
  2. Stamceller utvecklas i benmärgen, differentieras till tymus där differentiering sker igen för att skapa T-celler som sen kan vandra till lymfvävnad i immunsystemets organ
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur kommunicerar immunceller?

A

Med hjälp av lösliga proteiner, cytokiner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Cytokiner

A

Påverkar utmognad och aktivering av immunceller samt används för kommunikation mellan immunceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad gör en B-lymphocyte?

A

Producerar anitkroppar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad gör en helper T lymphocyte?

A

Aktiverar andra immunceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad gör en cytotoxic T lymphocyte?

A

Dödar infekterade celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur bildas T och B-receptorerna och vad används de för?

A
  • Cellerna använder de för att känna igen antigen
  • De bildas unikt i varje cell genom rekombination av DNA:t
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur hör T-celler och HLA (Human leucocyte antigen) ihop?

A

T-cellerna är beroende av HLA för sin funktion, de behöver HLA för att känna igen antigen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur aktiveras och förökas B-celler som är specifika för antigen?

A

De gör det klonalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilka två klasser av HLA finns det?

A
  • Klass 1, finns på alla kärnbärande celler
  • Klass 2, Finns på antigenpresenterade celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vilken typ av immunförsvar är effektiva mot extracellulära som ex virus, bakterier och parasiter innan de infekterat?

A
  • B-celler
  • Antikroppar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Beskriv viktiga egenskaper av HLA

A
  • Den mest variabla, polymorfa, molekylen i människan. Finns alltså flest genvarianter av denna
  • HLA binder delar av protein, peptider, som sedan fungerar so ett antigen för T-celler
  • När det inte är hos människan kallas HLA för MHC, major histocompatability complex
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är T-celler effektiva mot?

A

Intracellulära mikroorganismer, ex virus som infekterat en cell men också intracellulära bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur kan immunförsvaret själv ge upphov till sjukdom?

A
  • Kan göras genom ex allergi eller autoimmuna sjukdomar
  • Detta sker ex genom att T-celler aktiveras mot ett främmande antigen som liknar ett kroppseget, detta kan leda till att T-celler både aktiveras av och dödar kroppens egna celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad finns det för olika patogena mikroorganismer?

A
  • Bakterier
  • virus
  • Svampar
  • Protozoer
  • Maskar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

patogenicitet

A

Förmåga att orsaka sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Hur benämns oftast sjukdomsframkallande mikroorgansimer

A

De benämns som patogena eller virulenta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad är speciellt för neisseria meningitidis? (meningokocker)

A

Kan bara leda till normalflora eller dödlig sepsis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad är speciellt för herpes simplex?

A

kan va symtomfri, recidiverande blåser eller encefalit

35
Q

Oppurtunistisk infektion

A

Mikroorgansimer ger sjukdom endast hos personer med kraftigt försvagat immunsystem

36
Q

Vart kommer symtomen för sjukdom?

A
  • Direkt skada på vävnad som kan bero av bakterier som kan bilda toxiner eller virus som tar över cellens funktioner vilket leder till celldöd
  • Immunförsvarets reaktion som blir ex inflammation
37
Q

Faktorer hos människan som påverkar om en mikroorganism framkallar sjukdom

A
  • Barriärskada som skadad hud (sårinfektion), skadad slemhinna (pneumoni), Mikroorganism på fel plats (Urinvägsinfektion)
  • Anatomisk avvikelse, svullen örontrumpet (otit) eller bristfällig blåstömning (Urinvägsinfektion)
  • immunförsvaret som kan påverkas av saker som ålder, diabetes, alkoholism, cancer, immunhämmande läkemedel, tidigare exponering, immunsystemets slumpartade upbyggnad
38
Q

Faktorer hos mikroorganismen som kan påverka huruvida den orsakar sjukdom?

A
  • Virulensfaktorer som adhesionsfaktorer eller toxiner
  • Antal mikroorganismer
  • Hur mycket ett virus replikerar i cellen och huruvida cellen skadas
39
Q

Vad har patogena/virulenta mikroorganismer för relation till vävnads/organfunktion?

A

Patogena/virulenta mikroorganismer växer på bekostnad av vävnads/organfunktion

40
Q

Vad är virulens?

A

Ett mått på hur toxisk eller aggresiv en viss mikroorganism är för sin värd

41
Q

Vad är virulensfaktorer mer speciifkt?

A

De gener och dess motsvarande proteiner/strukturer som gör mikroorganismen sjukdomsframkallande

42
Q

Vad har patogena mikroorgansimer förvärvat?

A

De har förvärvat virulensfaktorer/egenskaper som gör att de kan ge upphov till sjukdomar

43
Q

Vad är två viktiga virulensfaktorer?

A

Adhesionsfaktorer och toxiner som fäster vid målcellen

44
Q

Vad gör adhesion och tropism som är viktigt för infekterande mikroorganism?

A
  • Bakterier har ofta adhesiner eller adhesionsfaktorer som binder specifikt till receptorer på vävnadsytabn
  • Virus tar sig in i celler genom att binda till en receptor eller molekyl som ger tropism eller specificitet för en viss celltyp
45
Q

Vad gör toxiner?

A

Skadar eller påverkar specifika funktioner hos specifika målceller

46
Q

kontaktsmitta

A
  • Direkt kontaktsmitta som hudinfektion eller sexuell smitta
  • Indirekt kontaktsmitta ex via föremål
47
Q

Vad orsakar pneumokocker för sjukdom?

A

Finns normalt i näsan men kan orsaka lung/öron inflammation men också sepsis.

48
Q

Staphylococus aureus

A
  • Normalflora på hud, luftvägar och tarm
  • Blir virulent inuti vävnader
  • vanligaste orsaken till sårinfektioner
49
Q

Eschericia coli, E.coli

A
  • Finns alltid i tarmen hos däggdjur, fåglar reptiler osv och producerar vitaminer
  • Vissa underarter för E.coli har dock plockat upp genetiskt material som kodar för toxiner
  • De ger upphov till bl.a urinvägsinfektioner, magsjuka, sepsis och även hjärnhinneinflammation
50
Q

Humant pappilomvirus, HPV

A
  • Infekterar epitelceller (basalceller)
  • Läker ut spontant ur dem flest men hos vissa uppstår persisterande infektion
  • har två proteiner, E6 E7, som påverkar celldelning och därmed kan ge upphov till cancer då infektionen är persisterande
51
Q

Humant immunbristvirus, HIV

A
  • Kronisk infektion
  • Infekterar och förstör T-hjälparceller
  • Efter flera år slutar det cellulära adaptiva immunsystemet fungera
  • Opportunistiska infektioner, AIDS
52
Q

Plasmodium falciparum, malaria

A

Orsakas av protozo (urdjur), infektionen måste ske via en vektor som ex malariamyggen anopheles

52
Q

Morfologi

A

Sjukdomar som leder till tydliga förändringar av vävnader

53
Q

Etiologi

A

Undersöker underliggande anledningar till sjukdom, ex hur rökning leder till cancer

54
Q

Pathogenesis

A

Undersöker vilka mekanismer som leder till sjukdom. Exempelvis hur HPV leder till inhibering av tumör dämpande protein som leder till mutationer
eller hur m. tuberculosis (bakterie) leder till granulomatous inflammation

54
Q

Hur hör etiologi och pathogenesis ihop?

A

Ledet går som följer:
- Etioologi
- Pathogenesis
- Morphological changes
- Disease

55
Q

Histopathology, pathology

A
  • Biopsy
  • Surgical Specimen
56
Q

Cytology

A
  • Exfoliative cytology
  • Fine needle aspiration cytology (FNA, FNAC)
57
Q

Hur leder biopsy till en sjukdomsdiagnos?

A
  • Biopsy
  • Diagnos
  • Surgery
  • Diagnos
58
Q

Fixation inom patologi

A

Provet brukar fixeras i formalin.
Förebygger autolys, möjliggör inbäddning i paraffin och snittning

59
Q

Klassifiering av tumörer?

A

Tumörer klassifieras ofta efter vilken typ av vävnad de tros härstamma från.

60
Q

Vad kallas klassificerade tumörer/cancertyper?

A

Cancer som härstammar från skivepitel kallas skivepitelkarcinom, medan de som kommer från körtelvävnad kallas adenokarcinom.

Olika tumörtyper kan bete sig på olika sätt

61
Q

Grade, inom patologi

A

Ett mått på tumör differentiering.
Ju mer en tumör skiljer sig från normal morfologi desto högre är grade/graden,
Tumörer med en high grade är ofta aggressivare och har en sämre diagnos

62
Q

Stage inom patologi för tumörer

A

Ett mått på storlek och fördelning av tumören.
Ju större en tumör är desto högre är the stage.
Tumörer med en hög stage har en sämre prognos och kan vara svårare att behandla

63
Q

PAD inom patologi

A

Patologisk-anatomisk diagnos

64
Q

farmakologi

A

Läran om läkemedel, kan delas in i:
- Faramakokinetik, vad kroppen gör med läkemedlen
- Farmakodynamik, vad läkemedlen gör med kroppen

65
Q

Läkemedlets upptag, öde och verkan, benämn också vilket steg som hör till farmakodynamik

A
  1. Administration, hur läkemedlet ges till patienten
  2. Absorption, Transport från administreringstället till blodbanan
  3. Distribution, fördelning till kroppens olika delar
  4. (FARMAKODYNAMIK), verkningstället, verkningsmekanismer och effetker
  5. Elimination, metabolisering och utsöndring
66
Q

Ge Ett exempel på när naturen än idag är en viktig leverantör och inspiratör för medicin

A

Morfin - från opiumvallmo

67
Q

Vad innebär kliniska prövningar inom farmakologi?

A

Undersökningar som syftar till att säkerställa effekt och säkerhet av nya läkemedel och medicinska produkter

68
Q

Farmakogenetik

A
  • Undersöker hur gener påverkar metabolism och effekten av läkemedel och riskerna för biverkningar av läkemedel
  • Hoppas kunna användas mer utförligt etc i framtiden
69
Q

Enteral (utanför kroppen) administrering

A

Administrering av läkemedel längs mag- och tarmkanalen
- peroral
- sublingual
- Rektal

70
Q

Parenteral (direkt in i kroppen) administrering

A

Administrering av läkemedel direkt i blodet eller genom extracellulärvätskan
- Intravenös
- Intramuskulär
- Subkutan

71
Q

Övrig administrering av läkemedel

A
  • Inhalation
  • Intranasal
  • Transdermal
  • Lokal effekt på vävnaden
72
Q

Protein-ligand komplex

A
  • Ligand, kroppsegen substans eller läkemedel
  • Proteinstruktur som receptor, enzym, transportprotein, jonkanal
  • Utlösa effekter eller hämma effekter
73
Q

Dos-responssamband

A
  • Läkemedel ger dosrelaterade effekter
  • Förhållandet mellan läkemedelsdos och farmakologisk effekt illustreras med dos-responskurvor
74
Q

Affinitet

A

Benägenhet att binda till en receptor

75
Q

Efficacy

A

Tendens hos läkemedlet att aktivera receptorn när det väl bundit

76
Q

Potens

A

Hur mycket (koncentration/dos) av ett läkemedel som behövs för att åstadkomma effekt

77
Q

EC(50)

A

Koncentration som behövs för att utlösa halva maximala effekten
Desto lägre EC(50), desto mer potent är läkemedlet

78
Q

Agonist

A

En ligand som binder till en receptor och ger upphov till effekt

79
Q

Full agonist

A

Ger full effekt

80
Q

partiell agonist

A

Ger inte maximal effekt

81
Q

Invers agonist

A

ger motsatt effekt, minskad receptoraktivitet

82
Q

Antagonist inom farmakologi

A

En ligand som binder till en receptor men inte ger upphov till någon effekt

83
Q

Kompetitiv reversibel antagonist

A

Substans som binder till och tävlar med agonisten om att binda till samma bindningsplats på receptorn. Bindningen är inte permanent och går därför att “tävla” bort

84
Q

Irreversibel antagonist

A

Substansen binder irreversibelt till receptorn (oftast samma plats som agonisten vill), bindningen är permanent

85
Q

Icke-kompetitiv antagonist

A

Substans som binder till en receptor men inte på samma bindningsplats som agonisten.
En substans som påverkar agonistens verkan nedströms i signaleringskaskaden

86
Q
A

Läkar T1 Bv1 (16 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions